fredag, december 18, 2015

Idag får vi veta vad ett finländskt handslag är värt.

Idag håller vi tummarna för Ålands regering och önskar lycka till med förhandlingarna i Helsingfors.


Sanningens minut för vindkraftsärendet, som lantrådet sa. Nu får vi veta vad det finländska handslaget är värt.


Ni som kritiserat att hon inte deltar så tycker jag det är helt rätt eftersom statsministern inte heller deltar.



torsdag, december 17, 2015

Regeringen: "Jag vet att du frågar för att du tror att jag inte vet"

Igår svarade regeringen på en fråga i Ålands lagting, om hur ett internationellt avtal som föreslås godkännas på Åland påverkar Åland. Svaret var (fritt citerat) "Jag vet att du frågar för att du tror att jag inte vet"

De olustiga uttalanden som regeringen gjort om att ta bort guldkanter i sjukvården var ingen bra inledning på den nya regeringens arbete.

Vi beklagar också att regeringen fått en så dålig start med kommundiskussionerna genom sina odiplomatiska och nedvärderande uttalanden. Den känsla en regering skapar i samhället är avgörande för samhällsutvecklingen.

Dåliga stilpoäng regeringen!

Nu hoppas vi på att kvaliteten höjs och att engagemanget i frågorna blir äkta och kunskapen djupare.

Det är betydligt roligare att få berömma!

onsdag, december 16, 2015

Gör vi lika som i Finland - blir vi lika som i Finland. Mitt anförande idag.

Utskottet bedömer att den ekonomiska utvecklingen är högst osäker. Något som förstås regeringen måsta ta till sig och ta itu med omedelbart och arbeta med. Utskottet begär även att grundliga beslutsunderlag finns redan när reformer planeras. Regeringen ska kunna bedöma uthålligheten för Paf utan att äventyra Pafs ambitioner med utveckling för att använda dessa medel för landskapets utgifter. Utskottet vill även ha politiska prioriteringar och en redogörelse för regeringens planer till tilläggsbudgeten under vårvintern. Annat som finns i regeringsprogrammet men inte i det nu aktuella budgeten uppmanas regeringen att redogöra för i tilläggsbudgeten. Utskottet slår också fast att eventuella lån enbart får upptas för investeringar som på sikt kan visa att de sänker driftskostnader.

Allt det här är bra, utskottet ställer höga och arbetskrävande förväntningar på landskapsregeringen men när det här arbetet omedelbart nu verkställs så kommer utsikterna för att regeringen ska kunna göra ett gott arbete underlättas.
Hur avräkningsbeloppet utvecklas, hur sjöfartspolitiken prioriteras, hur vindkraftstödet kommer att hanteras, hur framgångsrik arbetet blir med det nya självstyrelsesystemet och hur arbetsmarknadspolitiken i Finland utvecklas kommer att påverka i hög grad för hur vår välfärd, vår ekonomi, vår miljö och vårt åländska samhälle kommer att utvecklas. Ramarna för dessa områden sätts av Finland och av den centerledda regeringen.

Själva poängen med vår självstyrelse är att vårt samhälle ska kunna se annorlunda ut, att vi ska kunna ha avvikande regler och förmåner anpassade efter ålänningarna och det åländska samhällets behov. Därför är det oerhört viktigt att vi uppnår ett gott resultat i arbetet i Ålandskommittén och att vi får ett självstyrelsesystem som är mer flexibelt och mer anpassat för vårt åländska samhälle i framtiden. Den här mandatperioden är avgörande och det måste till ett starkt engagemang och djupa goda relationer till den finländska regeringen för att det ska lyckas fullt ut. Våra näringsliv är olika, Finland har industri, Åland har i högre grad service- och tjänsteföretag. Konjunkturerna träffas oss olika vid olika tidpunkter. Därför gör avräkningsbeloppet eller klumpsummesystemet det så svårt att långsiktigt kunna planera för vårt samhälle. När inkomsterna sviktar i Finland så drabbar det vårt åländska samhälle ofta mer eller mindre som en överraskning och har vi inte då en rejäl buffert med sparade pengar för att minska det ekonomiska fallet kan vi tvingas att göra flera kortsiktiga och dumdristiga inbesparingar, ingen hållbar utveckling.

Jag är stolt och glad över att jag stött en regering som lämnar över en budget där vi kan visa att vi kan behålla servicen, den goda sjukvården, sociala förmåner, hanterliga grupper i våra grundskolor, trygghet och kvalitet på dagis, god omsorg om våra äldre och fin teknisk service till ålänningarna trots att det ekonomiska läget blivit tuffare.

Vi gläds också åt att utskottet enigt uppmanar regeringen att ge mer medel till kommunernas skolor för att utveckla läsandet och att livsmedelsklustret lyfts och närproducerad och ekologisk mat ska stödas.

Vi kommer att bevaka att vårt hittills välskötta samhälle ska fortsätta att vara världens bästa plats att leva på.

Vi hade en intressant diskussion i lagtinget om ÅHS och hur väsentlig den verksamheten är. Jag är därför besviken över att utskottet inte tydligare lyft fram det faktum att i det närmaste allt inom ÅHS hänger ihop och att det för varje åtgärd som görs måste granskas vilka andra verksamheter som påverkas, att hela kedjan gås igenom. Dessutom har arbetet med den pågående arbetsvärderingen förbigåtts med tystnad vilket är förvånande eftersom även den fick ett stort utrymme i remissdebatten även från flera i regeringspartierna.
De olustiga uttalanden som regeringen gjort om att ta bort guldkanter i sjukvården var ingen bra inledning på den nya regeringens arbete. Vi beklagar också att regeringen fått en så dålig start med kommundiskussionerna genom sina odiplomatiska och nedvärderande uttalanden. Den känsla en regering skapar i samhället är avgörande för samhällsutvecklingen. Dåliga stilpoäng där också.

Det var många intressanta saker som utskottets ordförande lyfte i remissdebatten och sammanfattade som intressanta ämnen som skulle tas med till budgetbehandlingen. Det är synd att det fick ett så litet avtryck i utskottets betänkande och arbete. Jag saknar och Ålands själ och utvecklandet av turismen om mer ambitioner om att det åländska samhället borde lägga mer energi på att skapa nytt i form av arbetsplatser och inkomster. Vi ser fram emot en mer kreativ och företagsam politik än att vi bara justerar lagstiftningar efter modell som gjorts i Finland. Vi borde i högre grad ta tillvara möjligheterna med att vi kan skapa ett Åland som är ännu intressantare och som kan förbli unikt.

Gör vi lika som i Finland blir vi också lika som Finland. Det har aldrig varit politiken på Åland tidigare.

tisdag, december 08, 2015

Hoppas fler arbetsplatser ser värdet i att jobba med de som har nån form av avvikelse i sin utveckling.

Vi har varit på studiebesök på dagverksamheten Kometen och till DUVs kansli idag. Båda var oerhört givande och lärorika.

På Kometen görs det massor med uppgifter till olika företag, men också fint hantverk och förstås en massa viktiga vardagliga sysslor.
På DUV fungerar man mycket som intressebevakare för medlemmarna men där arrangeras också fritidssysselsättning och ungdomsverksamhet i olika former.

Min starkaste önskan just nu är att flera företag skulle se värdet i att låta någon från omsorgen komma och hjälpa till på jobbet några timmar om dagen - det skulle berika mångas vardag betydligt. Både de som får komma och jobba i lite nya miljöer och alla som får ynnesten att jobba med de som har någon form av avvikelse i sin utveckling.

Att få umgås med varandra gör oss alla både snällare, mänskligare och mycket klokare.

Så hoppas jag att dagverksamheterna skulle få tillgång till en bil så att det var möjligt att röra sig mera ute i samhället och på utflykter och framförallt för att kunna vara med i det dagliga nödvändiga som att handla och göra ärenden.

måndag, december 07, 2015

Berömmet och alternativen kommer inte fram i media - bara kritiken...

Under debatten om regeringens handlingsprogram har både partiet och lagtingsgruppen tagit ställning till innehållet. I debatten i lagtinget har vi framfört både kritik, beröm och även alternativ och en del mer innovativa tankar.

När jag går igenom medierapporteringen kan jag konstatera att kritiken som getts till programmet har lyfts fram, men inte de delar vi berömt och inte heller våra nya idéer.

Dessutom till de delar när någon fått slut på argumenten och istället gått till mer personliga angrepp eller direkta elakheter så har även det fått plats i spalterna.

Orsaken till att jag funderar lite djupare över detta är att jag har mött kommentarer om debatten att den är så ”tjafsig” och att väljarna inte alls uppskattar det ordklyveri som presenteras. De som inte lyssnat på debatten utan bara läst och lyssnat till mediernas rapportering så kanske fått en sådan bild.

Att vi är emot en folkomröstning om framtidens kommunstruktur i den form som regeringen föreslår, sänkt rösträttsålder, experimenterande med jordförvärvsreglerna och tveksamhet om ambitionerna om hållbar utveckling går ihop med regeringens tillväxtmål, har vi framfört och det har medierna redovisat.

Däremot rapporterar ingen om att vi stöder nolltolerans mot alla former av våld och nollvision för självmord, jämställda löner och satsningen kring Ungdomens hus. Vi stöder ett långsiktigt utgiftstak, att intäkterna ska täcka driftsutgifterna. Att landskapsarkivet digitaliseras är bra, vi välkomnar starthjälp för nya företag, energikontor, avbyråkratisering applåderar vi, liksom ett forum för primärnäringarna, att varje beslut ska föregås av en barnkonsekvensanalys osv

Vi lovade också att vi kommer att stå enade och försvara regeringen i externpolitiken.

Dessutom hade vi visioner om hur vi kunde utveckla skolan, turismen, kulturen och använda det nordiska samarbetet ännu bättre på Åland – som några exempel.

Men det har inte nått över nyhetströskeln.


lördag, december 05, 2015

REGERINGEN ÄR TVEKSAM TILL VINDKRAFTSSATSNING OCH SKAPAR EN NY MEDICINSK KLINIK.


Jag går igenom Ålands regerings sju protokoll med beslut som fattats under torsdag och fredag.

Styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård har vid sitt möte den 20.11.2015 fattat ett beslut om att sammanslå rehabiliterings- och geriatrikliniken och medicinkliniken. Den nya kliniken ska heta medicinkliniken. Nu har beslutet fastställts av landskapsregeringen.
Styrelsen önskar att sammanslagningen fastställs så att den nya sammanslagna kliniken kan inleda sin verksamhet den 1.1.2016. Styrelsen motiverar sitt beslut med att en sammanslagning förväntas förbättra läkarbemanningen på rehabiliterings- och geriatrikliniken samt minska på antalet hyrläkare inom kliniken. Vidare är målsättningen att kunna använda vårdplatserna effektivare då patienter kan förflyttas inom den nya kliniken utan in- och utskrivning.

Det verkar vettigt att man ska kunna flytta patienten utan att det i sin tur medför en massa byråkrati. Däremot så konstaterar styrelsen att den sammanslagning av enheter som gjordes i syfte att förbättra läkarbemanningen 2014, inte lett till någon förbättring inom läkarsituationen. En redogörelse som jag saknar i beredningen är hur det är med personalens kompetens och om den tas tillvara på bästa sätt med denna förändring. Det verkar vara en verklig bredd på verksamheten och en sammanslagning av många olika kunskapsområden – om jag förstår rätt allt från rehabilitering, demens, palliativvård... Jag hoppas att personalen varit delaktiga i reformen så att inga onödig kraft behöver spillas på frågor man inte tänkt på utgående ifrån hur det fungerar i verkligheten. Annars borde man kanske kunna hitta en lösning på hur man kan flytta patienter mellan avdelningar utan att skriva ut dem.


