torsdag, januari 31, 2013

Centern driver på och vill ha förutsättningslösa fakta som grund för beslut

Jomala tog för åtta år sedan initiativ till en utredning som skulle analysera för- och nackdelar med en sammanslagning mellan Jomala och Mariehamn. Centern i Mariehamn tycker att initiativet borde få ett svar och ett vi vill se förutsättningslöst på alla möjligheter och har högt till tak och vill inte ha några låsningar. Därför borde vi förstås diskutera med Jomala om intresse fortfarande finns och hur vi kunde skapa ett utvecklingsområde som skulle gynna hela Åland. Det handlar inte om att säga ja till en sammanslagning, utan att analysera djupare och "bocka av" frågan så att vi vet hur vi ska gå vidare. Finns det inget intresse eller om ingen av kommunerna ser vinster i det – så då vet vi att vi kan lägga frågan åt sidan och behöver inte ägna mer debatt åt det utan ägna oss åt att söka bättre alternativ. Det finns mycket tyckande och tvärsäkra uttalanden kring vad som är bäst och mest ekonomiskt, men få utredningar och fakta. Är alltid stora enheter effektivast? De anses också viktigt att ta reda på om det finns något intresse för frågan överhuvudtaget och vad ett eventuellt samgående skulle innebära. Om det är ointressant så kan vi lägga det åt sidan och jobba vidare för andra modeller. Resultat av att föra frågan vidare handlar i slutändan om vad som är bäst för Åland som helhet.

torsdag, januari 03, 2013

Presidentens initiativ om sänkt ersättning skapar ett tryck och sätter även igång en debatt om politikers löner

President Niinistös nyårstal och anhållan om att få sänka sin ersättning är en viktig signal för att det är svåra ekonomiska tider.Initiativet har även öppnat även upp för en diskussion om riksdagen också borde följa efter och media frågar hur vi kommer att göra i lagtinget. Initiativet från presidenten skapar förstås ett tryck och vi kommer att diskutera initiativet i lagtingets kanslikommission den 11.1 om och iså fall hur vi på Åland kommer att göra. Det kommer säkert också att leda till en mer allmän diskussion om politikers ersättningar. På riksdagens hemsida står det tydligt vad en riksdagsledamot och talmännen får i arvode. Vi kunde också komplettera vår hemsida med det. En lagtingsledamot har ca 3500 euro i måndadsersättning och talmannen har ca 5300 euro. Endel messar och skriver att det är lättförtjänta pengar andra oroar sig över hur vi ska få tillräckligt välutbildade och ambitiösa politiker om inte ersättningarna blir mer konkurrenskraftiga.

tisdag, januari 01, 2013

Gott Nytt År Åland!

