tisdag, oktober 30, 2007

Allas lika värde - alltid

Jag kom inte in på hemsidan igår. Undrar om jag borde rensa datorn? I dag går det bra - från en annan dator. Jag fick en fråga av Isabella hur jag ser på homosexuellas rätt att adoptera barn. Skulle jag fått frågan för tio år sedan hade jag varit tveksam eftersom jag var rädd att fördomarna mot homosexuella skulle gå ut över barnet. Idag hävdar jag allas lika värde alltid. Det betyder att kärleken har samma värde oavsett mellan vilka den är.

söndag, oktober 28, 2007

Vindkraft

I går var jag med på invignigen av de sex möllorna i Båtskärsarkipelagen. Jag höll ett tal där jag både gratulerade Leovind till att projketet lyckats trots att de haft som motvind och där jag också lyfte fram vilka möjligheter det finns med vindkraften i framtiden.

När det stormar ute får man tänka att det faktiskt ger ren el - ju kallare desto energirikare!

Fantastiskt att en fjärdedel av vår el nu produceras med vind! Om infrastrukturen utvecklas och den politiska viljan till likströmsförbindelse till Finland finns som kan en dag bli vindelexportörer på Åland. Vinden har alltid varit viktig på Åland. Sjöfarten gjorde oss en gång världsberömda kanske vindkraften blir nästa...

torsdag, oktober 25, 2007

Quinnus Löpus

På torsdagskvällar samlas ett gäng kvinnor och springer en 8-10 km:s runda i den takt som känns skön. Så även denna torsdag. Det är roligt att springa flera tillsammans och skönt att ibland hinna börja kvällen med en runda och riktigt svettas ut arbetsdagen och fylla sig till bredden med massor av syre. Lite lyrisk blir man. Inga krav, man kommer om man hinner, ingen prestige man springer om man orkar. Bara roligt. Nästa torsdag är det samling 18.10 vid nabbenparkeringen mitt emot Örtvägen. Välkomna med!

onsdag, oktober 24, 2007

Vill du vara med i vårat gäng?


Nu är kontrollräkningarna klara och det är dags att börja fundera på fördelningen av olika uppdrag. När det gäller stadspolitiken så drar förhandlingarna snart igång där vi skall komma överens om hur förtroendeuppdragen skall fördelas mellan partierna. Hoppas det går lika bra som för fyra år sedan - det var så konstruktivt.

Jag har just uppmanat alla våra kandidater och medlemmar att komma in med önskemål på vad de vill engagera sig i så att jag vet vad jag skall förhandla mig till. Vilka nämnder, styrelser eller andra uppdrag de är intresserade av. Alla som har kandiderat går självklart först vid fördelningen, men det brukar räcka till fler.

Om du som läser det här tycker det vore roligt att sköta ett uppdrag och vara med i vårt gäng. Hör av dig.

Det är nu arbetet börjar inför valet 2011. Nu hugger vi i!

måndag, oktober 22, 2007

Det gick över förväntan - Tack!

I går den här tiden tänkte jag ” varför har inte jag ett vanligt arbete som andra människor – varför utsätter jag mig för det här”.

Valet gick över förväntan för min del. Partiet växte med ett mandat trots att vi haft regeringsansvaret. Jag är överväldigad och fylld med ödmjuk tacksamhet för alla som valt att lägga sin röst på mig. Jag skall förvalta förtroendet väl och hoppas att ingen blir besviken.

Vilken som blir min uppgift vet jag inte idag. Jag vet bara att det blir politik i minst fyra år till.

Liberalerna som är största partiet har initiativet att sondera vilka regeringsalternativ som föreligger och inleda förhandlingar.

Snart vet vi!

Tack alla bloggare som kandiderat - det har varit en rolig kampanj. Tack alla läsare som tittat in till bloggen och ibland kommenterat. Hoppas ni fortsätter att följa mig.

söndag, oktober 21, 2007

Rösta i god tid före 20.00

Jag var och röstade på väg in på jobb. Det var lugnt i vallokalen men funtionärerna sade att det varit ovanligt stor aktivitet.



Ni som inte gått ännu...



Se till att gå i tid. De låser dörrarna kl. 20.00. För fyra år sedan hade de varit tvungna att stoppa folk som kom för sent och blev sist i kön...

Lycka till!

Kandidater - i morgon justeras budgeten för 2008

Jag sitter på jobbet på självaste valsöndagen. I morgon bitti 8.30 skall vi justera regeringens förslag till budget för 2008. Nu är jag är färdigt förberedd. Det kommer att kännas konstigt i morgon när vi sju i regeringen samlas. Några av oss är kanske i glädjeyra och andra djupt besvikna - life must go on...

På fredag blir den offentlig och då blir det presskonferens.
Vi har satt ihop en budget vi tror att är bra för Åland - men det skall bli spännande att få se vilka som skall få besluta hur budgeten skall se ut. Det är trettio av de 245 hugade kandidaterna. Budgetluntan blir väl den första stora utmaningen. Det blir rivstart för alla 30 som kommer över "strecket" i kväll.

De fyra åren passerar revy

Jag har sovit gott i natt. I går kväll när jag lade huvudet på kudden konstaterade jag för mig själv att nu kan jag inte göra mer. Jag är nöjd med vad jag presterat och nu är det upp till väljarna om de vill att jag skall fortsätta eller inte.

Jag brukar ta en joggingrunda varje helg. I dag blev den hela 15 km. Det var skönt att ta ut sig och man blir så lugn av att springa. Jag fokuserade på de senaste 3-4 åren. Vad jag har gjort, vilka människor och öden jag träffat och fått del av. Utmaningar som ibland känts omöjliga inledningsvis och invigningar som bara varit roliga och hedrande att få del av. I höstkylan stannade mina tankar en stund vid den juliförmiddag då Finland och Sverige (Finlands EU minister Astrid Thors och Sveriges vice statsminister Maud Olofsson) möttes hemma på min veranda. Värmen - både den som vädret stod för och gemenskapen - dröjer sig kvar...