Regeringen ställer sig tveksam till vindkraftssatsningen Södra Midsjöbanken.
Regeringen menar att byggandet av en vindkraftspark där kan ha allvarliga negativa effekter för övervintringen av framförallt alfågel till följd av habitatförlust. Dessutom bidrar den stora förekomsten av blåmusslor till att dykänder, såsom framförallt alfågel men även ejder, sjöorre och svärta, gärna uppehåller sig inom området. Regeringen vill att det utreds vidare hur stora de negativa effekterna blir av byggandet av en vindkraftpark vad gäller framförallt flyttande och övervintrande fåglar.

Jag tycker det är trist att landskapsregeringen krånglar i vindkraftssatsningen. Vår erfarenhet är att vindkraftsparken utanför södra Mariehamn är kanske den fågelrikaste i Finland. Regeringen själv har fått kämpa för att kunna ge tillstånd för vindkraftspark just med motiveringen att fågelarter kan störas. Då var det alförrädaren. Det fanns inte många argument som höll när man hävdade att de skulle störas av vindkraftsparken.
Ett positivt beslut är dock beslutet att reducera antalet invasiva predatorer som mink och mårdhund samt skyddsjakt på räv i naturreservaten Tingön, Fjärdskär och Harvgrund som utgör ett hot mot den lokala faunan.


Till sist vill jag lyfta en konstig skrivning i ett beslut till regeringen i Finland där Ålands regering ger ett utlåtande över regeringens proposition till riksdagen med förslag till elsäkerhetslag.

”Eftersom förslagets frågor i allt väsentligt bedöms ligga inom området för landskapets lagstiftningsbehörighet så har landskapsregeringen i detta skede inga synpunkter på förslagets materiella innehåll.”

Skulle Ålands regering haft synpunkter om det var utanför vår behörighet , dvs att vi inte skulle ha rätt att besluta om det. Hoppas syftningsfelet blev rättat innan svaret åkte iväg.

fredag, december 04, 2015

Hållbart sälfiske - jakt i samklang med naturen. Det är hållbarutveckling!

Sedan Europeiska Union införde ett förbud för handel med sälprodukter har exporten av sälskinn med arktiskt ursprung minskat med 90 %, trots att jakten är helt laglig, hållbar och är en viktig försörjningskälla för Grönlands ursprungsbefolkning.

Den skarpt växande sälstammen i Östersjön har också sedan länge försvagat det kustnära yrkesfiskets utveckling, och hotar nu helt det småskaliga yrkesfiskets existens. Trots en etablerad jakt är det svårt att få upp intresset då en vidare användning av produkterna inte är tillåten.
Sälen i den Europeiska sfären är både ett hot och en möjlighet, så länge man på något vis kan komma åt den svåra knuten, där Europas urbana befolkning, även uppe i norden, ser sälen som ett “heligt” djur.

Jag har varit på ett intressant informationsmöte med INUIT SILA, dansk intresseorganisation för sälfångare, som samarbete med småskaligt yrkesfiske i Danmark, Sverige, Finland och Åland dragit igång en kampanj i syfte att upplysa om den hållbara användningen av sälen som resurs, samt inför vilka utmaningar både den säljagande ursprungsbefolkningen på Grönland står inför tack vare förbudet, samt hur det småskaliga yrkesfisket i Östersjön drabbas av en allt mera dominerade sälstam i ekosystemet. Tack för inbjudan Ålands fiskare!

Från danskt håll har initierats att vi borde göra en gemensam sak av frågan i Norden.

På Åland har vi inte balans mellan säl och fisk. Östersjöns tätaste sälområde finns på åländska vatten. Vi borde öka möjligheten till säljakt, tillåta jakt från båt, se över viltvårdspremien parallellt med att utveckla handeln med sälprodukter. öka avskjutningen av säl till 1500 och jobba för att den nationella finansieringsandelen av toleranspremien för yrkesfiskare borde öka.









onsdag, december 02, 2015

Mitt anförande idag om hållbar tillväxt, mätning av välfärd, ÅHS, barnkonsekvensbedömning och mycket mer

Här kan du läsa mitt anförande från idag.

Det handlar om hållbar tillväxt (finns det?) , hur mäter man välfärd?, vem tar hand om våra psykiskt sjuka över 70 år, lag mot mobbing ÅHS, barnkonsekvensbedömning och annat som jag tror är viktigt för människan. Jag är förstås nyfiken på vad du tycker.


Fru talman! Jag ska inledningsvis uppehålla mig vid hållbar tillväxt som är ett populärt uttryck i regeringens handlingsprogram.
För att uppnå en hållbar ekonomi vill regeringen att tillväxt sker inom ramen för ett medvetet helhetstänkande kring kompetensförsörjning, samhällsplanering och kunskap om hållbarhet i affärsutveckling. För att uppnå detta krävs en utvecklad digitalisering för att öppna fler möjligheter till kontakter och handelsförbindelser med omvärlden. Gott så.
Samtidigt säger regeringen att den också ska se över uttagsnivåerna i landskapets bolag. Uttagen ska användas för tillväxt och utveckling. Goda villkor för företag och företagande skapar tillväxt och flera jobb, vilket i sin tur säkrar den generella välfärden. En gemensam kraftsamling för tillväxt görs tillsammans med näringslivets och arbetsmarknadens parter i syfte att skapa nya arbetsplatser, fler företag med fokus på tillväxtbranscher.

Från de som jobbar med hållbarutveckling så framförs ofta kritik mot fenomenet tillväxt. Detta eftersom tillväxt i produktion och som följd av det, ökad konsumtion kräver mer och mer naturresurser. Kritikerna menar att detta, tillsammans med en växande befolkning inte kan vara resurs- och miljömässigt hållbart. De som framhåller hållbarhetsperspektivet brukar istället framhålla nolltillväxt som det acceptabla. Här finns ett vägval regeringen behöver göra till tilläggsbudgeten.

Fru talman! Vad är det som mäter om ett samhälle är framgångsrikt? Är det bruttonationalprodukten som ger sanningen? Är det om budgeten är i balans? Är det något annat? Hur mäter man välfärden?

1968 sade presidentkandidaten Robert F Kennedy i USA att ekonomisk tillväxt mäter allt utom sådant som gör livet värt att leva. Kanske vi borde mäta sysselsättning, skuldfrihet, befolkningsutveckling, antalet sjukskrivna, inkomstnivå, jämställdhet, delaktighet, medellivslängd, demokrati, trygghet, hushållens sparande... Det vore oerhört intressant att ta fram nycklar som tillsammans skulle mäta hur vårt samhälle mår - för att kunna avgöra i vilken riktning vi för vårt samhälle.

I vilken riktning bedömer vi att mätningen kommer att gå med det föreliggande handlingsprogrammet? Det kan vi ge ett säkrare svar på i mars då förhoppningsvis en tydligare tilläggsbudget har valt väg i många av de frågor som i programmet lämnats öppna.
Men generellt andas programmet en ökad centralisering. En koncentration av makten. Ett längre avstånd mellan människan och besluten.
Förenklar vi så tror jag att allt vi människor behöver tre saker 1. Att bli sedda att vara en del av samhället som räknas och som är delaktig. 2. Att få en meningsfull uppgift, ett jobb och därmed har drägliga inkomster så att man klarar sig och känner viss frihet och 3. att få göra lite skillnad, det kan vara genom att dela med sig av sin kärlek och sina känslor lika väl som att hjälpa andra eller miljön.
Hur kan vi bidra till att få fler att känna sig sedda och inkluderade? Hur ska vi arbeta för att få fler att känna samhörighet och för att känna ansvar inte bara för sig själv utan också för sin omgivning.
Jag tror det är viktigt att ha en känsla av sammanhang. Barn får inte en känsla av att livet är hanterligt, begripligt och meningsfullt om det inte finns vuxna som hjälper dem att göra vardagen sammanhängande.
Barn behöver andra vuxna när deras föräldrar inte förmår bära sitt föräldraansvar. Barn behöver veta att det finns ett nätverk av medmänskor runt dem som ingriper då arbetslöshet, sjukdom, missbruk, skilsmässor, ekonomiska trångmål och andra påfrestningar belastar deras föräldrar.
Barn behöver naturligtvis veta att det finns andra vuxna att lita på också en alldeles vanlig vardag då Anna missade bussen och behövde skjuts till skolan, då Evert hade samlat allt sitt mod för att berätta att någon i klassen utsätts för mobbning.

Ett välbekant afrikanskt ordspråk lyder ”Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn”. Jag tror på ett samhälle som består av välfungerande – ska vi kalla dem byar. Där vi finns till för varandra och också känner ett engagemang för varandra. Så att ingen ska behöva dö bortglömd i en anonym tillvaro, där det finns talkoanda som gör det extra som inte samhället räcker till för, där vi sköter om varandra. Där vi ser varandra. Det behöver inte vara en by på landet – det kan mycket väl fungera lika väl i ett kvarter i en stad. Vi borde skapa den globala byn. Ska vi ha storskaliga lösningar så behöver de bygga på små enheter som fungerar.

I större enheter har vi utmaningar med ansvarsfrågan. Inom landskapet har vi exempelvis ÅHS som omsluter en budget på 89 miljoner euro men upptar endast en tredjedels sida i handlingsprogrammet. Vi har fått veta att ÅHS kommer att få se om sin kostym. Det är sant att kostnaderna har ökat på ÅHS. Men det finns ingen kolumn som visar hur mycket man inte behöver lägga ut tack vare förebyggande åtgärder som vidtagits. De senaste 5 åren har inte ett enda fall av sjunkande blodsocker kommit in med ambulans eller lagts in på bäddavdelning tack vare att medicinska polikliniken satsat och utvecklat verksamheten för åländska diabetiker och satsat på finare mätinstrument. På samma sätt kommer inga akutfall in med besvär av sin astma, satsningarna på sömnapné och snarkning förebygger stroke att urologi-patienterna idag sköts på ÅHS annars skulle skickas till Åbo, liksom de patienter som får en pacemaker intransplanterad. ÅHS är oerhört komplext och så gott som varje del av enheten hänger ihop med en annan. Mycket är logistik idag inom sjukvården. Tar vi en operation som exempel så av hela vårdkedjan som patienten genomgår så är den där läkaren opererar ungefär 5%. Resten är förberedelser, instrumentskötsel och eftervård. Opererar man ska det finnas plats på bäddavdelningen och utrymme hos fysioterapin att ge rehabilitering.

Finns det tankar inom landskapsregeringen hur man kunde sköta våra externa enheter och hur ansvarsfrågan ska hanteras – den som minskar på anslagen borde också rimligen vara med och ta ansvar för vilka följderna blir.
På liknande sätt har vi ÅMHM som omsluter 16 miljoner euro – hur avser man ansvara för de inbesparingarna ska göra. Hur ska man hantera Ålands gymnasium, Högskolan på Åland osv.

En liknande frågeställning uppkommer naturligt om ambitionerna att öka uttagen ur våra bolag. Det finns ett samband mellan motivationen för att driva ett företag mot framgångar och få vinster ur satsningarna. Nämligen att kunna använda dessa vinster för ytterligare utveckling. Tas den moroten bort finns förstås en överhängande risk att motivationen minskar vilket i sin tur påverkar intäkterna. Om det ryms inom vad vi benämner hållbar utveckling kan man fundera på.
Det känns bra att ge vägkost inför regeringens kommande arbete med tilläggsbudgeten. Särskilt med tanke på att regeringens ambition är inte bara att få kvalificerad majoritet utan jobba för att lagtinget ska vara överens i stora frågor.