Bästa ålänningar! God fortsättning på det nya året! Jag hoppas att det år som vi nu lämnat bakom oss har varit ett bra år för er alla. Framför oss har vi ett alldeles nytt oanvänt år – och om något brast under år 2012 så finns det möjligheter att det kan rättas till under det nya året 2013. Vintern har tagit tag i Åland med kraft. Isarna har på sina håll redan lagt sig och snön täcker vårt landskap och skapar ett enda stort vackert julkort av hela Åland. Ordet is är synnerligen aktuellt både ute i vår natur och inom litteraturen genom succéromanen Is som ålandsbördiga Ulla- Lena Lundberg prisats för. Det är brukligt att i nyårshelgen tänka tillbaka och summera året som gått men förstås också att med tillförsikt blicka framåt. Ekonomiskt har isen lagt sig över stora delar av Europa. Både landskapets och de kommunala beslutsfattarna grunnar just nu över hur framtiden ska ordnas så att medborgarna fortsatt ska få service av hög kvalitet även om inkomsterna minskar. För att få ekonomin att gå ihop krävs åtgärder och kloka, genomtänkta beslut. Det gäller att se över vad man klarar sig utan och inom vilka områden det behöver satsas och analysera vilka områden som kunde skötas mer effektivt om det utfördes av fler tillsammans. Samhället får inte stanna upp när det blir dåliga tider – tvärtom, nu behövs mer kraft än någonsin att skapa nya jobb, som i sin tur ger samhället mera inkomster. Det allvarligaste hotet just nu är den ökande arbetslösheten. Arbetslöshet skapar oro – det är tomt att inte längre ingå i arbetsgemenskapen. Oro över försörjningen drabbar hela familjen. Åland har klarat sig genom svårigheter förr. Jag tror att vi ålänningarna tack vare vår företagsamhet, vår breda kompetens och vår närhet till varandra kommer att hitta vägar och nya lösningar för att utveckla en stabil ekonomi. Vi har ett arv från vår sjöfart där det är helt naturligt för oss att kombinera livet i det lilla närsamhället med affärslivet ute i världen. Vi är kreativa och vana att vara både mångsysslare och företagsamma. Nyckeln till framgång är att se till att vi har tillräckligt med råvaror lokalt på Åland men också för export. Vi ska skapa, utveckla och förädla tjänster som vi kan erbjuda andra. Jag är fast övertygad om att det samhälle som är självhushållande alltid kommer att klara sig bäst. Åland har de optimala förutsättningarna för att både planera klokt och agera lokalt och globalt. Vi behöver - jobba hårt, men hitta en balans att förena arbete och fritid, vi ska våga kombinera olika verksamheter med varandra, samverka och samarbeta mer än motarbeta eller konkurrera – vi behöver se Åland som en helhet där vi tillsammans gör affärer med resten av världen. Genom att hjälpas åt och stötta varandra når vi framgång! Minns att ovan molnen skiner alltid solen och under isen rör sig alltid strömmen. Även om läget är fastfruset ekonomiskt eller individuellt, så finns det alltid underströmmar av liv, hopp och mod som driver livet fram och gör det värt att leva. Visst finns det underströmmar av mod och framtidstro som driver fram Åland. Lagom till jul öppnades dörrarna till det stora projektet Smakbyn i Kastelholm, ett stort köpcentrum slår upp dörrarna under våren i Jomala, vi väntar ny etablering i Godby och våra rederier har beställt nya färjor. 90 årige jubilaren ÅCA ser sig om efter fler samarbetspartners och nya produkter. I offentlig regi satsas 125 miljoner euro på en reservkraftsledning till Finland – några exempel på satsningar som bygger morgondagens samhälle. Frivilligarbetet utgör en oerhörd tillgång för det åländska samhället. Flera föreningar har firat jubileum under året som gått – alla kan tyvärr inte rymmas in i min nyårshälsning. Ålänningarna har i generationer bidragit på olika sätt med många timmars arbete på sin fritid i fler än 100 olika föreningarna som finns på Åland. Ett arbete som har utvecklat vårt samhälle på flera olika plan. Ålands Marthadistrikt är en av dem och har under året firat jubileum - 100 år. Martharörelsen har spelat en oerhörd viktig roll i vårt samhälle. Som folkbildare, välgörare och för den sociala och lokala gemenskapen. Rörelsen skapar personen och personen skapar rörelsen. Ålands första landsting hade kvinnlig representation genom landstingsman Fanny Sundström. Det skulle inte ha varit möjligt utan den uppbackning hon fick och det upplysningsarbete och engagemang som Martharörelsen stod för. Men personen Fanny Sundström var också en nationsbyggare. Hon visste vad en nyetablerad autonomi behövde av kulturpelare och bevarande av lokal