måndag, augusti 31, 2009

Skolfreden är utlyst - må den skina hela året

I dag utlyses skolfreden på Åland. Det är oerhört viktigt. Skolfred utlyses i början av varje läsår. Målsättningen är att påminna oss om att alla har rätt till en trygg och jämlik inlärningsmiljö.

Det betyder att ingen ska mobbas, ingen ska diskrimineras, ingen ska lämnas ensam utan att alla tas om hand och att alla ges möjlighet att komma till skolan på morgonen utan att vara rädd för vad som kan hända under dagen. Det får inte vara någon skillnad om man är pojke eller flicka – ingen skall behöva känna obehag av att andra tafsar på en eller kommenterar ens kropp. Med andra ord ska alla få arbetsro - ni elever ska ha möjlighet att jobba med ert skolarbete i lugn och ro och alla lärare ska ha möjlighet att utföra sitt jobb utan störningar. Meningen är att forma skolan till en plats som det känns bra att komma till. Är man trygg och mår bra så går det också lättare att lära sig nya saker. Egentligen är det väldigt enkelt. Är vi vänliga mot varandra så får vi vänlighet tillbaka!

Ordet mobbning innebär en otrevlig handling mot en kamrat. När vi pratar om mobbing tänker vi ofta på sånt som händer på skolgården eller i klassrummet. Att någon knuffar eller slår eller att någon fnissar åt vad som sägs i klassrummet. Men det kan också handla om att man låtsas som om kamraten inte finns bara vänder ryggen till och stänger ute en kamrat ur gänget eller pratar bakom ryggen på någon. Men det finns också mobbing på fritiden och det finns mobbing i den nya tekniken. Jag att man kan få elaka mess i sin telefon eller på Internet.

Under stafettkarnevalen i våras gjordes en undersökning bland skolungdomarna och den visade att nästan en fjärde del av eleverna i årskurserna 3-6 någon gång blivit utsatt för elektronisk mobbning. En av de intervjuade berättade att man lagt ut fula bilder på honom på Internet, en hade fått elak e-post, någon hade blivit mobbat för sina kläder på MSN en annan hade blivit utsatt för att osanna rykten hade spridits om henne över Internet.


Vi kan alla påverka nätets innehåll och vi kan försöka öka både vår egen och andras trivsel. Du har rätt att bli lämnad i fred. Var därför noga med vem du pratar med på Internet och vad du berättar om dig själv. Träffa inte personer som du har lärt känna via Internet ensam.
Kom ihåg att också andra nätanvändare har känslor. Behandla dem på samma sätt som du vill att de ska behandla dig.


Av de som blivit mobbade på Internet eller via telefonen vände de flesta sig till sina kamrater. Det är bra att prata med sina kompisar men jag tycker det är oerhört viktigt om du stöter på något misstänkt som skrämmer dig eller som annars inte känns rätt att du berättar det för dina föräldrar eller för en annan vuxen person.

Temat för årets skolfred är att förhindra att mobbing överhuvudtaget uppkommer och att vi skall vara toleranta mot varandra. Vi är alla olika och det skall vi vara. Tänk vad det skulle vara tråkigt om vi allihop skulle vara likadan tycka lika och vara bra på samma saker. Vi är skapade unika tänk vad spännande det är! Det finns bara en av dig!

Kära vänner - Vi förtjänar alla en trygg och trivsam skola där ingen blir sårad, vare sig genom ord eller genom gärningar.
Låt oss alltså tillsammans göra vår miljö till en trivsam plats där alla känner sig trygga. Låt oss komma ihåg leendet, gesten som kan göra en också en dyster dag ljusare.


Låt oss ha Skolfred inte bara några dagar nu i början av skolåret utan för hela läsåret! Vi kan alla på våra egna sätt påverka hur bra skolfreden fungerar i vår skola. Ni elever, liksom alla vuxna i skolan och alla föräldrar ska tillämpa skolfredens budskap också på andra områden i våra liv och komma ihåg att olikheter är en rikedom. Vi är alla olika, men har samma värde. Leve skolfreden!