Kan konstatera att Ålandstidningens blogg är effektiv. Jag har bloggat på blogspot.com sedan juli 2006 och har runt 580 besök. På Ålandstidningen har jag varit sedan sommaren 2007 och 6000 strecket är passerat.

Här är min älskade Kökarlampa


Tack vare instruktioner från er bloggarkompisar så lyckades jag till slut få in lampan på bloggen. Så här ser den ut. Vad tycks...? (Se min blogg "En del av mitt älskade Kökar" så förstår du vad jag mernar.

Trivs som fisken - vill gärna fortsätta

Jag har trivts som fisken i vattnet med mitt politiska uppdrag. Jag känner att jag har mycket kvar att ge. Jag tror på samarbete och hoppas att det kommande lagtinget skall kunna jobba som ett lag för Ålands bästa.

Som lagtingspolitiker blir man politisk allätare. Jag har satt mig in i frågor som rört allt från trafik och teknik till sociala frågor. Det är svårt att sia om vilka frågor som kommer att bli aktuella under den kommande mandatperioden.



Den senaste perioden har jag varit minsiter i tre år i regeringen med ansvar för kansliavdelningen. Det har passat mig utmärkt många handa frågor inom olika spännande områden.

Vad nästa mandatperiod har att erbjuda återstår att se.

Därför är det också svårt att avge några yviga löften i olika sakfrågor. Ekonomin kommer med all säkerhet att ha en central roll i alla politiska diskussioner.

Jag har här på bloggen försök ge en bild av hur jag tänker och vad jag gjort. För att du som väljare skall veta vilken typ av människa jag är och därmed kunna kvalitetssäkra ditt val.



Jag kandiderar också till stadsfullmäktige. Vår lista har i år dubbelt fler kandidater än förra perioden. Vårt allåländska tänkande och vår position i mitten har ofta givit oss en avgörande roll i frågor där de båda blocken inte kunnat enas. Nu hoppas vi på fördubbling i fullmäktige och en egen plats i stadsstyrelsen.

Att rädda miljön kräver mod och kraft

Miljön är vårt gemensamma ansvar. Varje liten insats är viktig. Som politiker måste miljötänkandet genomsyra varje beslut.

Våra bilar tillsammans med färjor, flyg och fritidsbåtar är några av orsakerna till varför vår miljö ser ut som den gör och varför vårt klimat verkar förändras.

Jag tror inte på att vi kan klara oss utan biltrafik och inte färjor eller flyg heller. Dagens moderna människa vill nog också se mer och mer av världen. Däremot ser jag fram emot att utvecklingen med alternativa bränslen skall gå framåt.

Vatten är livet. Utan rent vatten - inget liv. Jag undrar om våra barnbarn kommer att tro att det är sant att man en gång faktiskt bedrivit industrinäring direkt i havet. Att det är tillåtet idag är inte fiskodlarnas fel. De följer de regler som politikerna formulerat.

Vår landskapsregering har formulerat ett progressivt miljöhandlingsprogram. Jag hoppas att arbetet i samma anda får fortsätta.

Jag vill ha samarbete kommuner emellan för att få så effektiva reningsverk som möjligt.

Jag håller med alla som sagt och skrivit att det gäller att välja politiker som kommer att ha mod och kraft att göra något åt miljöförstöringen. Det är livsviktigt! I dag finns det i alla partier personer som värnar om och verkligen vill prioritera miljön, innan det är för sent. Det här är en fråga som borde ena över partigränserna. Det är idag vi skapar morgondagens historia.

lördag, oktober 20, 2007

Det är stressigt i skolan idag.

Visioner och helhetsgrepp behövs inom utbildningen.

Många lärare och även dagispersonal beklagar sig idag över att många barn saknar regler och känsla för var gränsen går. Här har vi föräldrar ett stort ansvar. Tar vi vårt ansvar hemma kommer situationen i skolorna och på dagis att förändras till det bättre.

Många upplever att skolmiljön är stressig idag. Det är dags att gå igenom grundskolans läroplan med målsättningen att skära bort områden från skolan så att man får mer tid för undervisning.

Livskunskap, dvs att lära sig argumentera, diskutera etiska frågor, jobba med sina attityder och normer skulle jag däremot vilja införa i alla skolor, som ett eget läroämne.

I läroplanen skulle jag vilja i högre grad föra fram vikten av att använda sig av olika inlärningsstilar.

Att vi är olika betyder också att vi har olika fallenhet för olika läroämnen. Ofta lägger skolan större vikt vid ämnen där elever har svaga vitsord än på de ämnen eleven är stark på. Läroplanen borde ge tillåtelse att satsa mer på de starka sidorna Varför kan vi inte få vara olika? Det är normalt att vara unik. Skillnaderna är inte bara normala – de är positiva!

Inom gymnasialstadieutbildningen är det viktigt att gå igenom vilka utbildningslinjer som inte lockar förstahandssökande. Vi behöver också ha helhetssyn och utbilda i första hand de yrkesgrupper som Åland har brist på.
Högskolan på Åland måste genomgå ständig utveckling för att kunna stå sig i konkurrensen. Jag tror att vi kommer att bli tvungna att smalna av den och koncentrera den för att klara av att hålla en god nivå.

Ledarskapet - nyckel för god personalpolitik

Ett stort att det skall gå att kombinera arbetsliv och privatliv behöver vi ha jämvikt och mångfald på våra arbetsplatser.
samhällsproblem är ohälsan. Livets svåraste uppgift verkar vara att leva. En stor del av vår tid ägnar vi åt vårt arbete. Arbetet borde vara en naturlig del av livet. För
Hur arbetet fungerar, i vilken mån man kan utvecklas, påverka sitt arbete och sina arbetstider och se helheten av sitt arbete beror på hur ledarskapet fungerar. All förändring som sker borde ha utgångspunkt i vad som fungerar och inte fungerar. I förändringarnas tid blir ledarna ännu viktigare.