Slutligen fru talman! Regeringen vill utreda möjligheten att instifta en lag mot mobbing och har tagit modell från Sverige. I Sverige använder man brottsbalken. Du kan motivera att mobbing som en brottshandling som kan leda till åtal enligt brottsbalken. Om mobbing polisanmäls så kan det rubriceras misshandel, olaga hot, olaga tvång eller ärekränkning och leda till åtal. Så vill Ålands regering gå samma väg behöver självstyrelselagen ses över.

Ytterligare två saker. Igår fattades totalt nio beslut i landskapsregeringen. I regeringsprogrammet står att barnkonsekvensanalys ska användas i beslutsfattandet. Det märktes inte i de fattade ärendena. Inte ens i den som var en ansökan från Skunk. Det vore intressant att veta hur det ä tänkt att fungera och vad vi kan vänta oss.

Till allra sist fru talman. Det finns ett motstånd mot en äldreomsorgslag i vårt samhälle. Äldre går inte att sätta in i ett fack. De är inte en grupp utan alla äldre är individer - människor. En del är friska andra sjuka precis som alla andra människor. Ett problem som däremot borde få fokus omedelbart är de psykiskt sjuka som är över 70 år. Var hör de hemma inom vården?


Fru Talman! Centergruppen kommer att rösta emot handlingsprogrammet eftersom det finns frågor i programmet som vi inte kan stöda och dessutom för många frågor vi inte fått svar på och därför inte fått klarhet i hur regeringen ställer sig. Vi ser fram emot tilläggsbudgeten och hoppas att vägvalen är gjorda då.

måndag, november 30, 2015

Centerns gruppanförande om regeringsprogrammet - om snoken som slingar sig mot vintervilan

Fru talman!

Vi har november och himlen har legat som ett stålgrått täcke över oss den senaste tiden. Det är mörkt och lite ruggigt och en stor del av dygnet är mörkt. Sommarens solbränna har bleknat. Men det är bara att hålla ut för vi vet alla att ljuset kommer tillbaka och med ljuset piggnar också våra hjärnor till.

Blekheten som kännetecknar våra kinder och håglösheten många kanske känner just nu präglar också regeringsprogrammet. Programmet innehåller mycket klokskap om ekonomi i balans och vikten av ett hållbart samhälle och det uttrycker en berättigad oro över att den psykiska ohälsan ökar hos våra unga vuxna. Men det saknar nya idéer, energi och beslutsamhet.
Ute i naturen samlar växterna på sig kraft under jorden och en hel del av djuren drar sig undan för att vila och stärka sig inför våren. I regeringsprogrammet är det särskilt snoken som slingrat sig undan för vintervilan– SNOK- S som i Självstyrelsen, N som i Näringspolitiken O som i Och samt K som i Kulturen är de områden som verkar få dra sig undan till en vilsam tillvaro fram till våren. I programmet ges dessa områden väldigt lite uppmärksamhet och stora delar av både självstyrelsen och näringspolitiken läggs tilliten och avgörandet till Finland och hur politiken utvecklas där, medan kulturen ges några vackra formuleringar men endast några få konkreta punkter nämns.
Men fru talman vi dömer inte och kritiserar inte utan ser fram emot våren och tilläggsbudgeten då regeringen förhoppningsvis blommat upp och fått ljus och snoken vaknat till och bytt skinn och visar mer energi och mer beslutsamhet. Det är då den egentliga förtroendeomröstningen kommer att ske.

Jag ska i detta anförande också förhoppningsvis dela med oss av lite inspiration och idéer till utveckling.

Fru talman!
Om vi börjar lite tekniskt så presenteras före inledningen regeringens medlemmar. De är sju till antalet och liberalerna har hela tre ledamöter. Med sju mandat i lagtinget har centern ansett att det räcker att ha två ministrar i regeringen. Liberalerna har här ökat med 50% för att bedriva sin politik samtidigt som programmet präglas av att alla behöver bidra till att spara och där välfärden och servicen ska bli mer kostnadseffektiv, vilket i klartext ofta betyder att färre ska jobba mer. Borde man inte då föregått med gått exempel bästa landskapsregering.

Vi uttrycker en viss förvåning när regeringssonderaren i ett parlamentariskt system väljer att bilda regering med två partier som backat i väljarstöd. Med en knapp majoritet finns inget utrymme för att någon enskild ledamot av religiösa eller andra mycket privata skäl att ha avvikande åsikt. Det är tom känsligt för influensaepidemier. I den situation som samhället nu är i kommer det att krävas en stark och stabil regeringsbas. Dessutom ger den svaga regeringsbasen utrymme för minoritetsstyre inom regeringen, vilket förstås kan vara både påfrestande och utmanande för samarbetet. Regeringsprogrammet innehåller 17 lagstiftningsområden som antingen behöver ny lag eller ska revideras. Av dessa 17 inleds programmet med och med tunga lagstiftningar där kvalificerad majoritet krävs för att få beslutet igenom. Denna majoritet har inte regeringen utan kommer att behöva få hjälp av oppositionen för få politiken igenom. Att vilja experimentera genom att låta icke bofasta köpa mark på Åland utan hembygdsrätt är ett exempel som det hade varit klokt att efterhöra med oppositionen hur vi kommer att ställa oss, för ensamma är ni inte starka nog att genomföra det och bästa landskapsregering det går inte att göra experiment med grundpelarna i vår självstyrelse – ändrar man så går det aldrig att backa. Stand Still heter principen.

Hur avräkningsbeloppet utvecklas, hur sjöfartspolitiken prioriteras, hur vindkraftstödet kommer att hanteras, hur framgångsrik arbetet blir med det nya självstyrelsesystemet och hur arbetsmarknadspolitiken i Finland utvecklas kommer att påverka i hög grad för hur vår välfärd, vår ekonomi, vår miljö och vårt åländska samhälle kommer att utvecklas. Ramarna för dessa områden sätts av Finland och av den centerledda regeringen.
De enda två tydliga inbesparingarna som kommit fram är nedskärningar inom vården och minskade landskapsandelar till kommunerna, dvs försämrad barnomsorg, skola och äldreomsorg. Har regeringen någon regionalpolitisk vision? Vilken är den - förutom att sälja ut Åland?
Programmet innehåller 17 lagstiftningsförslag och 15 utredningar. Det är förstås intressant att fundera över vad det säger om ambitionerna och beslutsamheten i regeringen men vi avstår från att gå djupare in på detta och ser fram emot ett mer konkreta politiska ambitioner när omställningsbudgeten kommer.

Fru talman!
Nolltolerans mot alla former av våld. Jämställda löner 2020. Bra! Vi stöder satsningen kring Ungdomens hus. Vi stöder ett långsiktigt utgiftstak, att intäkterna ska täcka driftsutgifterna. Vi förstår att det kommer att betyda högre uttag från våra bolag och att regeringen flaggar för skuldsättning. Att landskapsarkivet digitaliseras är bra och det kommer i sin tur att spara en del pengar eftersom man då kan justera ritningarna och inte behöver bygga alla dessa arkivutrymmen mitt i centrum.

Vi välkomnar starthjälp för nya företag – det är fint att den verksamheten återkommer, avbyråkratisering applåderar vi liksom ett forum för primärnäringarna – även om det inte framkommer i vilken form. Vi uppmuntrar att ni vill ge stöd till det småskaliga kustfisket – men vill man rädda och även utveckla det kustnära fisket borde vårt småskaliga fiske ställas utanför Eus regleringar och byråkrati. Vi tolkar skrivningarna så att energikontoret, som vi lyfte i budgetdebatten, är med vilket är mycket bra. Vi ser också fram emot att varje beslut som fattas inom landskapsregeringen ska genomgå en barnkonsekvensanalys och vi kommer med stort intresse följa detta och bevaka att barnperspektivet inte är vuxnas tolkningar av barnens bästa utan bygga på kunskaper som vuxna får från barnen. Nollvisionen för självmord stöder vi varmt men det kräver omedelbara åtgärder för att korta av köerna till specialpsykvården där ålänningar med psykos idag faktiskt kan få vänta många veckor innan de får komma för vård och behandling vilket är mycket oroande.

Vi gläds åt att ledarskapet fått lite större utrymme i handlingsprogrammet men vill poängtera att det viktigaste ledarskapet är tydlighet och där behöver regeringen föregå med gott exempel. Ett fint exempel är att det ska göras ett program för verksamhet och lagstiftning vilket kommer att underlätta att hålla tidtabell och anpassa sitt arbete och organisera sig för att hålla överenskommelser. För ett gott ledarskap är det också viktigt att inte särskilja den politiska landskapsregeringen och förvaltningen på det sätt som görs i programmet. För att alla ska känna sig trygga och arbeta mot samma mål är det angeläget att det endast finns en landskapsregering och att ansvaret till syvende och sist alltid bärs av landskapsregeringen oavsett var beslutet fattats eller uttalandet gjorts. Tänk även på att när man skriver att en myndighet ska vara självbärande så säger man i klartext ofta att avgifterna ska höjas. Tydliga målsättningar behöver formuleras och ansvarsfrågan behöver förtydligas till vårens budget.

Fru talman!
Några ord slutligen om varför programmet känns lite energilöst och håglöst. Vi saknar de stora ambitionerna och lusten att utveckla och tänka nytt. Låt oss komma med lite inspiration!
Det fanns så goda ambitioner under budgetdebatten och en kreativ samsyn över partigränserna.
Det nordiska samarbetet kunde vi använda som en perfekt plattform för att skapa en ny marknad för både kultur och näringsliv. 25 miljoner människor är betydligt fler än 29 000 att ha som sitt kundunderlag eller potentiell publik till kulturprojekt.
Turismen kan utvecklas och vår åländska skatt – allt det som är unikt på Åland - kunde locka tex turister som besöker Stockholm och Helsingfors över till Åland. Gör det enkelt för dem och erbjud färdiga paket med god mat, upplevelser, ge dem en bild av vårt unika småskaliga samhälle och låt dem få en liten känsla av vår själ. Det finns många nya intressegrupper som kunde mångdubbla turismen som näring.
Vår matkultur är viktig för turismen men även för vår säkerhet och för att få ett hållbart samhälle saknar vi skrivningar på hur vi satsar på våra primärnäringar och förnyelsebara energiformer för att få ett samhälle som är självproducerande.

Tänk att vi har utbildningspolitiken i egna händer. Tänk vilka möjligheter det ger. Vi har kompetenta lärare på nästan varje tjänst. Vilken kunskap och kraft det finns i det. Vi har haft ett skolsystem som sett mer eller mindre likadant ut sedan industrialiseringen. Även om vi enligt Pisa undersökningarna har en framgångsrik skola så vet vi att skolan gör något med kreativiteten hos barnen. Frågvisheten avtar. Alla barn föds smarta men vår skolform gör att barnen slutar vara spontana och börjar utföra uppdrag och hittar inte i första hand själv på lösningar utan gör så som de uppfattar att vi vuxna förväntar sig att de ska lösa problemen. Här finns ännu en skatt – en oerhört spännande möjlighet att inom skolans ramar tänka lite nytt och också få fler barn som idag efter att människan utvecklats och förändrats inte passar in i skolans system och därför ofta uppfattas som bråkiga eller stökiga – kanske till och med får en diagnos för att de inte passar in i systemet. Vi kunder verkligen sätta Åland på kartan här, utbilda för innovationer och nyskapande lösningar – det kan vi med en spännande och nydanande utbildningspolitik – utan att för den skull gå utanför det europeiska gemensamma systemet för utbildning.