kultur. Hon var verksam inom folkdansen och bland de första att organisera folkdansen på Åland, även den en 90 årig jubilar med självstyrelsen i år. Idag väntar nya utmaningar och uppgifter. Martharörelsen verkar gå en ny epok till mötes där yngre kvinnor gärna engagerar sig. När vårt samhälle förändras och blir mer internationaliserat fyller Martharörelsen en viktig funktion både när det gäller att lära ut åländska traditioner men även för att få med nya medlemmar i rörelsen. Behovet av den praktiska kunskap i sociala och kulturella frågor och den gemenskap och det engagemang som Martharörelsen står för ökar i samhället. Och engagemang behövs. Precis inför julen fick jag en rapport i min hand från länsstyrelsen i Stockholm. En kartläggning om barn som är utsatta för människohandel i Sverige. Det finns få saker som väcker så mycket känslor och ilska som när barn far illa. Situationen är betydligt allvarligare än vad som tidigare har varit känt. Människohandel är ett outforskat område. I kartläggningen ingår 166 barn som utsatts för människohandel i Sverige under åren 2009-2011. Det är de barn som det svenska systemet känner till. Mörkertalet kan vara enormt. Barnen misstänks ha använts för såväl sexuella som andra ändamål - som stöldbrott, tiggeri och arbete. Nära ingen av dem har fått en rättslig prövning och endast i fyra domar i hela landet har någon dömts för människohandel med barn. Hur det ser ut på Åland vet vi inte. Men det här är en fråga som även vi kommer att behöva inhämta kunskap om och öppna ögonen inför så att även vi har beredskap att upptäcka och agera direkt. Det är skrämmande att det trots skyddande lagstiftning, FN:s barnkonventioner och internationella överenskommelser finns så många barn som inte på något sätt får sina rättigheter tillgodosedda. Ofta är det barn som är identitetslösa, föräldralösa eller övergivna. Det krävs ett gemensamt ansvar inom EU för att förhindra att barn hamnar i den här typen av situationer. Det behövs en starkare samordning inom EU med väl fungerande och upparbetade nätverk, mer kunskap om barnens situation samt snabba kontaktvägar. Det här är ett exempel på uppgifter som EU institutionerna borde engagera sig mera i. Jag är övertygad om att Åland kan skydda ejderstammen och anpassa vårjakten på ett ansvarsfullt sätt själv. Men när det gäller frågor som människohandel med barn så behövs det ett omfattande samarbete och nätverk länder emellan för att få stopp på den kriminella verksamheten. I min egenskap som talman gläds jag alltid över att vi ålänningar mer än gärna bidrar till det internationella arbetet. Under 2012 vill jag lyfta fram Ålands fredsinstitut som firat sitt 20 års jubileum och gratulera dess direktör Sia Spiliopoulou-Åkermark som utsetts till president för Europarådets expertkommitte. Ett bevis på vad vi kan göra med små resurser med rätt människor. En väsentlig fråga där EU verkligen kunde göra skillnad. Även Åland skulle kunna göra skillnad om vi hade en parlamentsplats. Med några enkla vackra rader kan en av våra åländska nationalskalder Georg Kåhre beskriva sin djupa kärlek till Åland. Mellan Stora Vattuskiftet och Sancte Signilskär är den bit av jorden som jag har kär Det finns mycket som är spännande med Åland. En av våra attraktionskrafter ligger i att vi är både glesbygd och tätort på samma gång. Åland har bådas fördelar. I en glesbygd finns ofta vackra boendemiljöer till vettiga priser, nackdelen är däremot ofta att det inte finns jobb. Vill du bo vackert får du vara beredd på att pendla långa sträckor. I tätorten finns däremot ofta jobben, däremot kan det vara svårt att ordna ett boende. På Åland finns det åtminstone under normala förhållanden en hel del arbetstillfällen och man kan dessutom bo bekvämt och vackert utan att betala fantasipriser och dessutom ha bara minuters avstånd till arbetet. På Åland finns den lilla stadens tempo kombinerat med den stora stadens infrastruktur. Det här är unikt och det ska vi ta värna och utveckla. En del av orsaken till Ålands framgång och att Åland är så spännande är den åländska självstyrelsen. Under året som gått har vi firat Ålands självstyrelses 90-års jubiléum. Som säkert alla vet så uppkom den åländska självstyreslen efter en konflikt om Ålands statstillhörighet i början av förra seklet. Ålands läge mitt i Östersjön är en strategisk plats med kontroll över Finska viken vilket var viktigt både för Finland och för Sverige. Konflikten kom, på brittiskt initiativ, att lyftas på internationell nivå och blev den första frågan som avgjordes i