fredag, maj 29, 2015

De enda vi kan ändra på är oss själva.

Det fälls många kommentarer om Finland just nu. Att det blåser kalla vindar. Att det kommer att bli ett hårdare klimat. Det uttalas en oro för svenska språkets framtid. För oss gäller det att minnas att den enda vi kan ändra på är oss själva. Det hjälper föga att oja sig eller gnälla. Det är upp till oss särskilt vi aktiva politiker att göra vad vi kan, se till att vi har goda relationer, anpassa våra arbetssätt och förhålla oss till den situation som råder. Jobba för större inflytande och påverkan. Skapa trevliga relationer, upprätthålla kontakter och ha goda argument för vår sak för att få framgång. Ny talman vill avskaffa svenskan Sannfinländarnas talsmanskandidat är Maria Lohela, uppger tidningen Perussuomalainen.

söndag, maj 24, 2015

Sannolikt vinner vi valet!

Kära vänner! Sannolikt va, det betyder väl nåt som är likt sanning. Men riktigt lika sant som sanning är det inte om det är sannolikt. Ni minns Tage Danielssons underbara lek med ord. Sannolikt kommer vi att vinna valet! Det är inte lika sant som sanning eftersom vi inte vet resultatet ännu men det är sannolikt. Vi är partiet som jobbar för hela Åland. För oss är det lika viktigt om man kommer från Söderby på Kökar, Söderby i Lemland eller från södra Mariehamn. Vi ser helheter. Alla är lika viktiga. Hela Åland ska leva. Vi ska vara stolta över att vi är det enda ösamhället inom EU som växer! Jag ägnar ofta en tacksamhetens tanke åt de smarta politiker som var med och formulerade vår hembygdsrätt, näringsrätt och jordförvärvsrätt. Fantastiska språkskydd men även en effektiv regulator för att se till att Åland fungerar året runt. Vill du bedriva näring här? Välkommen! Men då vill vi enkelt sagt att du också bosätter dig här? Och talar svenska! Stad, landsbygd, skärgård. Vi har utmaningar med alla. Skärgården behöver ta mera plats! Kökar och Sottunga är inte representerade i lagtinget. Jag skulle välkomna det. För att någon som vet på riktigt vad som behövs och hur utvecklingen ser ut och vad som är viktigt, som kan se på förslag med den södra skärgårdens perspektiv. Jag uppmanar er på Kökar och Sottunga kom samman, ta initiativet, ta plats. Vi behöver er! Ni vet vad som behövs för att hela Åland ska må bra och utvecklas och ni behöver en röst! Landsbygden - vad händer med engagemanget, närdemokratin och landsbygdens perspektiv om kommunerna blir färre? Om några grannkommuner gör gemensam sak och själva kommer överens om att det skulle gå att både spara pengar och öka servicen till invånarna om man gjorde saker tillsammans istället för att göra samma saker parallellt – perfekt! Är det frivilligt, är det med engagemang så kommer entusiasmen för den nya större kommunen till och med växa. Om det däremot kommer en ukas från högre ort som genomför en reform så ökar risken för att medborgarna blir passiva, kritiska och krävande eftersom det är nån annan som förväntas ordna det som efterfrågas. Det blev tydligt för mig när jag rörde mig mycket i Åbolands skärgård under EU valskampanjen. Kämpa-andan där ”vi” var i fokus hade förskjutits till ett uppgivet och passivt och till och med uppgivet ”dom”. Mariehamn är en speciell stad och får en särskild och annorlunda roll än andra småstäder i vårt närområde. Mariehamn är Ålands huvudstad men blir ensam i sin roll som stad eftersom den omges av landskommuner och utanför dem så kommer vatten – det kommer alltså inte någon nästa stad som kan ta delar av ansvaret som faller på en stad. Det här ställer särskilda krav på Mariehamn som gör att vi förväntar oss mer av Mariehamn än andra gör av andra mindre städer. Samtidigt kan Mariehamn behöva gemensamma insatser från vårt gemensamma Åland för att kunna bära ”huvudstadsansvaret”. Åland behöver utvecklas. Vi behöver utvecklas. I ett förändringsarbete ska vi förändra det som inte är bra men vi ska också försvara och behålla det som är bra och förädla det. Men det är svårt att göra