Kultur är inte bara en guldkant eller något fritidspyssel. Kulturen är grundläggande för vårt välmående och vår hälsa. Kulturen kan tillföra ett mervärde inom alla politikområden. Genom kulturen lär vi oss om oss själva och andra. Det är oerhört viktigt med kultur inom vård och omsorg – att det är läkande har också bl. a har experiment visat att operationssår har läkt snabbare när patienten omges med musik. Inom undervisningen kan man berika eleverna med nya upplevelser men också konkret använda kultur som ett hjälpmedel – alla har säkert läst om Mozarts inflytande på inlärningen. Hälsan och vårt själsliga mående påverkas oerhört av kultur och ger oss ett helare liv.
Biblioteken är värdefulla bärare av kulturen och främjare av demokratin inte bara som programmet säger gratis utlåning. Språket och läsningen är också viktig för utvecklingen av oss som människor och det utvecklar vårt språk och tränar oss att skapa ”inre bilder” som är hälsosamt och rogivande, inte minst viktigt idag när mycket är ytligt och stressigt. Vi kanske skulle döpa om något av våra skollov till läslov för att ge läsningen extra uppmärksamhet och höjt värde. Jag kunde fortsätta...

Vi skulle gärna ha sett att kulturen kunde höjas i status och vara lantrådets ansvar eller varför inte en kultur- och finansminister.
Idrotten har, förutom ett stort värde för folkhälsan och profilering av Åland, en nyckelposition för lyckad integration. Idrotten utförs på samma sätt i alla delar av världen med gemensamma regler och den kan genomföras utan ett gemensamt språk. Idrotten förenar och är den perfekta första kontaktskaparen mellan olika kulturer. Ta till vara det och utveckla idrottspolitiken.

Avslutningsvis Fru talman! Att landskapsregeringens program genomsyras av hållbarhetstänkandet och att beslut som ska fattas avses hålla genom flera mandatperioder tycker vi är bra och känns tryggt. Det betyder också ett löfte från regeringen att inte genomföra några tvångsbeslut som det inte finns en bred samsyn kring och som det finns garanti för att besluten håller även med en annan regeringskonstellation.

Allra sist Fru talman! Att det svenska språket helt utelämnas i programmet förutom till den del det gynnas av en lyckad utgång av självstyrelsereformen och att det inom självstyrelsepolitiken finns några ambitioner hoppas vi att uppgraderats till våren. Vi noterar även att Ålands krav på en egen EU-plats inte ens nämns. Det är första gången en regering ger upp på förhand eller hur ska vi tolka detta?

Varje regering ska få 100 dagar på sig att få form på sitt arbete. Så den 3 mars ser vi framemot tilläggsbudget och tillfälle att utvärdera den första tiden för regeringen.

Så nya tag regeringen! Vi önskar er lycka till!


torsdag, november 26, 2015

Hoppas regeringen tar tills och inspireras på måndag!

Nivåerna på landskapsandelssystemet ska sänkas - här är landskapsregeringen tydlig.

Jag skulle mycket hellre läsa om hur turismen skall utvecklas för att ge nya inkomster och jobb, hur skolformen ska utvecklas för att få dagens barn att passa in och behålla sin kreativitet och få del av tydligare skrivningar om hur vi kunde få företag att välja Åland som testområde för förnyelsebar energi och hur vi ska möta framtiden och säkerhetspolitisk säkra att vi är självförsörjande på mat och energi än att läsa om hur samhället ska svältas och att välfärden och servicen kostnadseffektiveras.

Hoppas regeringen tar till sig och inspireras på måndag!

torsdag, november 19, 2015

Varmt välkomna!

Idag har 11 vuxna och 9 barn från Syrien upplevt sin första vardag som mariehamnare.

Det är säkert omvälvande att lämna sitt land, kultur och sina rötter och komma till en mörk novemberkväll till Åland. Jag hoppas vi kan ge dem den trygghet de hittills saknat och att de kommer att trivas riktigt bra som mariehamnare och ålänningar.

Varmt välkomna!

Foto: Osman Sağırlı. Lånat från nyheter24.se (Den här fyraåringen är inte en av dem som fyttat till Mariehamn)



tisdag, november 17, 2015

Vi sökte Ålands själ idag

Inspirerad av en kreativ diskussion i vår lagtingsgrupp började vi söka efter Ålands själ idag i lagtinget. Jag tror vi hittade den. Vad tror ni?

Vad är det som gör Åland så intressant och spännande? Vad är det som gör Åland så annorlunda och lockande? Var finns Ålands själ?

Det som verkligen är Åland, det är det som även ur turistisk synvinkel är det mest intressanta med Åland. De turister som kommer till Åland vill ta del av vårt unika Åland och inte en kopia av något annat samhälle. En av de viktigaste delarna i vårt turist-Åland är förstås vår härliga natur men vi får inte underskatta betydelsen av stolta, engagerade människor som vårt samhälle består av.

Vad är det som gör att vi har två ligalag i fotboll på Åland? Vad är orsaken till att vi har proportionellt så många idrottare på elitnivå? Hur kommer det sig att vår lilla befolkning kan få fram så fantastiska författare, kreativa kockar, otaliga skickliga konstnärer och operasångare av världsklass. Hur kommer det sig att lilla Åland är hemvisten och födelseorden för många verkligen framstående läkare och professorer? Varför har vi så många entreprenörer av klass?

Vad är det som skapar vår framåtanda som resten av världen betraktar med avund?

Kan det bero på att vårt samhälle är så nära – att vi blir sedda - att vi ser människan? Att ålänningar i hög grad blir bekräftade?
Vad betyder det att i det närmaste alla ålänningar känner några beslutsfattare och vet hur man påverkar? Vad betyder det för självkänslan och självförtroendet?

Vad betyder det att det finns en viss konkurrens mellan våra kommuner? På vilket sätt sporrar vänskaplig och nyttig konkurrens och kampen att sträva till att vara lite bättre än grannkommunen?

Jag tror det handlar om vår åländska innersta hemlighet, vår skatt – som vi behöver vara medvetna om, veta mer om och värna för att inte förstöra.
Vi får inte glömma värdet och vikten av att odla det genuina och inte kopiera något som redan är upptaget.

Foto: VisitAland



måndag, november 16, 2015

Centerns gruppanförande i budgetremissdebatten.

Fru talman!

Självstyrda Ålands ekonomi är en spegel av Finlands. Hela 82 % av våra inkomster bygger på avräkningen - eller klumpsumman som vi populärt kallar den. Vi betalar alltså in våra skattepengar till Finland och tillbaka betalas 0,45 % av Finlands nettoinkomstbudget. Finlands och Ålands näringsliv, basen för våra jobb och våra verkliga inkomster, är dock mycket olika. En stor del av Finlands inkomster utgörs idag av lån. Finlands statsskuld växer med 9000 euro i minuten. Statslånen räknas inte som inkomst för vår del när klumpsumman räknas ut varför beloppet i klumpsumman inte ökar för vår del. Just nu är den på samma nivå som åren 2007-2008. Vi kan alla bara med att se på vår egen vardagsekonomi konstatera att det mesta har blivit rejält mycket dyrare jämfört med för 7-8 år sedan.
Skulle vi räkna om Finlands 9000 euro i minuten efter vår andel på 0,45 som används för att räkna ut klumpsumman, så skulle det för Ålands del betyda 40 euro och 50 cent varje minut på Åland. 2 430 euro i timmen. 58 320 euro varje dygn. Vi kan inte säga att Åland går miste om dessa pengar men det visar tydligt på hur olika våra samhällen är och vilken utmaning det är för Åland att ha skräddarsydda lösningar och god service för våra ålänningar utan att ha skuldsättning. Särskilt med beaktande av att klumpsumman fortfarande efter mer än 20 år baserar sig på en åländsk befolkning som 1993 var över 4000 personer färre.
Att lyfta lån för att kunna ha verksamheten i gång känns dock främmande för vår åländska ekonomi. Lånen ska betalas tillbaka och det med ränta vilket gör att driftskostnaderna ökar för varje tjänst utan att den som jobbar känner det minsta av det i sitt lönekuvert. Utgifterna blir som en snöboll som kramas men som så småningom börjar rulla och växa. Att finansiera drift med lån är inte tryggt och dessutom oekonomiskt. Friheten och möjligheten att utveckla samhället minskar. Vi får inte heller glömma bort att påbörja en upplåning utan att lagtinget kontroller intäktssidan annat än marginellt, vore ett vågspel med tanke på ålänningarnas tilltro till vår särställning.
Till de positiva inslagen kan vi dock räkna en god likviditet och att en skattegottgörelsen på 9,5 miljoner visar att det åländska näringslivet har gått bättre än Finlands.
Från centergruppens sida är vi stolta och glada över att lämna över en budget där vi kan visa att vi kan behålla servicen, den goda sjukvården, sociala förmåner, hanterliga grupper i våra grundskolor, trygghet och kvalitet på dagis, god omsorg om våra äldre och fin teknisk service till ålänningarna trots att det ekonomiska läget blivit tuffare. Vi kommer att bevaka att vårt hittills välskötta samhälle ska fortsätta att vara världens bästa plats att leva på.
Själva poängen med vår självstyrelse är att vårt samhälle ska kunna se annorlunda ut, att vi ska kunna ha avvikande regler och förmåner anpassade efter ålänningarna och det åländska samhällets behov. Därför är det oerhört viktigt att vi uppnår ett gott resultat i arbetet i Ålandskommittén och att vi får ett självstyrelsesystem som är mer flexibelt och mer anpassat för vårt åländska samhälle i framtiden. Den här mandatperioden är avgörande och det måste till ett starkt engagemang och djupa goda relationer till den finländska regeringen för att det ska lyckas fullt ut.

För att Åland fortsättningsvis ska vara en pärla i Östersjön behöver vi värna det som fungerar väl och ändra där det behövs.

Näringslivet är motorn i vårt samhälle som skapar jobb och inkomster. Åland behöver främja förutsättningar för att näringslivet ska ha möjligheter att utvecklas och politiskt ska vi hjälpa till att koordinera och ändra lagstiftning där det behövs.

Vi vill att Åland ska ha en stark miljöprofil och höja ambitionerna inom förnyelsebar energi. Det har lagts ner oerhört med arbete och satsats friskt på att utveckla energiförsörjningen på Åland under den senaste tiden. Vi har en god grund i lagstiftning och i den nya Finlandskabeln. Sköts korten rätt har vi möjlighet att bli självförsörjande och kanske även exportera förnyelsebarenergi genom vindkraften. Men det finns mycket mer att göra. Vi vill att Åland ska ha ett starkt varumärke på grön energi. Vi vill att Åland drar nytta av att vi har alla förutsättningar för att vara det perfekta testområdet för att pröva ut nya energiprojekt. Får vi försöksprojekt till Åland kommer många fler lokala aktörer och företag att skapas inom energibranschen. Därför behövs ett projektkontor för lokala aktörer på Åland. För att hitta externa partners ute i världen men också för att koordinera och para ihop bra idéer här på Åland. Ålands teknologicentrum avslutar sina gamla uppdrag vid årsskiftet och nu finns det ett gyllene läge att välja väg för framtiden. Skapa ett projektkontor som även med externfinansiering från nordiska ministerrådet och EU utvecklar det lokala energiklustret på Åland och som erbjuder Åland som testområde för energiprojekt i världen. Genom ett spännande samarbete med högskolan på Åland kunde en innovativ och positiv inriktning skapas.

