måndag, november 03, 2014

"Invandrare - hur länge ska man vandra för att komma in". lagtingets högtidliga öppnande

VÄRDERADE HERR LANDSHÖVDING! Det är oroligt i vår omvärld, krig härjar i vår närhet, ryska militärflygplan kretsar runt grannländers gränser med kort säkerhetsavstånd och visar upp sin militära upprustning, moder jord säger ifrån och visar genom skogsbränder och översvämningar att klimathotet måste tas på allvar. Ebolasmittan som först var något fjärran långt borta i Afrika börjar uppträda närmare och kräver beredskap även hos oss. Precis som ni säger, herr landshövding, så påverkas Åland också i högsta grad av vad som händer internationellt i vår omvärld. Rysslands importstopp är ett konkret exempel på hur även vi berörs. Ålands demilitarisering och neutralisering får inte kränkas. Från åländsk sida har vår uppfattning alltid varit att de avtal som rör Ålands demilitarisering och neutralisering samt den sedvanerättsliga statusen fortsättningsvis gäller oavsett förändringarna i omvärlden. Den uppfattningen är fortsättningsvis högaktuell med anledning av de förändringar som den geopolitiska situationen i Europa för närvarande genomgår och de civila kriser som vi kan ha framför oss. Demilitariseringen och neutraliseringen ska upprätthållas och dess giltighet ska kontinuerligt hävdas oavsett om det sker förändringar på det säkerhetspolitiska planet, nationellt eller internationellt. Herr landshövding! Både Finland och Åland står inför stora utmaningar för att hålla ekonomin i balans och för att befolkningen i största möjliga mån ska vara sysselsatt och på så sätt utveckla samhället på ett sunt sätt. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Från åländsk sida är vi beredda att finna vägar där Åland också kunde bidra till Finland. Där vi kunde finna samarbeten som båda kan dra nytta av. Ett exempel kunde vara att använda Åland som försöksområde inom energipolitiken. Åland är avgränsat och litet och kunde därför vara optimalt för försök och studier. Vi vill också gärna diskutera och ge förslag på hur Finland också kunde dra nytta av Åland. Att hjälpas åt är särskilt viktigt när det är krassa ekonomiska tider. Det svenska språket är självstyrelsens grundpelare. För att behålla svenska språket är självstyrelsen ett viktigt verktyg. Vi har ett intressant och intensivt arbete framför oss med att skapa ett nytt självstyrelsesystem. Ambitionerna för vår del är att ge det åländska samhället förutsättningar att utvecklas på ett bra och mer flexibelt sätt. Ett smidigare självstyrelsesystem skulle innebära att vi på Åland i högre grad kunde anpassa och använda vår självstyrelse för vårt samhälles utveckling och efter ålänningarnas behov. Ett system där vi skulle se och använda de politiska möjligheter som finns för att utveckla samhället och skapa arbete och söka stöd i juridiken för att förverkliga det. Vi behöver hjälpas åt för att våra samhällen ska utvecklas så väl som möjligt. Ett välfungerande Åland gynnar även Finland. Jag vill framföra vårt tack till presidenten för hans engagemang i denna fråga och också betona vikten av att inga partier låser sig utan arbetar med ett öppet sinnelag så att dialogen kan fortsätta vara levande och konstruktiv fram till dess att besluten slutligen skall fattas. Herr landshövding. Ålänningarna har i senaste EU-val gjort sitt yttersta att genom samarbete och aktivt valdeltagande få representation i Europaparlamentet. Bedömningen är att det nu är tydligt bevisat att det är omöjligt för Åland att vara representerat utan att Åland blir en egen valkrets. Lagar som stiftas i Europaparlamentet ska genomföras även i den åländska lagstiftningen, men Åland har ingen representant i beslutsprocessen som kan påverka att lagstiftningen även kommer att fungera i vårt samhälle. Vi vill med emfas uttrycka det missförhållande och det demokratiunderskott som fortsatt råder. Lagtinget anser att statsrådet bör sätta igång de lagstiftningsåtgärder som krävs för