Sjukfrånvaron är hög på Åland. Många är utbrända och många är stressade.

Man säger ofta att personalen är den viktigaste resursen men det syns ofta i ord men mindre i handling. Åland har inte lagstiftningsrätt inom området, men egentligen så har vi en lag som vill oss väl. Det som fattas är implementeringen dvs att verkligen tillämpa den gällande lagstiftningen. Att verkligen föra en reell personalpolitik som har sin utgångspunkt i verkligheten och som är förankrad i den högsta politiska ledningen är en förutsättning. Vi har fått en bra början på detta arbete - men en hel del återstår.

Under mina år som personalsekreterare såg jag vikten av fungerande kommunikation och goda relationer på arbetsplatserna.
Om jag blir omvald vill jag utveckla personalpolitiken inom landskapet. Ålands landskapsregering skall vara en förebild för andra arbetsplatser.

I morgon vet vi!

Sista kampanjdagen idag. Stämningen var glad på Torggatan. Många lyckönskade vi varandra. Där mitt i alla spännande diskussioner, intressanta kulturfrågor, krävande miljöfrågor och hoppfulla tillmälen, hembakta bullar och syrliga äpplen så var oron i magen borta för korta stunder.

Det pirrar ordentligt nu. Eller kanske mer krampar. Jag tror det blir min mest spännande valdag i morgon. Första gången jag ställde upp blev jag ersättare i fullmäktige, andra gången ordinarie i fullmäktie och ersättare i lagtinget, tredje gången egen plats i båda och dessutom efter ett år regeringsledamot.

Förut har jag bara kunnat vinna. Nu känner jag förväntningarna (främst mina egna) att det måste gå bra - annars är det ett lågt betyg för det arbete jag gjort. Typiskt kvinnligt tänkande säger endel. Må vara . Det är så jag tänker.

Om ett dygn vet vi!

Jag har i varje fall gjort mitt bästa och hunnit med och fått igenom vad jag planerat. Det har varit mycket arbete men intresant och roligt. Även i dag har en hel del tid gått åt till kontakter till Helsingfors angående snusärendet. I morgon väntar förberedelser för måndagens presskonferens om budgeten för 2008.

fredag, oktober 19, 2007

Är datorer och TV-tittande skadligt?

Två av barnen och maken "softar" framför TV:n det tredje barnet sitter vid datorn. Det gör jag också just nu.

Hur skadligt är det där TV-tittandet, TV-spelandet, datorchattandet... för barnen? Förstås beror det väl på innehållet eller TV-programmet.

Dataanvändning anses bra för öga-hand koordination och på köpet lär sig barn ofta språk.

Jag blev förvånad häromsistens när jag läste om en förälder som var orolig om hennes barn skulle missa något eftersom den ägnade ganska lite tid till dessa medier.

Den allmänna uppfattningen är väl att för mycket sittande vid skärmarna leder till att man inte rör på sig och därför blir degig och slö.

I en artikel i Vi föräldrar slår man fast att barn stimuleras mer av att röra på sig - så föräldern behöver inte vara orolig. I samma artikel konstaterar man också att barn blir mera kreativa och finner mer innovativa lösningar och förhållningssätt till sitt datoranvändande om de börjar i lite äldre ålder.

Gissa vilket rådet är: Lagom är bäst. Våga sätta gränser. Vi har nog hört dem förut men ack så klokt och nödvändigt (och definitivt inte den lättaste vägen att gå)

torsdag, oktober 18, 2007

En bit av mitt älskade Kökar!

Jag bodde på Kökar i början på 80-talet. En underbar tid då jag fick uppleva mycket nytt. Jag var på vårfågeljakt, deltog i älgjakten, pilkade torsk, var på skoterutflykter, fiskade kräftor och mycket mer. Kökarsborna hjälptes åt att få mig att trivas - och de lyckades verkligen.

Vid ett besök i kyrkan fick jag se en lampa som jag genast blev förtjust i. Jag fick berättat att mannen som tillverkar den här typen av lampor var död. Jag har sedan dess träffat på hans lampor några gånger. En färggrann, svarvad krona med fyra lampor.

För att antal veckor sedan gick jag runt och samlade in namn för att få Askuddsvägen till 30-gata. I ett av hemmen jag besökte fanns en "kökarslampa". Vi pratade länge om kökar och jag berättade om min vistelse där. Jag berömde också hennes lampa. Hon konstaterade att hon hade en till som hängde i hennes förråd utan att vara till någon nytta.

Jag fick köpa den. Nu pryder den vår veranda och jag har fått en del av Kökar in i mitt hem!

Jag skulle så gärna vilja visa er den men lyckas inte få in bilden!

Mera verkstad än snack!

Om ett och ett halvt år slår dörrarna upp till Alandica kultur & kongress. Det var inte många som vågade tro på att satsningen skulle gå att få igenom Ålands lagting. Trägen vinner.
Alandica kommer att bli en motor och ge ny livsgnista till vårt landbaserade näringsliv. Samtidigt har vi fått en nationalscen till Åland och våra kulturföreningar har fått en arena att utöva sin verksamhet på.
Nu finns förutsättningarna - nu gäller det för driftsbolaget att vässa marknadsföringen och kulturföreningarna att ligga i och fylla scenen med god kultur.

I dag har vi haft sista planeringsmötet innan tävlingen för den konstnärliga utsmyckningen slår igång.

För ett par veckor sedan var det taklagsöl för museimagasinet i Kastelholm. Äntligen får vårt kulturarv en dräglig plats att bevaras i och framförallt så frigörs en stor lokal i absoluta Godby centrum som kan användas för kommersiella ändamål istället för att lagra föremål.