Rätt inställning till regn


Jag har läst Alexander Mc Call Smiths "Rätt inställning till regn". Det är den tredje delen i serien om Isabel Dalhousie. Gillar man damernas detektivbyrå så älskar man även böckerna om Isabel. Serien utspelar sig i Skottland och med dess klimat är man tvungen att ha rätt inställning till regn för att kunna ta tillvara livet på bästa sätt. Isabel Dalhousie är redaktör för en filosofisk tidskrift och tillbringar en stor del av sin tid med att fundera över hur hon ska förbättra sina vänners liv. I ivrig konversation och med hushållerskan Grace. Frågan är hur bra hon är på att leva som hon lär...

En skön bok som har ett lugnt tempo - precis vad åtminstone jag uppskattar när jag skall gå ner i varv efter en intensiv dag - eller vecka. Rekommenderas!

måndag, augusti 24, 2009

spännande volley och en pratstund med Uno Svenningsson




Paf open festen är över. Den bjöd på många höjdarmatcher och en fantastisk stämning. Jag hade också den stora glädjen att få en pratstund med Uno Svenningsson innan han inför gästerna på lördagens mottagning framförde två av låtarna från kvällens show bl.a "I en annan del av världen". Uno var en trevlig helt vanlig man som jag diskuterade juniorforboll och pubertet med.

söndag, augusti 23, 2009

Jag ångra bara en sak



Det enda jag ångrar de här sommaren är att jag inte var på Caroline af Ugglas konsert

tisdag, augusti 18, 2009

Åländska studerandes möjlighet till tillträde till svenska högskolor

i går uppvaktade jag tillsammans med överinspektör Elisabteh Storfors, utbildningsdepartementets statssekreterare Peter Horneth. Uppvaktningen gällde de åländska sökandes möjligheter att antas till svensk högskola på lika grunder som sökande från svensk gymnasieutbildning när Sverige från år 2010 övergår till ett nytt antagningssystem med olika urvalsgrupper.I det nya antagningssystemet införs en urvalsgrupp dit sökande med utländska betyg hänförs,
bl.a. åländska. Landskapsregeringen har anhållit om en särskild rätt för åländska sökande att ingå i gruppen svenska betyg. undantag och önskar att de åländska studerande skall antas på samma grunder som de svenska.


Det kändes angeläget att på politisk nivå trycka på och tydligt framföra att det här är en mycket viktig fråga för Åland och ålänningarna Det är av avgörande betydelse för bildningsnivån på Åland!

Svensk högskoleutbildning är på särskilda många områden den enda utbildningsvägen att studera på svenska och i en svensk miljö. Jag passade på att påminna om Sveriges ansvar för att garantera det svenska språket och en levande svensk kultur på Åland.

Statssekreterare Peter Horneth sa att den svenska regeringen har noterat
att landskapsregeringen inte bara ser tekniskt på det nya antagningssystemet – det är ingen idag som kan avgöra inom vilken av grupperna det kommer att bli lättare att bli antagen, utan även principiellt på frågan. Han framhöll även att man tydligt uppfattat Sveriges stora betydelse som utbildningsland för åländska studerande.

Det kändes positivt att konstatera att informationen har gått fram från våra tidigare samtal och påtryckningar som vi gjort både från landskapsregeringen men även via vår aktiva generalkonsul Bertil Jobeus.

Jag anser att det är stor skilland om en studerande från tex Danmark söker till en svensk högskola eller om en ålännning gör det. Den danska studerande söker kanske för att den utbildningen har särskild god renommé eller för att man tycker det skulle vara intressant med en utländsk utbildning medan en ålänning inte har ett alternativ på modersmålet på Åland eller i Finland utan alternativet som finns är att studera i Sverige.

Därför bör vi vara i samma grupp som de svenska studerandena! menar jag.

Utbildningsdepartementet har i juni i år gett Högskoleverket i uppdrag att utreda om det finns förutsättningar för bl.a. sökande med åländska gymnasialstadiebetyg att konkurrera i samma urvalsgrupp och på likvärdiga villkor med sökande som har betyg från svenska gymnasiala utbildningar. Utredningen skall vara klar före första oktober.