att Åland i valet till Europaparlamentet i nästa val utgör en egen valkrets. De åländska kraven är i högsta grad motiverade och berättigade utgående från Ålands särställning och folkrättsliga status. Både Sydtyrolen och den tyska minoriteten i Belgien och portugisiska Azorerna kan här utgöra exempel på områden som garanteras en av sina länders parlamentplatser. Herr landshövding. Slutligen vill jag uttrycka vår uppskattning för det engagemang och den tjänstvillighet ni visar när det finns behov av att diskutera och ventilera frågor ur olika synvinklar och där ni bidrar med era erfarenheter och kontakter. Jag vill också lyfta fram den gästfrihet ni erbjuder och den tillgång ni utgör när ni ställer upp för våra gäster som besöker landskapet. Jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete. Från självstyrelsens sida vill vi också ta tillfället i akt att framföra vår hälsning till Republikens president och tacka för ett gott samarbete och för de intressanta diskussioner som fördes mellan presidenten och den åländska delegationen som deltog vid mötet i Gullranda i augusti i år. Vi vill betona värdet av att presidenten meddelat att det finns beredskap att rätta till misstaget med att tortyrkonventionen aldrig blivit sänd till Ålands lagting för godkännande. Lagtinget kommer i efterhand att få tillfälle att godkänna tortyrkonventionen vilket är angeläget så att den till sin helhet även är gällande på Åland. Vi ser fram emot att de traditionella sommarmötena på Åland fortsätter och hoppas även att presidenten nästa år har möjlighet att personligen närvara och öppna vårt lagting. Jag ber Er även framföra lagtingets hälsning till riksdagen samt statsrådet och dess medlemmar och även till er personal vid statens ämbetsverk som även de ger god service till ålänningarna. HÖGT VÄRDERADE LAGTINGSKOLLEGOR ”Åland vårt Åland vår hembygd det är” sjunger vi i Ålänningens sång. Hembygd – en plats där vi har vårt hem. Vad är då ett hem? Vad betyder det för dig? Vad betyder det för människorna som vi representerar? I förordet till boken ”Välkommen hem” skriver Gunnel Ekelund: Vad är ett hem för den som flyttat? Är det nödvändigt att ha bara ett hem eller kan man ha flera? När blir man hemlös eller rotlös? Eller som Jonas Gardell sagt: ”Invandrare och invandrare men hur länge ska man behöva vandra innan man kommer in?” I USA, Kanada och Australien, länder som har lång invandringshistoria, så kallas man inte invandrare efter att man fått sitt medborgarskap. Varför gör vi det i Europa? Låt mig citera Kaveh Bahar som flyttat till Åland från Iran. Klokt konstaterar han att: ”Alla kan ju känna sig isolerade eller främmande ibland, men man blir väl inte en invandrare ändå.” Visst är det ju så. Oavsett var vi är födda eller hur länge vi levt på en plats så kan vi känna oss vilsna i livet, utanför eller främmande i olika situationer – men det har inget att göra med var vi är födda. Ålänningen Stephen Gitau, som bor på Åland, men som härstammar från Kenya, formulerar sig så här: ”Du kan känna dig hemlös i ditt födelseland på samma sätt som du kan skapa dig ett nytt hem var som helst i världen”. Marina Jeremic som är född i Serbien men som har bott länge på Åland uttrycker sig så här: ”Det är svårt att beskriva känslan, men det handlar om samma trygghet som jag saknade under de tretton jättesvåra åren i Serbien” när hon funderar på varför hon trivs så bra på Åland. Jag tror att man kan ha flera hem och jag är helt säker på att många unga idag som växt upp med separerade föräldrar håller med. I dag kan ha sitt hem både hos sin biologiska mamma och hos sin biologiska pappa, hem på olika platser. Hemmen är inte lika. Men båda kan vara hemma. Varför kan man inte då känna sig hemma både på Åland och i Iran på samma gång? Måste man bestämma sig för att ha bara ett hem? Jag tror att vi i framtiden, ju mindre världen känns och ju mer internationaliserade vi blir, kommer att känna att vi kan bo på flera olika platser. Bästa