Studentbostäder har det länge varit brist på. Nu har just de ytterligare 36 bostäder färdigsställts med landskapet som lånegivare. Under min tid har 72 studentbostäder förverkligats.

Tre satsningar som varit planerade och efterfrågade i långa tider. Nu har det varit mer verkstad än snack!

Varför har vi rosa och blå band på BB?

Jag var på jämställdhetsministermöte i måndags i Helsingfors. Vi diskuterade kön och makt - hur man kan öka kvinnors representation i styrelser. Vidare lade vi ner mycket energi på hur vi kunde öka pappors intresse för föräldraledigheten samt förbättra kvinnors situation i arbetslivet. Förhoppningsvis får ni läsa om det i tidningarna i morgon.

Vid lunchen diskuterade jag men mina kolleger om allehanda ting. Vi kom över på barnafödande. Jag berättade att våra bebisar får rosa respektive blått band med nummerbrickan på BB. Stefan Wallin konstaterade att på finska sjukhus får man rosa eller ljusblå mössa. Danska, isländska, svenska och norska kollegorna var stumma och brast sedan ut i skratt - varför i all världen har de det?

Undersökningar har visat att vi omedvetet behandlar bebisar olika beroende om de är flickor eller pojkar. En annan undersökning visade att personalen på BB hade svårt att förhålla sig till barnen om de inte kände till deras kön.

Borde man inte kunna vänja sig av med det. Kan inte våra barn få behandlas lika första veckan i varje fall? Borde vi inte våga börja med vita band som våra nordiska kollegor?

onsdag, oktober 17, 2007

B7 öppnar dörrar!

Jag var ordförande för B7 2006. B7 är en förkortning för Baltic seven dvs de sju största öarna i Östersjön. Vi har från åländsk sida varit skeptiska till arbetet som utförts i samarbetet det senaste åren – eller vi har helt enkelt tyckt att det funnits för lite strategi och struktur.

Under mitt ordförandeskap har vi utvärderat verksamheten och formulerat en strategi för arbetet. B7 har blivit en mer politiskt styrd lobbygrupp som arbetar för gemensamma intressen bl.a genom att påverka olika instanser inom EU. Vi har märkt en klar fördel att få dörrar att öppna sig och komma fram och bli hörd när man kan tala som representant för fem olika länder (Sverige, Finland, Estland, Danmark och Tyskland). Vi har varit i diskussioner med kommissionärer, parlamentsledamöter och olika experter i Bryssel.

Vi har också under mitt ordförandeskap fått i gång ett gemensamt energiprojekt som fått EU-finansiering och som nu jobbar för fullt. Målet är att få fram fakta uppgifter om bl.a vår energikonsumtion. Fakta som tas fram skall blir jämförbara mellan alla de olika öarna och blir en god grund för hur man kan effektivera sitt energianvändare och också ge grund för olika energiprojekt.

B7 arrangerar också olika kulturella evenemang. Bland andra B7 games som är en lightversion av Öspelen.

Senaste nytt är att vi planerar en gemensam utställning i Bryssel under Open Days i oktober nästa år.

tisdag, oktober 16, 2007

EU krävande med otacksamt

Ansvaret för EU inom regeringen är det område som kanske tagit största delen av min tid de senaste tre åren. Ett intressant och krävande men också mycket otacksamt område.

Jag har kämpat för att Åland skall synas på EU kartan. Jag har också visat att det är framgångsrikt att använda kontakter och kommunicera. Inom EU är det egentligen ingen enskild som bestämmer men alla har möjlighet att påverka (utom vi!!!- åtminstone formellt). Det finns formella och informella vägar att ta sig fram. Vi har den här perioden jobbat för att få formella vägar och flitigt använt de informella.

Många skäller på EU. För oss är faktiskt inte det största problemet EU och kommissionen Ett stort problem för oss är att det blivit allmänt att använda EU för att tjäna egna syften. Får kommissionen en anmälan - måste den agera.

Vårfågeljakt, snus och alförrädare. I flera fall har vi trots allt genom god argumentation lyckats få förståelse för vår ståndpunkt och åtminstone när det gäller vårfågeljakten har vi fått dörren att gå upp på glänt. Det otacksammaste är att det är gamla ärenden och själv önskar jag att kontakterna skulle tagits mycket tidigare.

Förutom ett ökat informellt inflytande inom EU har det också knutits täta kontakter till Finland. Goda relationer ger framgång. Vi har varit med och skrivit regeringsprogram, övertygat Finland att använda vår argumentation i för oss viktiga frågor osv. Argumenterar man med kunskap och engagemang får man motparten att lyssna.

Vi måste tänka större - allåländskt

Kommunerna behöver inte slås ihop för att överleva. Det är vi politiker som måste lyfta blicken, tänka större och ha ett i vidare perspektiv när vi fattar beslut. Vi måste samverka i högre grad och kommunicera med varandra. Tänka allåländskt.

Landskapsandelsreformen som nyligen godkänts av lagtinget har som mål att öka utrymmet för att utveckla den kommunala servicen. En utveckling som kommer att ställa större krav på kommunpolitikerna. Den kan leda till nya former av både samarbete och samgående.

FS och sossarna vill att kommunerna skall sammanslås. Man talar bl. a. om effektiviseringar, inbesparingar och höjd kompetens.

Är det kommunsammanslagningar som är verktyget för att uppnå det? Jag befarar att det kan leda till att stor energi måste läggas på att försvara sin del av Åland istället för att ha närdemokrati som garant för att alla delar av Åland fungerar till gagn för helheten. Åland behöver en stark stad och en levande landsbygd och skärgård.

Frivilliga brandkåren behövs!

Det har varit roligt att vara "brandkårsminister". Inte minst har det varit stimulerande att få ta del av den imponerande verksamhet som bedrivs på frivillig basis. Tänk att ha som fritidsintresse att i första hand göra livet tryggt för oss andra och lära sig hur man räddar andra i nöd - heroisk. Glädjande är det också att konstatera att intresset bland flickorna inom juniorverksamheten är stort.