Jag tror det är bra att vi sammanfördes med de övriga grupperna. Att som svensk hänföras till utlandskvoten är förstås politiskt svårt, vilket även kan hjälpa oss. Jag hoppas högskoleverket ser möjligheterna och hittar ett system som fungerar!

Nu fortsätter kontakterna och diskussionerna och förhoppningsvis även ett möte med högskoleminister Tobias Krantz, vilken är fullt upptagen hela hösten med det svenska EU-ordförandeskapet, innan beslutet fattas

Vilken kultursommar!


Vilken kultursommar! Alandia Jazz avslutade sin festival i samarbete med projektkören.ax - A Tribute to Duke Ellington. Projketkören består av körsångare från olika åländska körer som valt att delta i projektet. Kören
ackompanjerades musiker från Åland, Sverige och Svenskfinland. Sopransolisten är Margareta Bengtson, f.d. sopran i världskända The Real Group, Sverige.
Kapellmästaren är min EU-valskandidatkollega Patrick Wingren, Finland - ett kärt återseende.Johanna Grüssner är mamma till projektet och också dirigent och körledare. Härligt gung och fantastisk stämning i ett alldeles proppfullt Alandica. Det är nog bara att konstatera att mycekt vill ha mer. Trots vår lilla befolkning så räcker vi till att fylla konsert och teatersalarna. I kväll uppträder världsberömda mezzosopranen Anne Sofie von Otter i Alandica.

Det är nu över en vecka sedan men känslan dröjer kvar. Katrinas kammarmusik konsert där bla Peteris Vasks Konsert för violin och stråkorkester "Tala gaisma (Fjärran ljus) framfördes, var en fantastisk upplevelse. Konserten påverkade hela kroppen och den fantastiska känslan finns kvar i mig. Hela konserten var stark men det var något särskilt att lyssna på klassisk musik framfört av en viruos på violin - Johan Stengårds - och komponerad av en nu levande och vid konserten närvarande kompositör. Ett verk som fick Mozart och de andra stora att hamna lite i skuggan. Oförglömligt. Tack Kulturföreningen Katrina för att ni fört kammarmusiken till Åland!

onsdag, augusti 12, 2009

Kulturteam och skolstart

Har just intervjuats av Ålandstidningen angående Stefan Simonsens tankar om ett kulturteam. Visst är det en god ide...men det bygger på en kulturbudget som är mångdubbel den vi har. Fem anställda blir mycket administration - hur mycket blir det kvar till kulturen? Det vore intressant att få lite utvecklat hur medlen skulle användas. Härligt att det finns ett engagemang.

Har också intervjuats om skolstarten - om den fysiska och psykiska miljön och hur viktigt det är att hemmet stöder barnet i sitt skolarbete - att man visar att skolarbetet är ett viktigt arbete och inte ett nödvändigt ont. Snart drar hösttermingen i gång och den 28 augusti utlyses skolfreden - en viktig påminnelse om allas rätt till en trygg miljö.

fredag, augusti 07, 2009

Bomarsundsdagarna

Jag ser fram emot att få inviga en av årets största kulturhändelser i Sund. För sjätte gången arrangerar föreningen Sunds kultur Bomarsundsdagarna.

I år 2009 uppmärksammas särskilt märkesåret 1808-09, vilket inte minst har satt sin prägel på Bomarsund.

I svallvågorna efter 1808-09 års krig, då Sverige förlorade Finland till Ryssland invaderade ryssarna Åland.

I våra torp och på våra bondgårdar runt om på Åland inhystes ryska militärer och icke militärer – hitsända föra att på Åland bygga upp en militär utpost. Följderna av den utvecklingen har satt sina spår även i dagens samhälle och även om det var under krigiska tider som ålänningarna och ryssarna möttes så ingicks under den här tiden många äktenskap och många nya ålänningar blev till. Militärens närvaro i hus och på gårdar inkräktade mycket på det dagliga livet och förstås färgade det livet för många ålänningar. Jag tror man med säkerhet kan konstatera att det var för många en stor lättnad när arbetet med uppbyggnaden av Bomarsund kommit så långt att man flyttade från husen till fästningsbygget.