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, kan 80 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna, 90 procent av all typ 2-diabetes och 30 procent av alla cancersjukdomar förebyggas med bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet. Det spelar alltså stor roll vad vi äter. Livsmedelsindustrin utgör idag drygt hälften av Ålands industri. Jordbruksklustret sysselsätter över 1300 personer. Bra råvaror förutsätter god konkurrenskraft inom jordbruket för att trygga livsmedelsindustrins framtida utvecklingsmöjligheter. Det finns många trender och det ges varierande råd om vad som är bäst att äta. Något som kan vara förebyggande för cancer kan vara skadligt för hjärtat och tvärt om. De vinnande råden som fungerar och som visat sig hållbara är att äta varierat och så rent som möjligt. Undvik konstigheter! Det bästa sättet att få veta vad man äter är att äta närproducerat och förstås ännu hellre närproducerat ekologiskt. På Åland kan du till och med besöka den gård som producerar dina ägg eller framställer ditt mjöl eller din mjölk. Det är verklig transparens. Bra mat och rent vatten är hårdvara för framtiden. Ett aktivt producerande jordbruk gynnar hela Åland och inte minst vår hälsa!

För ett tag sedan så sprängde jordens befolkning sju miljardersgränsen. Världens befolkning har ökat dramatiskt, bara under de senaste hundra åren har antalet människor fyrdubblats. Enligt Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet, går det därför inte att undvika att världens befolkning ökar till nio miljarder människor år 2050. En fortsatt befolkningstillväxt kommer även att öka spänningarna mellan olika folkgrupper och länder, eftersom kampen om knappa resurser tilltar. Detta minskar den politiska stabiliteten och risken för politiskt våld ökar.

Att vara självförsörjande på livsmedel och energi är sannerligen en ödesfråga för Åland.
I fredags förvandlades plötsligt Paris till en krigszon. Flyktingkrisen gör sig påmind i media varje dag. Det behövs politiska lösningar, enighet och engagemang i kampen mot terrorismen. Det är av yttersta vikt att fokus läggs även på roten till flyktingkrisen. Det måste till politiska lösningar för att få slut på konflikten i t ex Syrien. Det kommer inte att gå att lösa med mer militär och mer vapen. Känner människorna att det finns ett hopp om att kriget kan ta slut så kommer de också att våga bo kvar där de vill bo och leva sin vardag och slipper riskera sina liv och allt de byggt upp för att försöka finna lyckan någon annanstans.

För att det åländska samhället ska växa behövs fler människor. Vi behöver fler barn som föds och som kan jobba vidare med vårt samhälle. Hittills är födelsetalen för små på Åland för att det ska finnas tillräckligt många händer för att hålla de åländska hjulen igång och för att kunna sköta om alla små barn, äldre och sjuka. Därför behöver vi också inflyttning för tillväxt. Därför är det trist att konstatera att ÅSUB nyligen rapporterade att antalet studerande från Sverige i vår högskola minskar. Allvarligt! Det är en trend som absolut måste svängas. Högskolan bidrar i högsta grad till företagande och inflyttning av välutbildade nya ålänningar vilket förstås är oerhört viktigt för vår utveckling. Att få välutbildade som dessutom färdigt kan språket är förstås ovärderligt för oss.

Att ha en stabil sysselsättning är grunden för ett fungerande samhälle. Vi behöver se till att vårt samhälle har kvalificerade arbetsplatser och utvecklingsprojekt som för utvecklingen vidare. Samtidigt är det mycket viktigt att det finns fler producerande arbetsplatser, små fabriker och verkstäder där det också finns jobb för de som inte har så kvalificerad utbildning. Även här är jordbrukssektorn en oerhört viktig samhällsbärare som anställer många men det behövs fler arbetsplatser som också erbjuder arbete året om och som ger värdefulla jobb och inkomster för alla de som är duktiga på att jobba med sina händer.

Vi vill värna det som fungerar och förändra där det behövs. Det gäller även kommunfrågan på Åland. Jag var i samspråk med en av de stora svenska tidningarnas politiska redaktörer – ett riktigt ankare som ofta bjuds in i TV-sofforna för att kommentera politiska skeenden. Hon hade varit på Åland och granskat vårt samhälle och hennes hälsning till mig när hon var gjort sina nedslag runt om på Åland var: var rädd om ert enorma engagemang som finns ute i ert samhälle det är unikt och det är guld värt och inte mätbart men jag är säker på att det sparar mycket pengar. Tänk på det och rusa inte iväg i en teknisk kommunreform.

Hon sa att hon talade av erfarenhet. Jag fick den besannad när jag jämför mitt besök i Åbolands skärgård 2009 med besöken 2014. Före reformen fanns det en enorm stolthet och ett brinnande engagemang i de åboländska kommunerna. Våra samtal präglades då av entreprenörskap och kämpa-anda. Döm min förvåning när jag fem år senare rörde mig i samma bygder. Samhället hade förändrats – man talade om ”de” istället för ”vi” när man avsåg beslutsfattarna, istället för kämpaanda formulerade man krav som man förväntade sig att ”de” skulle leverera - detta kryddat med en uppgivenhet och irritation på beslut som inte passade in i deras småskaliga samhällen. Det väcker minsann till eftertanke.

Finner man vinningar kompetensmässigt eller ekonomiskt och kommunerna själv ser samgående som ett gott alternativ så applåderar vi det och hjälper till på alla sätt, men vi vill varna för att ta bort engagemanget för vårt samhälle genom att med aktiva beslut svälta ut våra kommuner eller ovanifrån genom ukaser tvinga ihop dem. Lek inte med den kommunala självstyrelsen!

Vi vill sätta människorna först. Värna de idag rådande demokratiska principerna, värna det ideella arbetet och engagemanget för samhället. Landskapets tillsyn bär ansvaret för att alla erbjuds det de har rätt till. Det ska vara folkvalda som fattar beslut inte tjänstemän. Tappar vi närdemokratin så tappar självstyrelsen i betydelse och Åland tappar mark som det intressanta samhälle som det idag upplevs som. Som sagt förändra där det behövs – men det behöver inte krånglas till genom omfattande byråkratiska reformer – hjälp till så att det som fungerar mindre bra kan fungera bättre. Gör mer - prata och byråkratisera mindre!

Det som är Åland är det som även ur turistisk synvinkel är det mest intressanta med Åland. De turister som kommer till Åland vill ta del av vårt unika Åland och inte en kopia av något annat samhälle. En av de viktigaste delarna i vårt turist-Åland är förstås vår härliga natur men vi får inte underskatta betydelsen av stolta, engagerade människor som vårt samhälle består av. För den som inte varit i kontakt med entreprenörer på Gotland så rekommenderar jag en diskussion med dem om vad som hänt med Gotland och näringslivsutvecklingen efter att Gotland blev en kommun.

Fru talman!

Det är inte alltid helt självklart men så viktigt att vi tänker på att det finns få beslut som lever isolerade utan mycket hänger ihop i en helhet. När vi fattar beslut om investeringar så ska vi genomföra dem. Jag tänker exempelvis på skolbron på Kökar. Beslutet är taget om att investeringen ska göras. Planeringen har tagit vid. Av olika orsaker tvingades beslutet prioriteras ner och läggas åt sidan. Samtidigt, helt ovetande ute på Kökar så planerar småföretag hur man på olika sätt kan dra nytta av den kommande investeringen och den tillfälligt ökande arbetsstyrkan som kommer till samhället. Det funderas på lunchservering och andra praktikaliteter. Nya jobb i sikte, möjlighet att göra affärer! Planer, engagemang och resurser som visar sig vara i onödan eller åtminstone i fel tid när, vilket förstås väcker frustration, det småningom framkommer att projektet lämnats på is av olika orsaker.

Kommunikation, ordning och reda och ledarskap är oerhört viktigt och just ordet ledarskap saknar vi helt och hållet i budgeten för 2016 vilket vi hoppas att utskottet kan fördjupa sig lite i.

Med över 20 000 öar och skär, flest soltimmar i Norden, en bedövande vacker natur och en hyfsad ekonomi så har vi bokstavligen ett hav av möjligheter på Åland.

Men i allt det vackra så finns även skuggsidor. Klyftan mellan mäns och kvinnors löner är fortfarande stora och har till och med ökat. Just nu finns ett stort engagemang ute på landskapets arbetsplatser och ett imponerade arbete görs med att beskriva arbetsuppgifter och kartlägga vad olika tjänster och uppgifter innebär för att kunna utgöra en grund för jämförelse inför den stundande arbetsvärderingen. Ett arbete som måste mötas med stor respekt och behandlas på ett värdigt sätt så att vi en gång för alla får ett rättvisare samhälle.

Vi vet också att den psykiska ohälsan är ett växande problem, särskilt bland våra unga vuxna i åldern 18-26 år. Det här måste tas på stort allvar och motas i grind för att undvika onödigt lidande. Köerna är för långa idag för att få hjälp med sin psykiska ohälsa.
Helst skulle jag se att vi skulle, precis som ungcentern föreslagit, satsa mer på de ungas psykiska hälsa. På samma sätt som vi på barnrådgivningarna och inom skolhälsovården kontrollerar upp hur tillväxten är och att alla vaccinationer har genomförts så borde vi också ha goda rutiner för att följa upp hur den psykiska hälsan utvecklats hos våra unga. För att samhällets insatser inte ska behöva behandla så mycket psykisk ohälsa så borde vi koncentrera oss mer på psykisk hälsa.
Tack fru talman!

onsdag, november 11, 2015

Centern är ute i verkligheten




Centern är ute i verkligheten. Idag har vi besökt primärvården vid ÅHS och lärt oss massor om hälsocentralerna, barn- och mödrarådgivning hemsjukvård, skol- och studerandehälsovård och företags- och personalhälsovård med mera. Nu har vi en mycket bättre bild av hur allt fungerar och hänger ihop och vilka utmaningar som finns. Det är ett imponerande arbete som görs även på den största kliniken av alla inom ÅHS. Det är svårt att mäta värdet på förebyggande hälsovård, men en sak är säker. Den sparar pengar och lidande. Ju bättre den förebyggande hälsovården fungerar desto mindre annan sjukvård behövs. Ju bättre vi var och en sköter vår hälsa, desto mindre insatser behövs förebyggande... Tusen tack för en intressant eftermiddag Gitta Hermans, Jeannette Gripenberg och Laila Aaltonen.






måndag, november 09, 2015

Lag om kosmetiska produkter och finansiering av hemvårdsstöd


Idag har lagtinget debatterat lag om kosmetiska produkter. Med tanke på att vi har så där två kvadratmeter hud med 6 miljoner porer så är det både tryggt och angeläget att de kosmetiska produkterna kontrolleras och att konsumentupplysning ges.

Vi har också diskuterat en höjning av landskapsandelar inom socialvården så att den 28% höjningen av hemvårdsstödet kan finansieras delvis av landskapet.

Reformen med hemvårdsstödet har som mål att de minsta barnen ska få möjlighet att stanna hemma lite längre och ge valfrihet till även familjer med små inkomster att stanna hemma på hemvårdsstöd. Vi var eniga om att reformen behöver utvärderas för att en bedömning ska kunna göras om den verkligen fyller syftet. Är det en tillräcklig insats för att de minsta kan stanna hemma, ger höjningen verkligen valfriheten till alla?


Debatten filmas du kan se den här
och snart även på lagtingets hemsida.
Mitt anförande om kosmetiska produkter hittar du 12.50 in på första delen.Anförandet om hemvårdsstödet 1.03.40 in i filmen.










Gör inget förhastat idag

Vi har årets 313:nde dag idag. Vi hinner göra mycket fint av 2015 ännu. 15% av året kvar.

Dagens visdomsord är "Gå inte bara på, tänk efter innan du agerar". Inget förhastat alltså.

Ha en fin dag!

torsdag, november 05, 2015

Ju mindre du gör, desto mer får du gjort?

Det är intressant att konstatera att det är fullt upp hela dagen trots att uppgifterna och därmed tempot minskat för min del.