Under min period i regeringen har jag lagt fram ett lagstiftningspaket som sammanför de åländska branddistrikten administrativt till ett distrikt. Många ålänningar är frustrerade över att lagar tolkats olika i olika distrikt. Dessutom ger ett samgående fördjupad kompetens. Alla tre brandchefer måste inte behärska allt på djupet, man kan fördela upp specialområden och samarbeta.

Den bärande tanken i lagstiftningen är att huvudansvaret för din säkerhet skall du ha själv. Vi skall själv vänja oss vid att tänka förebyggande och skydda oss från att olyckor skall hända. Det är upp till oss själva att se till att skorstenen är sotad, att vi har brandvarnare osv.

Flera av våra frivilliga brandkårer har fått nya bilar och annan utrustning. Det är oerhört viktigt att den här verksamheten kan fortsätta. Vi klarar oss inte utan den. Alarmcentralens utveckling har varit aktuell under större delen av perioden. Jag anser att den idag är underbemannad. Organisationen blir för sårbar när det är bara en på jobb åt gången. Därför jobbar vi nu på en lösning där alarmcentralen kunde göras till en nödcentral och fungera i samarbete med polisen. Spännande att se hur utvecklingen blir.

Och världen skälvde

Alla politiker borde läsa Ayn Rands "Och världen skälvde" för att få sig en tankeställare om hur betydelsefullt företagandet är för ett samhällets välstånd.


Boken är en spännande politisk/filosofisk thriller som handlar om mannen som sa att han skulle stanna världens motor - och gjorde det. Den är från sent femtiotal men känns både aktuell och inspirerande att läsa idag. Varvat med filosofiska djupa tankar finns spännande intriger och passionerad kärlek.

Huvudpersonen är en kvinna som kämpar för att rädda sitt järnvägsimperium. En mänsklig kvinna som med kreativt ledarskap och sin vägran att acceptera stagnation och hopplöshet konfronterar den roffarmentalitet som får samhällen att gå under och hon visar på att arbete, företagande och kunskapsutveckling är det som för välstånd med sig.

Huvudbudskapet i boken som jag tolkar det är vikten av att låta människan leva i frihet och njuta av frukten av sitt arbete och boken tar kål på misstänkliggörandet av dem som ärligt förtjänar sina pengar.

Går den att applicera på Åland idag? Absolut till de delar den visar att regleringar och undanflykter och förtryck får oss att tappa kreativiteten och gör oss passiva. Den stärker oss som är övertygade om att ingenting är omöjligt. Klokt konstaterar den också att man måste bevisa att fri ekonomi är av värde för oss alla och att den omfattar social hänsyn annars kommer folket aldrig att acceptera det.

Problemet är hur skall man få en fri ekonomi att fungera fullt ut på vårt insulära Åland? En fri ekonomi kan inte bestå utan konkurrens. Utmaningen är få ökad konkurrens inom samhället för att kunna stå sig i konkurrensen om attraktion med samhällen runt om oss. Därför blir verkligheten hos oss i vissa fall beroende av att samhället griper in.

I en undersökning av Library of Congress har boken blivit framröstad till den bok som näst efter Bibeln påverkat människor mest - läs den!

måndag, oktober 15, 2007

Jämställdhet ger win-win

Jämställdheten är vår viktigaste demokratifråga. I ett jämställtsamhälle mår alla bra och är trygga. Jag har under min tid som jämställdhetsansvarig uppgraderat jämställdheten på landskapsregeringen genom att inrätta en särskild enhet för jämställdhetsfrågor och också utsett en chef för den -det är en viktig symbolfråga precis som jämställdheten numera har en egen rubrik i allmänna motiveringen i budgeten. Det var symbolfrågorna.
Konkret har jag sett till att det nu finns en proffessionell kvinnojour att ringa till från Åland. I kampen att få bukt med mäns våld mot kvinnor har mansgrupper dragit i gång och det har fungerat över förväntan. I tre års tid har jag varit ordförande för operation kvinnofrid som på olika sätt lyft frågan om mäns våld mot kvinnor på olika plan och fört diskussioner med olika myndigheter. Nästa steg blir att starta upp grupper för utsatta kvinnor och åtgärder för att ta hand om barnen som lever i familjer med våld.

Jag har haft en stark fokus på kunskap. Utan genuskunskap blir det ingen utveckling på jämställdhetsområdet. Socialarbetare, skolpersonal, läkare, sjukvårdspersonal och poliser har fått utbildning om mäns våld mot kvinnor. Barnomsorgspersonalen har fått en extra satsning på utbildning i jämställdhet - det är det man måste börja. Nästa är skolpersonalen - ett jätteprojekt har precis dragit igång. Vi har också arrangerat en utbildning vi kallat "Normal" och dragit igång pojkgrupper - med målet bland annat att få pojkar att våga öppnas sig och prata mera.
Vi har också genomfört ett "Flickaprojket" för att stärka flickors självkänsla. Hälsovårdarna har fått utbildning om flickor och sexualitet.
Vi har också arrangerat flera nordiska konferenser om jämställdhet på Åland under min period. Temana har varit bl.a kön och våld samt om jämställdhet och familjeliv.

I kampen för lika lön har jag fört diskussioner med arbetsmarknadens parter och beställt en utredning av ÅSUB för att få mer kunskap i hur löneskillnaderna kunde utjämnas. I veckan kommer jag att tillsätta en likalönkommission som skall hålla fokus på likalönproblematiken och presentera sitt förslag till lösning på frågan. Jag anser att vi måste lägga undan en pott pengar varje år för att inom låt säga en femårsperiod ha en summa som förhoppningsvis skall råda bot på åtminstone en del av orättvisorna.

