måndag, september 28, 2015

Mitt i grytan eller långt från makten, alla är lika viktiga

På flygfältet på väg på uppdrag till Bryssel. I lördags Kökar idag måndag Bryssel. Från ytterskärgård till storstad. Från liten till stor. Från perifert avstånd till makten till centrum av grytorna. Gemensamt har vi att båda samhällena består av människor med lika värde, båda behövs. Båda behöver tas i beaktande när beslut fattas. Jag är stolt över att jag kan bidra med flera olika perspektiv på leverne och vardag.

söndag, september 27, 2015

En minister i regeringen borde ha särskilt ansvar för skärgårdsfrågor

ag sitter vid morgonkaffet och smälter alla intryck från vårt viktiga och intressanta möte på Kökar igår. Ett av de mest engagerade och engagerande möten jag deltagit i. Seriösa redogörelser för hur kommunen jobbar, fantastiska visioner för framtiden, konkreta förslag till lösningar, stolthet över hur kökarsborna ställer upp för att få sin kommun att fungera, farhågor över hur engagemanget och det ideella arbetet skulle försvinna om Kökar sammanslogs med andra kommuner och ibland sammanbitna miner över hur en liten skärgårdskommun ibland har så oerört svårt att bli pålyssnad och tagen på allvar. Mötet hölls på Cafeterian på Kökar som drivs av enstusiastiska entreprenörer. Jag är både inspirerad och tagen på samma gång och konstaterar att mycket har gjorts, endel har utlovats men inte blivit av och massor behöver göras. En minister i nästa regering borde ha ett särskilt ansvar för skärgårdsfrågor.

fredag, september 25, 2015

Viktigt med kunskap om personalpolitik

Visste du att jag har jobbat som personalsekreterare på landskapsregeringen. Att alla mår bra, blir sedda och kan utvecklas, förstår sin uppgift i helheten, att arbetsmiljön är god, att det finns tillräckligt med kunskap inom organisationen, att rekryteringar blir rätt, att skador förebyggs, att ledarskapet utvecklas och att alla får de optimala förutsättningarna för att göra sitt bästa inom organisationen är oerhört viktigt för trivseln på arbetsplatsen, effektiviteten och resultatet. Att alla visas respekt och får utvecklas efter sina förutsättningar. Livet på arbetsplatsen är en väldigt viktig del var våra liv. Största delen av vår tid är arbete och vardag. Den här kunskapen för jag med mig in i politiken. Men det är du som avgör om det behövs. Tycker du att jag behövs så behöver jag din röst. Förhandsröstningen börjar nästa lördag. Du behöver bara ditt id. Jag ställe upp - för dig om du vill. ‪#‎världensbästavardag‬ Första bilden är från Pia Pilot.se

onsdag, september 23, 2015

Vi som är små måste hålla oss framme när de stora försöker styra världen.

Idag får vi finbesök. Det är allmänt känt att Belgien är splittrat i två språkgrupper, valloner och flamländare, som grälar så intensivt att landet ofta saknar en funktionsduglig regering.Men att Belgien dessutom har en tredje språkgrupp är mindre känt.Men faktum är att de tyskspråkiga i östra Belgien har långt driven autonomi, starkare grundrättigheter än de flesta språkliga minoriteter i Europa, egen parlamentsplats i Europaparlamentet. De tyskspråkiga i Belgien är cirka 100 000 personer. Man har eget parlament, egen regering, eget skolväsen, egen radio och egen dagstidning. Parlamentet ligger i "huvudstaden" Eupen och har existerat sedan 1984. Sedan några decennier ger grundlagen de tyskspråkiga rätt att bestämma över frågor som gäller bland annat hälsovård och familjepolitik, skolor och utbildning, kultur och arbetskraftspolitik. Talman Karl-Heinz Lambertz besöker Ålands lagting tillsammans med kollegor från parlamentet. Både Åland och den tyskspråkiga minoriteten i Belgien har mycket gemensamt. De är alltså viktigt att vi som är små håller oss framme när de stora försöker styra världen. Bilden är från mitt besök i parlamentet i Eupen i fjol.