Jag tror det beror på att jag hinner göra saker med större omsorg, hinner analysera mer vad som händer runt om kring mig och vad det egentligen står i mailen som strömmar in, hinner prata med fler under morgonpromenaden, hinner stanna upp och titta i skyltfönstren på lunchen, hinner gå på träningspass redan kl 17. Just nu känns det skönt.

Det ska bli intressant om känslan håller i sig eller om det börjar krypa lite... men då får vi göra något åt det då.



Bilden har jag lånat från lulea.nu



onsdag, november 04, 2015

Flera ljuspunkter idag - Vår EU-medarbetare Anton kom på besök och jag fick bli ordförande för Ålands delegation i Nordiska Rådet




Lagtingsgruppen fick besök av Anton Nilsson idag. Anton är åländsk medarbetare i Bryssel åt Nils Torvalds. Att Åland har en medarbetare bygger på en överenskommelse vi gjorde när jag kandiderade tillsammans med SFP i EU-valet senast.
Anton känns som rätt man på rätt plats. Han har stor kunskap och erfarenhet. Med massor med energi och glädje berättade han om sina uppgifter och utmaningar.




Lagtingsgruppen har också jobbat med budgeten idag. På ett lite annorlunda sätt. Vi hade en väldigt bra diskussion - konstruktivt och klokt. Riktigt givande.




På eftermiddagen har lagtinget utsett medlemmar i olika förtroendeuppdrag. För min del kommer jag att representera Åland i Nordiska Rådet tillsammans med inledningsvis Katrin Sjögren och senare en annan liberal i stället för henne när hon går in i regeringen. Våra ersättare är Axel Jonsson och Tony Wikström. Jag utsågs till delegationens ordförande, vilket egentligen skulle vara liberalernas post, men Katrin föreslog mig med hänvisning till erfarenhet. Det tycker jag var snyggt!

tisdag, november 03, 2015

Jag hoppas på en spännande och konstruktiv period fylld av arbetsglädje











Lagtingsåret 2015-2016 är öppnat. Talmansval, gudstjänst, öppningsceremoni och ett kort arbetsplenum. Första arbetsdagen för det nyvalda lagtinget är avklarad. Jag är första vicetalman tills den nya regeringen tillsätts och blev igår enhälligt utsedd till gruppledare för centern i lagtinget. Något jag är mycket stolt över och ett uppdrag jag är mycket ödmjuk inför. Det ska bli så intressant och utmanande att leda gruppen i vår nya roll, som ser ut att bli i opposition.

Jag ser fram emot en spännande och konstruktiv period fylld av arbetsglädje.




Foto:Ulf Weman Ålands radio.

lördag, oktober 24, 2015

Vi fortsätter försvara det goda samhället

Vår uppgift ser ut att bli att granska makten. Katrin har meddelat att hon vill bilda regering med socialdemokraterna och moderaterna. Det blir en ny uppgift för oss att arbeta i opposition. Det kan säkert vara intressant men ovant ska det bli att inte ha möjligheten och verktygen att driva frågor framåt på samma sätt som tidigare. Istället ska vi se till att regeringen håller tempo, följer regelverk och sköter samhället på bästa sätt - annars är det vår uppgift att säga ifrån och visa på alternativ. Vi kommer att fortsätta försvara det goda samhället och jobba seriöst.

fredag, oktober 23, 2015

Ibland tar det tid men det är roligt med resultat

Jag var ordförande för energiutredningen 2007. Då skrev vi att "inriktningen är en likströmsförbindelse med Finland". Ikväll kl 20 kopplas den på och vi kommer förhoppningsvis att ha finsk ström fram till måndag morgon. Det tar lite tid, men det är roligt när det blir resultat.

onsdag, oktober 21, 2015

Det blir en utmaning att fylla tomrummet på kunskap om självstyrelsen efter våra veteraner

Gruppmöte och regeringsförhandlingar har präglat dagen. Idag har vi också haft sista mötet med Självstyrelsepolitiskanämnden för den här mandatperioden. Det var med lite vemod jag klubbade av mötet och tackade medlemmarna för det enorma engagemang och den imponerande kompetens som alla bidragit med. Det kommer att uppstå ett rejält tomrum i självstyrelsekunskap utan Barbro Sundback, Gunnar Jansson, Roger Jansson och Danne Sundman.

lördag, oktober 17, 2015

Jag har starka band till centern från första dagen.







Jag var inte gammal när jag intresserade mig för bokhyllan fylld av "Ålands författningssamling" och tyckte det var högtidligt när han skulle iväg på sammanträde.

Mina första intryck av politiken har jag fått av min fina morbror Wiking Lindbom som under många år var landstingspolitiker och kommunpolitiker i Hammarland.

Han var tillsammans med min pappa en av grundarna av Centern på 1970-talet. (Wiking syns till höger på svartvita bilden)

Mycket har hänt sedan hans aktiva karriär men han följer intresserat med och stöttar och hejar på och fortfarande diskuterar vi politik med entusiasm när vi träffas.

torsdag, oktober 15, 2015

Ge mig en värdefull ålderdom

"När jag inte längre kommer ihåg vad jag heter
När jag inte längre vet skillnad på idag och igår
När min vuxna barn i mina minnen åter har blivit små
När jag inte längre producerar något
Behandla mig också då som en människa
Bry er om mig, ge kärlek, rör vid mig med ömhet
Klockan tickar allt långsammare
En dag slutar den ticka
Men det finns ännu tid dit
Ge mig en värdefull ålderdom" (Okänd)



onsdag, oktober 14, 2015

Rapport från mitt "jobb" på ÅHS

Jag har fått bekanta mig med BB- och gynavdelningen som tar hand om hela kvinnan och på barn- och ungdomsavdelningen som tar hand om så gott som alla sjukdomstillstånd från för tidigt födda upp till 16 ibland 18 åringar och ibland även 25-åringar. Jag besökte lekterapin och enheten för ätstörningar. Vidare till paramedicinska avdelningen där allt från för tidigt födda till patienter under livets slutskede får motorisk träning och stimulans. En avdelning som även inrymmer ergoterapi, hjälpmedelsuthyrning, talterapi och socialkurator.Verksamhet från vaggan till graven och från topp till tå för både grava och lindrigare fysiska begränsningar.
Sen var jag med på avdelning 2a dvs geriatrisk rehabilitering, ortopedi och neurologi för våra äldre och 2b som har motsvarande verksamhet för patienter i arbetsför ålder. Sen var det dags för demens och konfusion för dem som hjärnan blivit skör hos och där rum och tid flyter ihop. Hela kroppen angrips av demens man kanske ser men förstår inte vad man ser, man kanske hör men förstår inte vad man hör och det finns många olika typer av demenssjukdomar många är aggressiva eftersom de inte kan ge uttryck för smärta. Enheten har en relativt ny minnesmottagning som är under utveckling och som ska kunna göra tester och ge rådgivning och på så sätt minska trycket på avdelningen.
Sen kom turen till palliativa verksamheten. Palliativ vård kan antingen vara vara i tidig fas för att lindra lidande och främja livskvalitén eller en avslutande fas då man inte gör något för att förlänga livet men se till att patienten har det så bra som möjligt under tiden som är kvar. Så avdelning 1 b med medicinsk rehabilitering.
Ytterligare hann vi med medicinska avdelningen med 30 platser i tre moduler som tar emot patienter främst från akuten och intensiven. Avdelningen påverkas mycket av hur väl äldrevården och kompetensnivån i kommunerna.
Jag fick också vara på medicinska polikliniken och bekanta mig med alla sju olika verksamheter som finns inom den: diabetes, hud och neurologi, hjärtmottagning, endoskopi, lung- och sömnapné, antikoagulans och behandlingsenheten som tar emot ordinationer för olika behandlingar som dropp, injektioner och ryggmärgsprov tex. och endokrinologi. Den här polikliniken är som många andra verksamheter - rätt dyr i konsumtionsavgifter men sparar in genom att färre behöver komma till akuten och in på avdelningen och framför allt för en bättre livskvalitet och trygghet i att klara sin sjukdom själv.
Dagen avslutades på onkologen. Där 190 ålänningar som insjuknar i cancer årligen får sin behandling.
Det har varit en intensiv men oerhört givande och omtumlande dag. Jag har lärt mig massor och har mycket att fundera över.
Tankar som kanske kunde göra vår fina sjukhusvård ännu bättre. Spontant har jag mötts av mycket stolthet över verksamheten, varmt engagemang för sitt jobb, enorm flexibilitet motivation för utveckling och att lära mer och stark drivkraft.
Vi har enormt mycket kompetens, ambitiösa människor och vilja att göra det goda ännu bättre - mycket att vara rädda om och att vara ödmjuka inför. Trots att jag hunnit se otroligt mycket så har jag inte sett allt som vi har inom ÅHS. På fredag hoppas jag få komma till psykiatrin och resten av ÅHS hoppas jag hitta ett senare tillfälle för.
Tusen tack till alla inblandade att jag fick tillfälle att vara med er idag!
Jag har lärt mig mycket och många tankar dansar i min hjärna just nu. Jag kommer att dela med mig av mina intryck och tankar om framtiden vart efter allt har fått smälta in.

I morgon torsdag fortsätter jag "jobba" på kirugiska avdelningen, polikliniken, akuten och tandvården.
På fredag blir det dags för psykiatriska enheten. så spännande och viktigt!








tisdag, oktober 13, 2015

Att tala om sandlåda - om politiskt trams - är att kränka barnen.

Sluta tala om sandlåda - ifall du menar att något är barnsligt eller saknar mognad.
Jag vill med bestämdhet säga att det kränker barnen!
Jag har idag varit på dagis och "jobbat" och kan konstatera att skulle vi vuxna uppträda som barnen gör gentemot varandra, om vi skulle vara lika varmhjärtade och om vi skulle vara lika öppna för förändring och ta saker och ting naturligt så skulle världen se betydligt bättre ut.
Jag pratade med 3-6 åringar i morse om politik. De undrade varför jag är talMAN när jag är kvinna. Deras högsta önskan var att det inte skulle bli krig och att vi ska ta väl hand om flyktigarna som kommer till Åland så småningom och att ingen borde vara utan tak överhuvudet eller hungrig Smiley heart. Underbara barn!!! Så kloka, varma och kärleksfulla.


måndag, oktober 12, 2015

Relationen vi skapat till republikens president är oerhört viktig!

Vi har haft många celebra besök på Åland den senaste perioden.
Särskilt glada är vi över den fina relation som vi skapat till republikens president Sauli Niinistö och hans maka Jenni Haukio.

Presidenten har en särskild roll på Åland. Dessutom är ju presidenten en erfaren och "tung" politiker som det är viktigt är informerad om hur vi ser på olika frågor på Åland och som kan hjälpa oss där det behövs.

söndag, oktober 11, 2015

11 362 röster - ett röstrekord och en riktig folkrörelse

11 362 röster - så många lyckades vi engagera i EU-valet 2014.

En fantastisk kampanj som blev en folkrörelse.Vi har lyckats öka intresset och valdeltagandet för EU valet från 2004 då 35,6% röstade till 48,3% 2009 till 57,3% 2014. Allra fligitast röstade man i Lumparland med imponerade 67,5%.

Det var ett personligt röstrekort utan like.

Framförallt så bevisar det att det inte går för Åland att uppnå en parlamentsplats av egen kraft.

Ålänningarna mobiliserade sig och försöket sitt yttersta. Jag fick 10012 röster av er ålänningar, Nästan 90% av alla avgivna röster fick jag, allra störst var stödet i Sottunga, Geta och Hammarland och ändå blev vi utan representation. Allra flitigast röstade kvinnorna.