Kvinnornas andel i privata bolags styrelser är en aktuell fråga på nordisk nivå. Åland har inte behörighet över aktiemarknadslagstiftningen. Däremot kommer Åland, på mitt initiativ, att vara med i en nordisk undersökning över hur det står till med jämställdheten i våra styrelsen. Förhoppningsvis skall det stimulera till en uppryckning - betydligt trevligare sätt än kvotering.
Jämställdhet lönar sig! En pinfärsk undersökning visar att företag med kvinnlig VD eller med majoritet kvinnor i styrelser är 10 % lönsammare! Det här språket måste väl ändå näringlivet förstå. Dessutom har det visat sig att företag med könsmässig blandning är mer innovativa och framgångsrika än andra. Vetenskapligt, statisktiskt välunderbyggda studier visar att innovatioerna ökar med upp till 100%

Ta vara på hela kompetensen!

Under min tid vid rodret har vi också äntligen fått en jämställdhetsplan inom förvaltningen och vi har ändrat jämställdhetslagen så att vi nu också har en JÄMO-funktion på Åland. Under många år har ålänningarna som är anställda inom offentlig sektor inte haft någon att vända sig till när man känt sig diskriminerad - nu är det åtgärdat!
Du läste rätt den är enbart för den offentliga sektorn - den privata sektorn hör till rikets behörighet. Vi för dock diskussioner med riket om vi på Åland inte borde sköta åtminstone informationsverksamheten för den privata sektorn på Åland - på sikt hoppas vi kunna ta över behörigheten för hela jämställdhetspolitiken - men vi börjar i små steg med en överenskommelseförordning.

söndag, oktober 14, 2007

Din röst kan vara den avgörande!

Valdeltagandet brukar vara lågt på Åland. Vårt välmående samhälle är kanske en orsak till detta. Men det finns många utmaningar att möta och angelägna områden att utveckla. Det som är bra kan alltid bli bättre! Samhället behöver engagerade, arbetsivriga och kunniga politiker. Låt oss höja valdeltagandet denna gång.

I år får fler än någonsin rösta på Åland. Vi har utvidgad den kommunala rösträtten så att det räcker om du bott på Åland ett år för att få rösta eller själv kandidera i valet. Det nya landskapsandelssystemet gör att det finns större ekonomiskt utrymme att utveckla verksamheterna i just din kommun. Demokratifrågorna är viktiga. Vi har en unik närdemokrati på Åland och för att ta dig ännu närmare politikerna så planerar vi att öppna upp lagtinget mer mot allmänheten genom att göra det mer inbjudande och intressant att besöka parlamentet. Vi planerar också att göra en demokratiutredning bland både unga och vuxna på Åland för att fördjupa oss i hur man ser på demokratifrågorna och för att få kunskap till att kunna fatta de rätta besluten för att öka delaktigheten ytterligare. På rikshåll har en stor undersökning gjort bland allmänheten - den visar bland annat att förtroendet för politiker är större på Åland än i riket. Det är glädjande för oss att höra.
Nu har du din chans att dra ditt strå till stacken för samhällsutvecklingen. Poströsta eller gå till valurnorna på söndag. Ta vara på din demokratiska rättighet. Det kanske är just din röst som blir den avgörande.

Datorfri dag igår

Jag hade datorfri dag igår. Med jämna mellanrum sätter jag in sådana. Det är nyttigt att ta sig en paus då och då. Timmarna rinner så lätt i väg när man slår i gång datorn. Läser lite nyheter, bloggar lite, svara på e-post plötsligt har tiden bara flugit iväg.

I går var det kanonloppet som gällde. Jag nådde mitt mål dvs att orka spriga hela loppet. Tiden har jag inte riktigt koll på men klockan borde stannat på dryga två timmar. Vi hade fantastiskt väder. Det var faktiskt härligt.

Opinionssiffrorna visar pekar åt rätt håll. Känns bra.

I morgon väntar jämställdhetsministermöte i Helsingfors. Många angelägna frågor på agendan. Rapporterar på tisdag.

fredag, oktober 12, 2007

En gemensam röst för Östersjön

Det var idel lovord för initiativet att bilda en intergrupp för Östersjön inom Regionkommittén. I onsdags träffades medlemmar från regionerna runt Östersjön för att förbereda konstitueringen av gruppen.
Initiativet att starta nätverket väcktes i somras då EU-ministern för tyska Schleswig-Holstein Uwe Döringvar på ålandsbesök.

Eftersom jag var en av initiativtagarna fick jag hålla inledningsanförande. Jag lyfte fram det gemensamma intresset regionerna runt Östersjön har och att man lättare kan uppnå målen och man arbetar tillsammans.

Jag föreslog också att alla skall ha rätt att initiera ärenden men att man för effektivitetens skull bör sträva till att ha ett förslag till lösning på frågeställningen man presenterar. Detta skulle göra diskussionen och arbetet mer konkret och resultatinriktat.

Det skall bli spännande att se var vi kan nå för resultat. Ambitionerna är stora.
Vi kommer att träffas i samband med Regionkommitténs mötet då vi ändå alla är på plats. Nästa möte är den 28 november i Bryssel

torsdag, oktober 11, 2007

Vi måste lyssna på Strandnäs innan beslut

Strandnäs skolas ledningsgrupp vill ha kvar 1-9 skolan. Tack för det beskedet. Vid budgetbehandlingen i november 2006 beslöt fullmäktige att frångå målsättningen1-9. Frågan vi politiker måste ta ställning till är om vi vill ha olika system i våra skoldistrikt. Innan vi kan ta ställning till det behöver vi veta hur man upplever 1-9 skolan i Strandnäs - vad tycker personalen, eleverna och föräldrarna? Överväger fördelarna nackdelarna? Jag har själv barn i Strandnäs skola och har inget att klaga på. Som förälder är det viktigaste att ens barn trivs och är trygg och får en bra undervisning. De enda klagomål som nått mig rör schemat. Elever börjar elva, treor som inte har eftis slutar ofta tolv och ett vilket gör att de har långa ensamma eftermiddagar. Om det beror på att skolan blivit för stor, vet jag inte. Lärare har beklagat sig över att det är långt till ledningen eftersom verksamheten är uppdelad i två byggnader något som också framkommer i utvärderingen som gjorts.