tisdag, september 22, 2015

Nya människor ger nya möjligheter

Så länge det finns krig så kommer människor att tvingas fly för sina liv. Så länge vi själva inte väljer var vi föds kan vi heller inte skuldbeläggas eller kriminaliseras när omständigheter gör att vi måste fly. Vi ålänningar har också varit flyktingar. När Åland 1714 härjades av ryssarna under Stora ofreden så flydde största delen av befolkningen till Sverige, många blev kvar. Precis som Herbert Felix gjorde som var flykting från Tjeckoslovakien och grundaren konservjätten. Från Tjeckoslovakien flydde också Georg Riedels familj. ”Idas sommarvisa” är väl idag kanske det svenskaste svenska vi känner. Att få tillskott från andra kulturer och länder berikar oss och utvecklar oss. Cornelis Vreeswijk har skapat en viktig del av svensk visskatt. Filmälskare kan tacka Collin Nutley att han valt att söka sig till Sverige. Liksom drottning Silvia. Mest av allt behövs nya och fler människor som arbetar i våra samhällen. Tack vare inflyttning så ökar antalet händer som kan arbeta och hålla den åländska ekonomin igång. Varje samhälle bör ta sitt ansvar utgående från sina förutsättningar att hjälpa människor i nöd. Maria och Josef flydde till Egypten när Herodes hotade att döda deras son. Bilden på Estelle är från Hovets hemsida. Foto: Kate Gabor

torsdag, september 17, 2015

Varma och glada relationer till riksdagen behövs

Riksdagens Kommunikationsutskott har besökt Ålands lagting idag. Varm och glad stämning. Trevlig och givande diskussioner om självstyrelsen, konkurrensutsättning i sjötrafiken, körkortsåldrsr, promillegränser och mycket mer. Vi har nytta av utbyte och mycket att lära av varandra. Lagtinget representerades av mig och Mika Nordberg. Vår riksdagsledamot Mats Löfström är medlem i utskottet. med Mats Löfström och Mika Nordberg.

söndag, september 13, 2015

Hur skulle toppfotbollen se ut om kvinnor var med i besluten?

En söndagstanke. Anfallaren Wayne Rooney i Manchester United och Engelska landslaget tjänar helt orimliga 50 000 euro per dag dvs 350 000 euro i veckan. Han är inte högst betald bland fotbollsspelarna. Jag är undrar om detta varit möjligt om det funnits kvinnor med i besluten inom toppfotbollen? Foto: Wikipedia

tisdag, september 08, 2015

Må uppfattas som naivt; men Ålands demilitarisering ska respekteras och upprätthållas