Nu får vi kavla upp ärmarna och glädjas åt att Åland visat att Europaparlamentsplatsen är viktig och att Finland behöver delas in i valkretsar på samma sätt som i riksdagsvalet, så att det demokratiunderskott som idag råder där Åland är utan beslutanderätt inom unionen rättas till.

Heja Åland!

fredag, oktober 09, 2015

Några spontana tankar efter att jag "jobbat" inom äldrevården

Några spontana reflektioner efter mina dagar i äldreomsorgen. Intrycken är många och tankarna ännu fler men här har jag tecknat ner en del.

Målet i äldreomsorgen borde vara att livet ska levas ända till slutet.
Ensamheten behöver lägga fokus vid. Både när vi politiskt gör vårt bästa för att alla ska kunna bo hemma så länge som möjligt. Vi behöver lägga till – så länge man VILL. Flera äldre har uttryckt uppskattning att få vara tillsammans med andra äldre och att man riskerar att bli väldigt ensam när man bor hemma. Även på boenden så finns risken att man känner sig ensam. Äldre som är ”klara” känner att de har ett mycket litet utbyte av sina vänner på boendet eftersom en del inte hör, andra inte klarar av att föra ett samtal med innehåll.

Jag önskar man kunde jaga klockan mindre. Min känsla är att personalen upplever att vissa uppgifter ska vara slutförda innan man lämnar över till nästa pass. Eftersom verksamheten pågår dygnet runt. Visserligen är det färre personal vissa tider, men det vore härligt om inte allt måste göras på så bestämda tider. Tänk om det var beroende på hur de äldre mår som i högre grad fick styra vad man hinner med. Har någon behövt lite extra uppmärksamhet en kväll så kan någon annan bli omskött lite senare istället, kanske rent av utfört av någon i nästa pass. Det borde minska stressen. Efter att ha pratat med några boende skulle jag unna dem större flexibilitet. Det här framförs ofta av anhöriga också.

”Terapin” som var en deltids tjänst före ombyggnaden av Trobergshemmet har dragits in och verksamheten som även innefattat äldre som inte bor på hemmet har ersatts med mera fysioterapi. Förhoppningen är numera att sysselsättandet ska ingå som en naturlig del i verksamheten på de olika avdelningarna. Det verkar fungera olika bra på olika avdelningar och de flesta hävdar att det inte hinns med och blir det första som läggs åt sidan när tiden inte räcker till. På Hammargården har men denna höst ett försök med en deltidstjänst som sysselsätter både de boende men också äldre utifrån med sittdans, lekar och annan sysselsättning. För att undvika att den ordinarieverksamheten inte ska lämna bort sysselsättandet av de äldre ska varje boende utöver detta få minst sammanlagt en timmes sysselsättning i veckan av ”sin” personal.

För att våra äldre ska kunna få mer sysselsättning behöver vi skapa lösningar. Vi behöver hitta motiverade resurser som skulle komma och umgås med våra äldre. Ungdomar som saknar sysselsättning och lyfter arbetslöshetsunderstöd borde avkrävas att vara ett par- tre timmar om dagen i äldreboende för att spela kort, gå ut och gå, läsa tidningen eller prata lite med våra äldre. Lunch eller middag kunde med fördel ingå och skulle avnjutas tillsammans med de boende. Räcker de unga till kunde de även engageras i skolor, dagis, andra omsorgsverksamheter och eftis för att utgöra en extra resurs. Det är bra för unga att känna att de behövs och att vara tvungen att uträtta något för att få ersättning. Dessutom borde pigga pensionärer koordineras till meningsfulla uppgifter där de kan vara med och hjälpa till.


Tubberöds serviceboende i Tjörn i Sverige som visades i programmet Landgång i TV 1.10 verkade helt fantastiskt. Trivsamt både för personal och äldre. Verksamheten bedrivs som en intraprenad. Vilket betyder att den är kommunalt ägd och personalen är kommunalt anställd men verksamheten har ett långtgående eget ansvar för budget och verksamhet. Personalen äter alla måltider med de boende och ser det samtidigt som ett bra tillfälle att hinna följa upp hur de mår dessutom behöver de äldre hjälp med att hålla igång samtalet eftersom inte alla hör och en del minnessvaga rör till diskussionerna emellanåt. Personalen har på detta sätt också en bra koll på hur alla äter. Maten är lagad på plats och är extra näringsrik och anpassad i konsistens för att passa de äldre. Serviceboendet är ett öppethus för äldre, så även de som inte bor där kan vara med i verksamheten till vissa delar.

De verksamheter jag besökt skiljer inte allt för mycket från drömmen i Tubberöd. Åtminstone skulle den inte behöva det. Det mesta finns redan. Personalresursen på Tubberöd är, om man räknar den rakt av 0,5. Faktiskt lägre än på tex Trobergshemmet. Däremot så verkade de boende vara väldigt pigga och många lättskötta på Tubberöd, så personaltätheten går inte riktigt att jämföra. Många rutiner som finns på Tubberöd finns redan i dag på våra äldreomsorger eller är på väg att införas. Att ta tillvara pigga pensionärer som vill göra något meningsfullt för att sysselsätta och vara sällskap åt våra äldre vore väl värt att jobba vidare med.

Jag har fått uppleva oerhört mycket när jag har ”jobbat” inom äldreomsorgen. Fått höra om det som fungerar fantastiskt och områden där det finns utrymme för förbättring. Jag har fått del av ångestfulla berättelser från personal som känner sig otillräcklig varje gång hon går in i en boendes rum för att det finns så mycket som väntar som hindrar henne från att sitta ner en stund och ta tanten eller farbrorn i handen. Jag har också hört äldre som konstaterar att personalen har så bråttom så den äldre känner sig både ensam och i vägen. Mest av allt har jag mötts av mycket kärlek både till arbetet och till de boende och en stolthet över arbetet som bedrivs blandat med en känsla av otillräcklighet.

Det är ett imponerande arbete som görs inom äldreomsorgen. En fantastisk kunskap och kvalitét finns. Den enklaste lösningen för att sysselsättningen och stimulansen för de äldre skulle öka så är förstås mer personal, bara man visste var man kunde ta pengarna ifrån. Jämför vi bemanningen på våra äldreboenden så är den bättre än i de flesta andra kommuner i Sverige och i Finland. Lyckas inte det och kanske oavsett så finns det områden där man säkert kan jobba på nya sätt för att minska stressen och höja trivseln och kvalitén ytterligare.

Första steget skulle vara att få in arbetslösa ungdomar i äldrevården och uppmuntra pensionärer att komma på besök och umgås med de boende. Boendet är våra äldres hem och de behöver stöd för att få sina liv fyllda med innehåll.

Vad tycker du?

Tusen tack till Trobergshemmet och till Hammargården för att jag fick vara med i er verksamhet och lära mig massor om er vardag. Det var mycket värdefullt.

På bilden jag och en av centerns grundare Wiking Lindbom.

torsdag, oktober 08, 2015

Dumt att slänga pengar i komposten eller slasken - tips för att minska matsvinnet

Varje år slängs cirka 25 kilo fullt ätbar mat per person – det motsvarar kostnaden för en hel månads mat! Då är inte det som hälls ut i slasken inräknat. Förutom att det är dumt att slänga pengar i sophinken är svinnet dåligt för miljön. Ett enkelt sätt att bidra till en bättre miljö är att minska sitt svinn.
Kommer du ihåg min adventskalender om matsvinn med tips?

Här får du alla luckor på en gång:

Tipsen bygger på egna erfarenheter, klokskap jag hittat på olika platser på nätet och tips jag minns från när jag läst Annica Tribergs bok ” 100 sätt att rädda maten”.

Lucka nummer 1
Tråkiga ostkanter och den sista ostbiten som du inte längre får vettiga skivor från kan du riva ner och frysa in. Bra att ha när man är sugen på varm smörgås, eller ska grädda en gratäng, paj eller pizza.

Lucka 2
Har du rester av olika sorters mjöl i skåpet – passa på att baka ett gott och unikt bröd.

Som ett basrecept med 5 dl vätska behöver du 12-14 dl mjöl knappt hälften ska gärna vara vetemjöl. 1 paket jäst, 1 ½ msk salt 1 tsk honung, sirap eller socker. Bröd kan dessutom smaksättas med torkade frukter, nötter , frön eller rivna morötter eller brödkryddor allt efter tycke och smak.
Värm vätskan till 37 grader (om du använder färsk jäst annars till 42 grader) Om du använder torrjäst blandas den med mjölet. Färsk jäst löser du direkt i vätskan. Tillsätt resterande ingredienser och knåda ordentligt och låt jäsa 1 timme i degbunken. Baka ut fyra längder och låt dem jäsa ytterligare minst 30 minuter.

Grädda bröden först i 200 grader ca 20 minuter. Knacka under brödet – låter det ihåligt så är det klart. Väljer du att forma mindre bullar räcker det med 10-12 minuters gräddningstid. Ta en duschflaska och duscha vatten över bröden när de gräddat ca 5 minuter – så slipper du pensla. Vill du ha frön åp bröden så penslar du med mjölk eller ägg efter sista jäsningen och strör över fröna.
Du kan också kalljäsa degen. Ett sätt att få färskt frukostbröd på helgen. Då har du kall vätska men bara hälften så mycket jäst. Låt jäsa i kylen över natten. Baka ut, jäs längderna och grädda.
Lycka till!


Lucka 3.
Följ din inköpslista när du handlar. Handla inte när du är hungrig. Annars hamnar lätt mycket extra varor i korgen som du blir sugen på, men som du kanske inte behöver.

Lucka 4,
Nybryggt kaffe hälls direkt över och förvaras i termos. På så sätt tar du tillvara allt kaffe som du bryggt.

Lucka 5
Turkisk yoghurt har vi alltid hemma. Fungerar istället för creme fraiche och går att använda till nästan allt. Vi äter det till frukost som yoghurt, mixar bär med den och lite socker och får en god dessert, bas i smoothies och går utmärkt att röra ner i maten och göra såser av.

Lucka 6.
Stormkokar du pastan från igår en halv minut och ringlar lite olivolja över den blir den som nykokt.

Lucka 7.
När du köper dill. Köp en rejäl förpackning, använd det du behöver och hacka resten och frys ner så har du dill tillhands när du behöver nästa gång.

Lucka 8.
Har du ost och skinka över, eller nåt annat du gillar. Låt varma smörgåsen få komma till heders igen. Klassikern har ett lager senap på brödet och några skivor tomat. 200 graders ugn i 5-10 minuter.

Lucka 9.
Finns det ett tillredningskök på ditt jobb? Föreslå att ni får köpa hem mat som blivit över för en billig peng - maten tas tillvara och hemma får ni tid över när ni inte behöver fixa maten varje dag.

Lucka 10.
Har du bananer som börja se lite tråkiga ut – ta vara på dem och mixa ner dem i din smoothie. Perfekt frukost. Tex turkisk yoghurt, banan, blåbär och lite mjölk. Ev några korn socker. Banan går också utmärkt att skiva och frysa in och duger efter det mycket väl i just smoothie eller bakverk.

Lucka 11.
Om du köper storförpackningar – dela upp i mindre förpackningar och frys in det som inte går åt de närmaste dagarna.

Lucka 12.
Trä köttbullar, korvar, paprikabitar och annat som blivit över på ett spett och pensla med lite grillolja och värm/grilla dem i ugnen. Roligare än att steka ihop i en panna.

Lucka 13
Innan du handlar – titta igenom vad som finns hemma och vad som saknas.