Vid senaste stadsfullmäktigemöte ledde debatten om skolpolitiken till att ärendet återremitterades för att de berörda inte involverats. Nu skall lärare och all skolpersonal, elever och föräldrar förhoppningsvis få ge sin syn på saken. Visar det sig att fördelarna överväger finns ingen orsak att förändra. Reformarbetet och de politiska ambitionerna att utveckla våra skolor de senaste årtiondet har varit otydligt och stött på problem för att man varit dålig på att lyssna på de involverade. Jag anser att det är bättre att man gör det nu, trots att det är sent, än aldrig.

måndag, oktober 08, 2007

Det okade valdet skrammer

Det ar oroande att lasa om hur valdet bland unga okar. Vad beror det pa? Ar det har framtiden som vantar oss. For inte allt for lange sen va det sant som hander i USA - nu finns det runt omkring oss. Skall det snart bli vardagsmat pa Aland ocksa? Vi foraldrar ar mer beskyddande an nagonsin. Curlar som aldrig forr. Fler poliser skallar ropen pa svenska bloggar. En polis pa 200 medborgare. Kanske det ar ett satt att stoppa valdet som pagar - men hur skall vi fa det att aldrig borja.

Fran en dator i bryssel utan skandinaviska prickar.

söndag, oktober 07, 2007

Att skapa en succeblogg

Jag läser i dotterns Vecko Revyn ( innehållet i den har jag en hel del åsikter om - tar det en annan gång). Där presenterar Alex Schulman tipsen hur man skapar en succeblogg. Man skall skriva kort, namndroppa, skriva om sånt som intresserar många och våga vara ärlig och privat.

Kanske inte typiskt för min blogg - särskilt när det gäller att skriva kortfattat. Jag har en tendens att bli långrandig - det är svårt att ge en någorlunda fullständig bild av en politiskt fråga med några få ord.

Däremot försöker jag tänka efter två gånger- skrivet är skrivet - något han också uppmanar till eftersom man faktiskt öppnar sig för hela cyber space.

Alex lär kunna försörja sig på sin blogg - måste gå in och kolla in hur det går till. Vem vet hur det ser ut efter 21.10:)

Hans blogg heter "Att vara Alex Schulman"och finns på blogg.aftonbladet .se

Däremed har jag följt ett till av hans tips - man skulle länka till andra bloggar...

fredag, oktober 05, 2007

Är importerad ekomjölk det klokaste?

Skall vi politiker lägga oss i vilken mjölk som serveras i skolan? Några föräldrar har vänt sig till mig och beklagat sig över att deras barn har slutat dricka mjölk i skolan sedan det endast serveras ekologisk mjölk.

Kanske frågan inte är så liten ändå. Ekologiskt är helt klart mer hälsosamt men hur stor är egentligen miljövinsten om man transporterar ekomjölk från Finland istället för att servera den som produceras lokalt? Vilka blir konsekvenserna för Åland om fler följer samma ekolinje och vårt eget mejeri får stänga? Om vi skall klara att möta framtiden måste vi sträva till att vara självförsörjande så lång det bara är möjligt - åtminstone enligt den kloke indianen Oren Lyon.

Föräldrarna säger att orsaken till att deras barn slutat dricka mjölk är att de tycker den smakar annorlunda än den de är vana vid och att den upplevs innehålla klumpar. Är det inte synd när vi har så god mjölk på Åland? Jag hoppas att skolan följer upp om konsumtionen på mjölk har minskat.

En förälder säger att en del barn saknar det tidigare alternativet att dricka fettfri mjölk. Den ekologiska serveras endast med en fetthalt. Vad tycker skolhälsovårdarna om det? Dessutom lär inte den ekologiska mjölken innehålla lika många vitaminer som vår ÅCA mjölk.

Våra offentliga institutioner skall satsa på ekologiska produkter så långt det bara är möjligt. Men om vi slår undan benen på vårt eget mejeri och om mjölkkonsumtionen dessutom minskar så borde man tänka om.

torsdag, oktober 04, 2007

vårfågeljakten - stäng inte dörren!

Jag har fått en fråga om vad jag tycker om förslaget att jaktbrott borde ses som en förseelse istället för brott.

En förseelse är om man av misstag / inte med avsikt tex träffat två fåglar istället för en eller på annat sätt fällt fel byte. Ett brott är det däremot om man avsiktligt använt fel vättar för att få korn på en annan fågel än den som är tillåten att avliva.

Det finns alltså de som vill ändra på det här. Jag förstår vad man är ute efter och känner sympati för det. Det vill säga att om man skjuter en guding istället för en alfågel skall man kunna hävda att det är en förseelse och därmed slippa straff - ett sätt att kunna få ut lite mer av vårjakten än den ynka alfågel man får skjuta idag.

Tyvärr tror jag inte det här är en klok väg att gå. Särskilt inte just nu när vi i landskapsregeringen jobbar med ta tillvara den dörr som kommissionen lämnade på glänt efter vår uppvaktning, dvs att ta fram bevis för att det inte går att bedriva höstjakt - att det inte finns någon annan lämplig lösning. Jag vill kämpa för att finna en långsiktig lösning på att kunna utvidga fågeljakten. Vi satsar på att vetenskapligt finna bevis och övertyga kommissionen om att vårt sätt att bedriva fågeljakt är både naturvårdande och ansvarsfullt. Börjar vi kringgå reglerna finns det risk att vi inte upplevs seriösa och att dörren slutligen stängs.

Ju mer du gör - desto mer kritik får du?