kolleger. Vi har ett uppdrag att genom lagstiftning och kloka budgetbeslut skapa ett samhälle där alla kan känna sig hemma oavsett om man är född här eller någon annanstans i världen, oavsett om man är kvinna eller man, oavsett vilken religion man erkänner sig till eller vilken ålder man har, om man har något funktionshinder eller drabbats av någon sjukdom. Vi ska måna om alla så att vi tillsammans kan bidra till vårt samhälles utveckling, var och en efter sina förutsättningar. Det är också viktigt att vi är lyhörda och lyssnar och tar lärdom av de synpunkter som finns ute i vårt samhälle, både från dem som är rädda för en ökad inflyttning och från dem som flyttar in till Åland. Ålands befolkning består av ganska exakt lika många män som kvinnor, ändå är kvinnorna underrepresenterade i Ålands lagting. Vårt gemensamma mål ska vara att öka andelen kvinnor efter nästa val. Vi har krävande beslut att ta ställning till och vi behöver ha bred kompetens och hela resursen av både kvinnor och män för att besluten ska bli så bra som möjligt. Ett jämställt samhälle är effektivare, mer lönsamt, mer konkurrenskraftigt, trivsammare och mer demokratiskt. Att vara medlem i Ålands lagting är att inneha det viktigaste politiska uppdraget på Åland. Som mina år som talman har jag ofta haft orsak att vara stolt över vårt lagting och er lagtingsledamöter. Bästa lagtingskolleger! Att vara politiker är ett fritt, intressant och omväxlande arbete. Men det är också krävande. Det finns få beslut som alla jublar över. Det som är bra för någon kan vara en försämring för en annan. En politiker förväntas vara rättvis och ha svar på frågor och ska kunna stå för sina åsikter. I lagtinget arbetar vi med hela Ålands bästa för ögonen, och det behövs både mod och tid att förklara besluten. Det här är särskilt viktigt att minnas nu när vi går in i ett valår. Jag önskar er energi, tålamod, samarbetsförmåga och framförallt arbetsglädje – allt som behövs för framgång i ert arbete för landskapets bästa. Jag vill även tillönska alla er som företräder Åland i kommittén för självstyrelsens utveckling fortsatt lycka och framgång i ert viktiga arbete. ÄRADE FRU LANTRÅD, VÄRDERADE MINISTRAR Ska Åland krympa eller växa? Vad har Åland för komparativa för- och nackdelar? Är det lätt att skapa jobb på Åland och vad kan vi göra för att skapa flera jobb? Är det lätt för människor att få kontakt med myndigheter och är servicen effektiv? Har vi smidiga regelverk? Hur ser samarbetet ut med näringslivet, gynnar det företagarandan? Hur ser arbetsmoralen ut? Hur fungerar infrastrukturen? Är det enkelt att exportera och importera? Vilken utvecklingskraft har vi? Hur ser energipriserna ut? Hur fungerar renhållningen? Är det ordning och reda, rent och prydligt omkring oss? Klarar vi av brottsligheten och gängbildningar? Klarar skolan av att hantera och bemöta mobbing? Finns det sparade pengar så att vi klarar kommande investeringar? Har vi tillräcklig säkerhet och kan vi bemöta och eliminera den sociala oro som finns bland ungdomar? Är vår miljöpolitik tillväxtvänlig? Belönar vårt samhälle skötsamhet? Finns det utanförskap i vårt samhälle? En lång lista med frågor som tar upp det mest basala i ett fungerande samhälle. Frågor som enligt forskningen är de som utgör skillnaden om ett samhälle växer eller om det går tillbaka. Inte särskilt spännande frågor om man är mera lockad av nya innovationer och upplevelser, utan det här är frågor som kräver mycket jobb och hårt jobb och som också kräver tålamod och engagemang för att få sin lösning. Det här är samhällsfrågor som kräver en baspolitik med fokus på kärnuppgifter. Det är viktigt för ett samhälle som ska växa och attrahera. Det ställs stora krav på er. Dagligen ska ni vara redo att fatta många beslut och ni förväntas att ha åsikter, lösningar och kunskap om vitt skilda sakområden. Om ni tillåter skulle jag vilja ge er några råd gällande att fatta beslut: Eftersom vi nu går in i ett valår kan