Bomarsundsepoken är så mycket mer än krig. Som sagt så utvecklades Åland och ålänningarna tillsammans med den ryska militären under Bomarsundstiden så räckte ungefär i 50 år. En period som kan verka kort för att ses som historiskt värdefull – men mycket spännande: Bomarsund var en plats för mångkultur och mångreligiositet. Man kan konstatera att två helt olika världar möttes här och trots krigiska tider så lärde man sig att leva tillsammans. Här på området finns förutom ruinerna en spännande begravningsplats där judar, katoliker, ortodoxa och musilmer gått till sista vilan intill varandra på samma begravningsplats – en ovanlig bild – och allt för lite uppmärksammad - när man tänker på palestinakonflikten. En sevärdhet som jag gärna skulle se att lyftes fram mer.

Den ryska tiden på Åland har kallats för en parentes i öarnas historia – det var en kort och begränsad tid visserligen. Men den kan också ses som en väsentlig och integrerad episod i Ålands moderna historia. Om fästningens ståtliga byggnader en gång stod för den ryska militärens närvaro på Åland, styrt från huvudstaden av en främmande makt, så står dess ruiner idag för motsatsen: det demilitariserade och självstyrda Åland. Något som vi ålänningar men även våra turister har stort intresse för och som låter oss ta plats på den internationella kartan.

Här har funnits en stad – Ålands första. Skarpans. Idag kan man gå omkring bland husgrunderna och få en uppfattning om hur staden var planerad. Vid varje hus finns en skylt med information om vem som en gång bodde där och en ritning över hur husen, som var byggda i rysk empirstil, såg ut.


I den lilla staden levde man ett vanligt liv i skuggan av Bomarsundsfästningen. Här bodde en gång stabsofficerare, proviantpersonal, handlare och lantbrukare med namn som tydligt är ryska: Sittkoff, Obdalov, Pavloff och Toropoff. Här fanns ladugårdar, stall och trädgårdar. Än idag växer det upp bärbuskar och blomsterlökar på våren.

Därför passar det oerhört väl att arrangera Bomarsundsdagar i bästa marknadsstil med härlig underhållning här varje år.

torsdag, augusti 06, 2009

Sommarens semester till ända

Så var årets semester till ända och snabbt rullar hjulen igång på nytt. Det har varit en härlig och avkopplande tid med mycket bad, sol, städning av källare och förråd och röjning på tomten på stugan. Den här sommarn har bjudit på massor av spännande idrottsevenemang och kulturevenemang har erbjudits nästan varje dag.

Idrotts- och kulturevenemangen fortsätter, men nu kryddas vardagen med tunneldiskussioner, budgetstrategier och lagstiftning. Faktiskt spännande det med!

onsdag, augusti 05, 2009

I efterdyningarna av Öspelen

Jag kan bara konstatera att Åland som arrangör av Öspelen blev en succe!

I efterdyningarna av öspelen är det bara en sak jag saknar. Supporterklubben. Jag deltog för första gången på Öspelen för två år sedan och det som kanske gjorde det allra starkaste intrycket på mig var just den. Fantastiska supportrar som finansierar sina resor själv, jobbar ideellt för att få ner kostnaderna för idrottarna och med liv och lust viftar med den åländska flaggan och är ett sånt oerhört stöd för våra tävlande. I år, när det var hemmaplan, har supportrarna varit fast som frivilliga funktionärer och när sena kvällen kommit så har var och en sökt sig hem för välbehövd vila. Så fast ni inte synts så är ni våra hjältar!

Mediabevakningen har varit fantastisk. Precis som för två år sedan får Ålands radio toppoäng av mig för sin rapportering. Ni äger verkligen när det gäller idrottsrapportering - förvaltningsråd och styrelse - var rädd om sportredaktionern!Nyan har dock ansträngt sig att lyfta fram eventuella problem i samband med spelen - kan det varit för att konkurrenten är en av sponsorerna...?