Julhelgen 2002 läste jag en insändare från en pappa som var förtvivlad över sitt missbrukande barn och som öppenhjärtigt berättade vilka problem familjen stött på när de sökt hjälp. Han konstaterade att de hamnade mellan olika stolar hela tiden och att de olika enheterna inte kommunicerade med varandra. Han var också förtvivlad över att hans minderåriga dotter fått antidepressiv medicin utan att han vetat om det. Läkarkåren har hänvisat till tystnadsplikten. Jag fick ingen ro. Jag beslöt mig för att samla ihop alla som nämndes i insändaren och kräva svar på frågorna åt honom. Vidare ringde jag till fackordföranden för läkarkåren och fick honom att lova att läkarna i fortsättnignen skulle anstränga sig för att få tillåtelse att kontakta föräldrarna - med lite engagemang så borde man kunna förklara för den unga olyckliga att den inte klarar sig utan att få stöd av sina nära och kära.

Det har känts bra att jag kunde göra det här. Men jag har fått stå ut med mycket politisk avundsjuka.

Jag har aldrig förstått vad det är för tävling som pågår när det gäller att mäta vem som är bäst på att debattera eller arbeta mot droger. Jag vet heller inget politikområde som fokuserar så på att formulera problem och kritisera andra men sällan föreslå lösningar. De som ingenting gör kan lugnt luta sig tillbaka.

Att hacka på varandra tar bara energi och leder ingenstans - snarare tar det kraft ur ansträngningen. Varför skall det klankas på dem som ärligt försöker. Ju mer du gör desto mer kritik får man - är det en bra utveckling. Jag är rädd för att det kan leda till att försök till ansträngningar avtar. Den som tror sig veta hur knarksituationen skall lösas borde träda fram och tala om det.

tisdag, oktober 02, 2007

Har drogdebatten tystnat?

Har drogdebatten tystnat? Ja, det kanske är så att den blossar upp i perioder. Men i landskapsregeringen har vi en grupp som har arbetat hela perioden med frågan. Det är en av de svåraste och otacksammaste frågorna att arbeta med. Att utrota narkotikan. Någon sa att det är som att bekämpa malaria genom att slå ihjäl mygg. Det sysselsätter många men har försumbar effekt.

Narkotikan är vår gemensamma fiende - det gör brukaren manipulativ dessutom finns i bakgrunden krafter som vill att missbruket skall fortsätta så att personen kan fortsätta att göra profit.

Många engagerade arbetar med frågan och kommer knarklangarna på spåren och har missbrukarna under kontroll - tror man - precis när man funnit mönstren har de funnit nya vägar och system - så är man tillbaka på ruta ett igen.

Ingen annan än narkomanen själv kan bestämma sig för att sluta knarka.

Men man får aldrig ge upp och gudarna skall veta att vi försökt dra vårt strå till stacken. Hela kedjan har genomgåtts, Kjell Mattsson vid polisen har för vår del finkammat hela fältet och efterhört vad som behövts. Vi har tillmötesgått med fler tjänster till missbrukarvården, psykologer och läkare. Största problemet har varit att få tag på kompetent personal.

Vi har samlat alla tänkbara enheter och personer som kommer i kontakt med ungdomar och narkotika, vi har träffat anhörigföreningen, stödpersoner och narkomaner. Vi har frågat vad behövs? Vad skall man göra? Vi är rörande överens om problemen - de kan alla presentera -men få kan lyfta fram lösningarna.

Frågan har enorm spännvidd allt från föräldrastöd både att bli en stark förälder men också för att orka om har ett missbrukande barn till hur vården skall se ut, hur man skall förebygga att man aldrig hamnar där till hur knarkets spridning skall stoppas till meningsfull sysselsättning till ungdomar och att ta ungas psykiska ohälsa på allvar.

Ju mer man blir insatt desto ödmjukare blir man till frågan.

Hittills har vi samordnat alla som arbetar med unga genom att arrangera gemensamma tillfällen med mål att få dem att i vardagslivet arbeta tillsammans - inte bara mötas då och då.

Gymnasieskolorna har nu en policy och vet hur de skall hantera elever som knarkar.

Vi har förhandlat med Finland om att få över behörigheten om kriminalisering av narkotika och vård i samband med narkotika. Förarbete skall nu göras som grund för den arbetsgrupp som senare skall tillsättas och komma med förslag.

Resurser har givits till mer läkarvård, pskykologhjälp och missbrukarvården.

En avgiftning och tillnyktringsenhet "Mini-Maria" planeras till sjukhusets ombyggnad.

Mer behöver göras. Det måste bli kortare tid mellan brott och dom. Kanske man borde dömas till att jobba i skogen istället för att sättas i fängelse. Eftervården behöver mer resurser och organiseras på ett annat sätt och vi måste stärka självkänslan hos våra unga att de inte behöver droger. Jag är säker på att alla partier är beredda att satsa - men man behöver veta på vad.

Jag hoppas att nästa period skall handla mindre om partipolitik, att politiker kan lägga prestige och revirtänkande åt sidan och hjälpas åt att finna lösningar på denna för många akuta fråga.

Rapport från en kaffekopp

Det har blivit några dagar utan bloggande. Vi sitter i budgetbehandling från morgon till kväll just nu i landskapsregeringen så det har helt enkelt inte funnits tid. Nu har vi kaffepaus och jag passar på att använda den.

Europa parlamentet håller just nu på och behandlar fördelningen av parlamentsplatser i AFCO-utskottet. Anneli Jäätteenmäki, Henrik Lax och Alexander Stubb har lagt ett ändringsförslag och hävdar att Finland borde få 14 platser. Utskottet stödde dock inte deras förslag.

Nu har jag föreslagit att de istället skall lägga ett förslag till plenarsessionen där de följer den finländska regeringens linje och argumenterar för Ålands särställning och skyligheterna genemot självstyrelsen som motivering för en extra plats. Får se hur det går.