Lucka 14.
Kokt ris kan stekas i olja tillsammans med lök och bilda perfekt grund för en middag. Fyll på med kyckling, skinka eller vad du har över.

Lucka 15.
Tina upp maten i kylen så tar kylen tillvara kylan. Då är det inte heller lika känsligt att maten blir omedelbart tillredd efter att den tinat.

Lucka 16.
Grädde som är på väg att bli sur kan du baka god mandelkubbe eller kryddkaka av. Har du för mycket grädde hemma så går den att frysas och användas i matlagning.
Här får du recept på mandelkubbe:
2 ägg
3 dl strösocker
150 gram margarin
1½ dl sur grädde eller mjölk
10 rivna bittermandlar
2½ tsk hjorthornssalt
Ca 6 hg vetemjöl
Uppvispat ägg
Pärlsocker

Gör så här
Blanda samman alla ingredienser. Forma degen till en rulle. Lägg kallt.
Skär i lagom tjocka bitar. Pensla med uppvispat ägg och doppa i pärlsocker.

Grädda i 225*.


Lucka 17.
Börjar morötterna bli mjuka. Lägg dem i vattenbad över natten i kylskåp.

Lucka 18
Köp mat efter vilken årstid det är. Nu är vitkålen billig och fin. Gör coleslaw. Gott, billigt nyttigt och mättande tillbehör.
7 dl finstrimlad vitkål
1 dl crème fraiche (lätt eller vanlig) . Jag använder turkisk yoghurt.
1/2 dl majonnäs
1 tsk fransk senap
1-2 tsk honung
1/2 tsk salt
1 krm grovmald svartpeppar
Det är gott att riva morot i. Ananas är också gott att smaksätta den med. Nötter kan vara gott att blanda i. Variationerna kan vara många. Kolla vad du har i skåpet. Förvaras i kylskåp – håller många dagar.

Lucka 19.
Använd rester till en omelett – det mesta funkar, till exempel kokt potatis, pasta eller ris, överblivet kött, smörgåspålägg som börjar bli gammal och skrumpna grönsaker.

Lucka 20
Släng inte mat bara för att den passerat bäst före-datum – ofta håller den mycket längre. Titta, lukta och smaka först och våga lita på dina sinnen. Mat som förvaras enligt anvisningarna blir inte farlig för att datumet passeras.

Lucka 21.
Nötter kan frysas in om du inte ska använda allt direkt. Förvara dem gärna i kylskåp så härsknar de långsammare.

Lucka 22
Allt går att frysa – utom råa ägg (men de kan man knäcka – så kan du frysa dem) Tomater kan du frysa om du hackar ner dem i en förpackning. Att frysa är ett perfekt sätt att ta tillvara mat som man har för mycket av. Mat åldras även i frysen men långsamt så håll koll på hur länge varan du fryser ner klarar sig. Kom ihåg att skriva datum på när du frusit in maten.

Lucka 23.
Klassiska köttfärssåsen blir fiberrikare och mer smakrik om du lägger i lite grönsaker. Kolla in vad du har hemma - paprika, morötter, broccoli. Passa särskilt på att hacka ner och ta tillvara om de börjar bli lätt vissnade. Det går förstås också bra att lägga extra grönsaker i din favoritgryta, gratäng, paj eller soppa också.

Lucka 24.
Ålandspannkaka tycker jag att ska göras på mannagryn, men min diplomatiska ådra sträcker sig till att göra saffranspannkaka av överbliven risgrynsgröt i juletid. Här kommer ett bra recept från Johanna Karlssons blogg.
http://ensmaksak.com/?s=%C3%85lands+pannkaka&submit=S%C3%B6k

Lucka 25.
För många, särskilt utanför Norden är juldagen den stora högtidsdagen under julen. Så jag tillåter min kalender att ha sista luckan idag.
Om man som hos oss älskar lutfisk så är risken liten att det blir något över, men om du trots allt fått rester – gör en restfest av lutfisken i form av en pudding!


Du behöver:
Ca 5 dl lutfisk, kokt benfri
7-8 potatisar, skivade
1 lök, strimlad
2 ägg
3 dl mjölk
Salt
Vitpeppar
Bacon
Gröna ärter
Sallad
Smör

Gör så här:
Varva benfri, kokt lutfisk skuren i mindre bitar, skivad potatis och strimlad lök (som brynts i smör) i en smord form med höga kanter. Översta och understa lagret ska vara potatis.
Vispa samman ägg, mjölk, salt och vitpeppar. Häll äggstanningen i formen. Grädda i 200 grader ca 30 min.
Strö knaperstekt tärnat bacon över puddingen och servera med gröna ärter, sallad och kanske lite skirat smör.

onsdag, oktober 07, 2015

Kulturen ger människan ett rikare liv

Kulturen ger människan ett rikare liv. Den gör gott i själen och är en hälsosam motpol till oron, ytligheten och brådskan som frodas i våra samhällen. Kultur behövs i många olika former och långt är det du själv som avgör vad du tycker att är kultur och vad som är viktig kultur för dig. Bilderna är bara några exempel och de kunde vara oändligt många. Jag sjunger i kör, går gärna och ser teater, älskar hantverk och imponeras och berörs av många former av konst. Jag har sett Mamma Mia och kommer att se den igen. Kulturen ska vara fri. Kulturen får vara kommersiell men det ska också finnas möjlighet att utöva och ta del av kultur som är smal och som inte "lönar sig". Inget är bättre än det andra. All kultur behövs. Kultur är också vårt kulturarv och vårt språk. Kunskap skapar trygghet och gör oss mer toleranta och öppna för det som är annorlunda. Kultur förenar och via kultur och olika föreningar suddas gränser mellan nationaliteter och språk ut - inom kulturen finns många uttrycksformer. Om du tycker jag behövs inom politiken så behöver jag din röst. Kulturen behöver också en röst.

tisdag, oktober 06, 2015

Fotbollen är fantastisk!

Fotboll är fantastiskt. Engagerar många barn och ungdomar. Skapar fina och bestående nätverk mellan föräldrar. Skapar gemenskap och uppmuntrar till rörelse även högre upp i åldrarna. Ger möjligheter till storsatsningar och en elitkarriär. Är en viktig faktor för idrottsturismen. Är väldigt viktig kontaktskapare skapar gemenskap mellan politiker. Kan göra ett helt samhälle känt. Det här gäller inte bara fotboll. All idrott behövs. Både för juniorer, vardagsmotionärer och elitidrottare. Vikten av vardagsmotion behöver få mer uppmärksamhet - det minskar sjukdom och lidande, gör befolkningen smartare och sparar massor med pengar som kan användas klokt. Tycker du att jag behövs i politiken. Att idrotten behöver en röst. Då behöver jag din röst. Förhandsröstningen pågår. Du behöver bara ha ditt id.

måndag, oktober 05, 2015

Rapport från skolans värld

Kollegiemöte pågick när jag kom till Källboskola förra veckan. Jag värmdes av sättet man tilltalade varandra. Det var artiga fraser, ”vill gärna”, ”helt ok” ”roligt” var uttryck jag hörde flera gånger. Föräldrar hade framfört önskemål och det hade lärarna snappat upp och lyssnat på och nu ville man hitta en lösning för att tillgodose dem. Några klasser skulle iväg på temadag – vandring i skogen – Arboretum. Jag började i en fyra. Tabellräkning och huvudräkning, lekar och övningar blandades. När de tog fram böckerna och jobbade vidare passade jag på att smyga vidare till specialundervisningen där olika kombinationer av ljud med vokaler övades med hjälp av ett dataprogram. Något helt nytt för mig förstås som inte jobbat i skolan på tjugo år. Dagen fortsatte med geografi, texilslöjd, mera matte, träslöjd och förstås en matrast där tydliga system och rutiner hjälpte för att lugna ner en ofta ganska rörig situation. Följande dag var jag i Kyrkby högstadieskola i Jomala och ”skuggade”. Jag fick ta del av samordnad specialundervisning och en religionslektion. På specialundervisningen var fyra elever hos en specialklasslärare och en assistent. Tre av dem skrev prov som de missat på grund av sjukdom och en jobbade med matematik. Någon egentlig specialundervisning fanns det inte utrymme för, det kanske var mera stödundervisning. Något som vi diskuterade efteråt. ”Tre stegs stödet” som skall införas inom den närmaste framtiden är efterlängtat och förväntningarna finns på det att det ska ge större utrymme för speciallärarna att verkligen ägna sig åt specialundervisning i högre grad. Religionsundervisningen fängslade ungdomarna med diskussioner om sista smörjelsen inom katolska kyrkan för att gå över till ortodoxa kyrkans lära och hur en första bekantskap med den. Tack lärarföreningen för att ni ger oss politiker tillfälle att komma och skugga er och att för att ni så generöst låter oss fråga och tålmodigt besvarar funderingar om allt från läxor, mobbing till anpassad lärokurs.

söndag, oktober 04, 2015

De flesta ville prata om kvinnors pensioner

Majoriteten av mina samtal handlade om pensioner - främst kvinnors. Om oron att klara sig, om sorgen över att inte vara ekonomiskt självständig trots ett helt liv i arbete. Om funderingar kring prioriteringen att jobba ett år till trots att både kroppen och orken sinar men pensionen skulle bli 142 euro högre i månaden vägt mot att ta tillvara livet och njuta av lite ledighet så länge man orkar. Om frustrationen över att jobba 70% i ett lågavlönat yrke och möta unga som tjänar samma och väljer att inte jobba eftersom de klarar sig väl på arbetslöshetsersättningen. Vi pratade också om vikten av tidigt stöd i familjearbetet, insatser som ger mångfalt tillbaka och problematiken med köer inom ÅHS, om problemen med tillgänglighet för människor med olika funktionsvariationer och vikten av att vara observant och tänka på det vid alla beslut. (Jag kunde genast konstatera att borden som användes i Maxinge under evenemanget var tex helt omöjliga att nå upp till om du sitter i rullstol). Längre parkeringstider kunde ge mer handel till Mariehamn och funderingar kring varför sociala sektorn på Åland inte har tillgång till tjänstebilar när tekniska sektorn har det? .... och så var det några som ville prata om mitt hår...snart är det klart för att bli peruk. Det börjar bli långt och jobbigt nu men min frisör och jag har kommit överens om 10 cm till... Smiley smile Det var speed-dating på Maxinge igår. Särskilt trevlig var kommentaren om att speeddating inte behövs i vårt nära samhälle. "Jag vet att jag kan kontakta dig när jag har ett ärende". Det var fint!

lördag, oktober 03, 2015

Det går att ändra på EU med det kräver engagemang och närvaro

Det går att få EU på andra tankar men man måste vara närvarande och övertygande. När vindparken i Båtskären skulle uppföras så lämnades det in en klagan till EUkommissionen om att denna satsning skulle utrota den mycket sällsynta fågelarten alförrädaren. Jag tog hjälp av sakkunskapen och fick argument som visade att det inte stämmer. Alförrädaren flyger inte så högt att den slås ihjäl av snurrorna, alförrädaren blir skrämd av plötsliga ljud men kommer att vänja sig vid vindsnurrornas mototona susningar osv. Tillsammans med tjänstemän från Åland och Finland hade jag som minister ett möte med företrädare för kommissionen och lade fram alla argument som visar på orimligheten i det som det klagas över. Mötet slutade med att kommissionen tog till sig vad vi sagt och föreslog ett skyddsområde på en annan plats istället. Idag snurrar vindkraften och förser oss med förnyelsebar energi samtidigt som området runt Båtskären är oerhört fågelrikt, bland de rikaste i hela Finland. Tycker du att jag behövs i politiken så behöver jag din röst. Förhandsröstningen börjar i dag. Du behöver bara ditt id.