det nybildade Nationernas Förbund. Resultatet blev en kompromiss – Finland fick Åland men måste garantera Åland självstyrelse och sin svenska kultur och svenska språk. Åland fick självstyrelse och Sverige fick förnyade garantier för att Åland skulle vara demilitariserat och neutraliserat så att Åland i framtiden inte skulle kunna utgöra ett militärt hot mot Sverige. Ålänningarna som kämpat för en återförening med Sverige var missnöjda. Efter 1950-talet har vi dock kunnat se en utveckling där ålänningarna tagit självstyrelsen till sina hjärtan och arbetet med att vidareutveckla den med stolthet. Den politiskt viktigaste frågan på Åland detta jubileumsår har varit att arbeta med att utveckla vår självstyresle. Vi talar om att skapa självstyrelsen 4.0. En självstyrelse som skulle vara mer dynamisk och demokratisk och där det skulle vara Åland och ålänningarna som i högre grad hade initiativet och ansvaret för utvecklingen. Enkelt uttryck skulle vi vilja, tillsammans med Finland, fastslå vilka områden som Finland ska fortsätta att ansvara även för på Åland, oavsett hur långt vår självstyrelse än utvecklas i framtiden. Resterande politikområden, som idag ligger i den finländska riksdagens händer, skulle vara möjliga att överföra till Ålands lagting på ålänningarnas och lagtingets initiativ. På så sätt kunde det åländska samhället få förutsättningar att utvecklas på ett bra och mer flexibelt sätt. Ett smidigare självstyrelsesystem skulle innebära att vi på Åland i högre grad kunde anpassa och använda vår självstyrelse för vårt samhälles utveckling och efter ålänningarnas behov. Jag önskar att vi ska uppnå ett ömsesidigt förtroende där våra finländska kolleger litar på att vi på ett ansvarsfullt sätt sköter vår autonomi. Ett välmående Åland är också bra för Finland som helhet. Näringsrätten och jordförvärvsrättsreglerna är grundpelarna i vår självstyrelse. Det finns behov av en modernisering och klargörande av olika tolkningar av begrepp i dagens regelverk. Men man måste vara oerhört noggrann och veta vad man gör när man gör förändringar i det som verkligen är grunden för vår självstyresle. Kökarfödda författaren Ulla- Lena Lundberg som i år är nominerad till det nordiska litteraturpriset både från Åland och Finland och dessutom vunnit Finlandiapriset låter en brevbärare sätta ord på hur han tar sig fram i menföre i romanen Is. Jag låter brevbäraren beskriva vad jag menar. ”Fart måste du hålla för att inte gå igenom på de värsta ställena, men inte sådan fart att du rusar fram som en ilsken tjur utan att se var det bär hän. Hela tiden ska du veta hur det ser ut framför dig så att du inte ångar in i ett fält med tunn is som du inte kan ta dig ur. Det intressanta med isen är att fast du klarar dig långa vägar in i ett sånt fält så håller isen aldrig om du försöker ta dig tillbaka samma väg. Du får aldrig vända och backa, det är därför det är så viktigt att du har klart för dig hur du går. ” Brevbäraren representerar förnuftet och det genomtänkta. Inte vända och backa utan fortsätt utvecklingen även i ett svårt läge. Självstyrelsen har en central betydelse för Ålands ekonomi och våra utvecklingsförutsättningar. Det åländska samhället är livskraftigt under alla årstider, de allra flesta företagen har öppet året runt. Det beror på att vi kräver näringsrätt på Åland och att det finns en koppling mellan näringsrätten och krav på bosättning. Det går inte att komma till Åland och bara skrapa bort grädden från mjölken. Tack vare framsynta beslut om åländsk hembygdsrätt och jordförvärvsrätt är Åland det enda öriket i Europa som faktiskt växer! Jag hoppas även nutida och framtida politiker alltid ska hantera självstyrelsens grunder med stor respekt för ett framgångsrikt Åland. Här passar det bra att återknyta till brevbäraren i romanen IS ” Du får aldrig vända och backa, det är därför det är så viktigt att du har klart för dig hur du går. ” Alfred Tennyson, författaren till Nyårsklockorna som läses på Nyårsafton på många platser runt om oss. Låt mig recitera två verser ur hans berömda dikt som känns aktuell än idag han skulle ha fyllt 120 år i fjol. Ring ut bekymren, sorgerna och nöden, och ring den frusna tiden åter varm. Ring ut det meningslösa våldets gatularm ring till alla hjärtan kärleksglöden. Ring, klocka, ring... och seklets krankhet vike; det dagas, släktet fram i styrka går Ring ut, ring ut de tusen krigens år, ring in den tusenåra fredens rike! Jag vill önska er alla som bor och verkar i vårt åländska samhälle ett riktigt gott och framgångsrikt och lyckligt 2013.