Åland har fått en hel del uppmärksamhet inom säkerhetspolitiken i medierna i sommar. Den aggressivare Ryska framtoningen har väckt frågan om Ålands demilitarisering och vad som händer med Åland i krigstid. Ålands internationella status och det internationella samfundets gemensamma ansvar och intresse för att Åland är demilitariserat och neutraliserat kan inte nog betonas och lyftas fram.
Sammanfattningsvis kan konstateras att de konventioner som reglerar demilitariseringen och neutraliseringen av Åland fortsättningsvis är i kraft och att Ålands särställning aldrig har ifrågasatts trots tillfälliga avsteg från demilitariseringen och neutraliseringen har förekommit. Neutraliseringen har dessutom erhållit sedvanerättslig status som binder även andra än signatärmakterna, och kan därför inte ändras genom en ändring av konventionerna. Demilitariseringen och neutraliseringen ska upprätthållas och dess giltighet kontinuerligt hävdas oavsett förändringar på det säkerhetspolitiska planet, nationellt eller internationellt.
President Sauli Niinistö, som är den högste ansvarige för utrikes- och försvarspolitiken i Finland, konstaterade vid vårt sommarmöte i augusti i år att inget nytt har hänt vad gäller demilitariseringen och neutraliseringen av Åland. De avtal som internationellt ingåtts gäller och ska fortsätta gälla. Han klargjorde även tydligt Finlands plikt att försvara demilitariseringen och Ålands neutralisering och även vid krig garantera Ålands neutralitet. Presidenten lyfte även att det under riksdagsvalskampanjen i Finland i våras var det flera kandidater som spekulerade i och målade upp scenarier och livliga tankegångar om olika fiktiva kris- och krigssituationer. Något som Finlands president Niinistö tog avstånd ifrån och varnade för att den här typen av retorik till slut kan göra det omöjliga möjligt. Det har också framförts farhågor i media om att Åland kunde vara hotat av Ryssland. Som högsta ansvarig för säkerhets- och utrikespolitiken i Finland kunde presidenten ge lugnande besked avseende Ryssland. Han är inte rädd för att Ryssland ska ge sig på Finland eller ockupera Åland.
Hotbilden har kanske förändrats men samtidigt måste vi minnas att hot är en sak och verkliga händelser en annan. Jag tänker förstås på den flyktingkatastrof som är den värsta sedan andra världskriget och som idag överskuggar all utrikespolitik. Min uppfattning är att demilitariseringen av Åland bidrar till avspänning och min önskan är att diskussionen i Norden inte ska inriktas på krigsscenarier och militära hotbilder utan i större utsträckning skulle handla om de verkliga problem vi står inför.
Situationen i Syrien ger oss en tankeställare om militära lösningar faktiskt är effektiva och om det går att försvara det ofantliga lidande som militära lösningar orsakar civilbefolkningen. Vi får en påminnelse om att ökade militära aktiviteter inte är lösningen på alla säkerhetsproblem. Människorna i Syrien som lever bland ruinerna ber nog inte om ytterligare militära insatser, de vill ha fred, de vill ha en vanlig trygg vardag. Bakgrunden till min något antimilitariska inställning står att finna i Ålands mångåriga status som demilitariserat och neutraliserat område. Jag går inte här närmare in på bakgrunden till Ålands internationella status utan hänvisar till ett faktablad (som utdelats). Nu kanske några av er tänker att det här är naivt och vi har även fått läsa uttalanden i media om att vi ålänningar är enfaldiga som tror att dessa avtal kan stoppa en aggressiv stormakt. Men att vår utgångspunkt är att ingångna avtal och därmed folkrätten ska respekteras.
Redan vid tidigare rundabordssamtal har jag som representant för fredens öar framhållit att jag gärna skulle se ett Norden som aktiverar sig i medling och fredsförebyggande arbete framom militarisering. I försvars- och säkerhetsarbetet är diplomatin mest framträdande; militären är ett hjälpmedel. Enkelt uttryckt gäller det att se till att fienden inte vill anfalla, att vid konflikter reda ut hur de stridande tänker och tolka ambitionerna samt handla därefter. Norden kan utgöra ett bra exempel och en inspiration och Åland bidrar gärna i detta arbete. Jag har också tidigare betonat vikten av att de civila experternas kunskaper tas tillvara – låt inte dessa hamna i skuggan i arbetet med att utveckla försvarssamarbetet. Tillåt inte försvaret att växa på det civila samarbetets bekostnad. Vi skulle gärna se att Norden tar en stark roll som medlare där Åland gärna tar en aktiv del bland annat genom Ålands fredsinstitut.
Åland har under historiens gång varit ett objekt men har i takt med utvecklingen mer och mer tagit rollen som subjekt. Numera är det naturligt för Finlands president att som den ytterst ansvariga för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik föra samtal med företrädare för Åland i den här typen av frågor, som tidigare i augusti vilket jag just refererade till.
Förhoppningen är att Ålands landskapsregering på motsvarande sätt ska involveras i de diskussioner om försvarssamarbete som pågår mellan Finland och Sverige.