tidpunkten för att fatta vissa beslut vara av avgörande betydelse. En del beslut kan vinna på att vänta till senare eftersom ivern att uppnå vallöften kan både fördyra och medföra kompromisser så att beslutet tenderar att bli tandlöst. Andra beslut måste fattas nu även om de kan kännas obekväma men är av avgörande betydelse för Åland som helhet. Det här kräver mod och ansar. Vi har ett gemensamt mål om ett hållbart Åland år 2051. Låt vart och ett av era beslut föra Åland mot det målet. Ett hållbart samhälle är inte isolerat bara ett miljövänligt samhälle, det är även ett samhälle med sysselsättning och god ekonomi och med människor som mår bra såväl hälsomässigt som socialt. Det är en utmaning och en svår balansgång, men nödvändigt att fatta miljömässigt kloka beslut som samtidigt är tillväxtvänliga. Fråga er själva ifall besluten ni fattar kommer att föra Åland närmare eller längre bort från de stora målen. Tänk strategiskt! Hur påverkar dagens beslut morgondagen? Det finns inga perfekta beslut. Beslut är en blandning av vad vi för stunden vill och vad vi för tillfället vet, vad vi tror och vad vi kan göra. Det finns inget som garanterar att någonting av detta kommer att förbli oförändrat eller vara rätt i framtiden, kanske inte ens i morgon. Ny information kan kräva ett nytt beslut. Jag lyckönskar er inför allt utvecklingsarbete som bedrivs både internt på Åland och i samarbete med riksmyndigheterna, med Sverige, med Norden och med EU och önskar er samarbetsglädje, arbetslust och framgång. Jag ber att genom er fru lantråd få skicka en hälsning från lagtinget till alla som arbetar i förvaltningen och runtom på Åland på landskapets alla olika arbetsplatser. Arbetet med tillsyn och utveckling, att bereda förslag till lagstiftning, att upprätthålla god service till allmänheten kan inte nog uppskattas. Det finns en fantastisk samlad kompetens och kunskap inom förvaltningen. En skatt att gräva ur och en tillgång som vi ska vara rädda om och förvalta väl. Jag tillönskar alla arbetsglädje och framgång i deras arbete. BÄSTA LAGTINGSDIREKTÖR OCH PERSONAL VID ÅLANDS LAGTINGS KANSLI Vi har ett gott samarbete mellan lagtingsledamöterna och alla er som arbetar vid lagtingets kansli. Det är en stor tillgång för oss lagtingsledamöter och för ålänningarna att vi har en så kompetent och engagerad personal. Tack vare er kunskap och med er vägledning kan vi i lagtinget genomföra vårt arbete på ett korrekt och bra sätt och se till att våra gäster trivs och får en professionell och intressant bild av Åland. Det parlamentariska arbetet utvecklas och vi står inför flera utmaningar där ni kommer att ha en central roll. Jag ser fram emot att vi i fortsättningen ska ha ett lika gott samarbete och önskar er arbetsglädje och lycka till med era arbetsuppgifter i demokratins och Ålands tjänst.

söndag, november 02, 2014

Viktiga budskap finner nya arenor.

I bussen mellan flygplatsen och flyget häromveckan ondgjorde sig en av mina medpassagerare över hur obekvämt det är att flyga och vad lite som görs för att göra det enklare. Han var frustrerad över säkerhetskontrollen, över stressen, över köandet, över busstransporter, över säkerhetsinformationen osv. Jag tänkte att han kanske skulle säga att det här borde politikerna göra något åt. Istället sa han: -Märkligt att ingen komiker lyft detta! Igår såg jag komikern Måns Möllers hyllade soloföreställning om hans familjesituation och sonens diagnos med autistiskt syndrom. Det pendlade mellan mörkaste förtvivlan och ljusa glädjestunder. Hans mål med föreställningen var att få en ändring på de idag nio månader långa väntetiderna från undersökning till diagnos. Det har alltid funnits kulturella arenor som förmedlat politiska budskap. Men ändå fick jag en tankeställare att det finns skäl för oss politiker att ta oss en funderare över hur politiken utvecklas, var viktiga frågor diskuteras och vara lyhörda när opinioner bildas, så att vi snappar upp vad som verkligen är viktigt.