det. Svårt att få acceptans och att få alla med. Man vet vad man har men inte vad man får. Ser vi tillbaka till 60- och 70-talen så har mycket hänt. I de flesta fall har förändringarna varit bra. Med facit i hand skulle vi inte vilja vara utan dem. Karin Boije hon visste vad hon diktade om i sin kända ”Visst gör det ont när knoppar brister varför skulle våren annars tveka”. Om krisen för höljet runt knoppen och hur vi håller fast i det frusna bitterbleka. Rädsla för det som är nytt som tär och spränger. Ja visst gör det ont när knoppar brister, ont för det som växer och det som stänger. För att en reform ska lyckas behöver man lyssna på reaktionerna. Ta tillvara nejsägarnas kritik – de är de bästa vännerna som kan ge klarhet i varför det är så svårt, var finns rädslan finns. Var som har missats att förklaras - varför och vad? Sen kan inte alla få igenom sina önskemål, men man har fått vara med. Det finns två sätt att ta sig över en oklarhet i form av en klyfta. Man kan lägga en provisorisk planka över gapet – och sen inte bry sig om att vända sig om och se hur det fungerar. Eller att med spadtag för spadtag, gräva igen klyftor genom att lyssna, lära, justera i arbetet mot det uppställda målet. Så här fortsätter Boije: Då, när det är värst och inget hjälper, Brister som i jubel trädets knoppar. Då, när ingen rädsla längre håller, faller i ett glitter kvistens droppar glömmer att de skrämdes av det nya glömmer att de ängslades för färden - känner en sekund sin största trygghet, vilar i den tillit som skapar världen. För att få en reform att lyckas behöver de berörda ha del av den gemensamma drömbilden – bilden som visar vart vi är på väg, varför vi vill ändra, förklara visionen. När man förstår varför och hur – och man har fått uttrycka sin tveksamhet och fått den bemött på ett bra sätt - wow då kan utvecklingen ske med kraft. Det funderas väldigt mycket på vad människor ska sysselsättas med när de är arbetslösa. Vi vill lägga ner själ och hjärta i det som gör skillnad på riktigt, nämligen: Hur skapar vi fler jobb? Jobben skapas av företagare. Små företag som inte räknar timmar som läggs ner på jobbet varje dag utan som hela tiden jagar sysselsättning och affärer. Jobben skapas av dem, som vill och kan anställa. Vi måste vara på vår vakt mot regelkrångel, mota och ta bort gränshinder, ta till vara kompetenser som finns för dem som vill komma in. På Åland är vi duktiga på att kommersialisera men inte lika bra på innovationer. I Sverige är man strålande på innovationer men sämre på att kommersialisera – samarbetar vi blir det en fantastisk mix! För att vi ska kunna ta tillvara innovationerna och verkligen göra verklighet och pengar av dem. För att kunna skapa resurser behöver Åland ha inte bara ansvar över att fördela sina skattepengar utan också för att skapa dem. Det ger en helt annan nerv och ett starkare incitament för att driva samhället och näringslivet framåt. Det blir avgörande och oerhört viktigt det arbete som genomförs i Ålandskommittén under det närmaste året. I Sverige är det vanligare att heta Johan än att vara kvinna och VD för ett företag. Det samma gäller säkert Åland. Vi ska verka för att fler kvinnor ska äga och leda företag. En euro för en man är fortfarande 80 cent för en kvinna. Ett jämställt samhälle kommer att bli mera ekonomiskt framgångsrikt, mera demokratiskt tryggare och mera lyckligt. Vi ska ha samma möjligheter, allihop. Vi förtjänar att ses som dem vi faktiskt är, inte som dem vi borde vara. På Åland ska lärarjobbet fortsätta vara ett drömjobb. Det är avgörande att vi följer upp hur våra elever och studerande mår och hur de står sig i förhållande till andra. Det är viktigt att alla trivs i skolan. Det ger grunden för att vårt samhälle är attraktivt och att de som har ambitioner vill flytta till Åland för då kan de samtidigt få en bra skola för sina barn. Jag vill också ha en knorr på mitt tal. I Danmark saknar grisarna knorr på svanen. Uppfödarna klipper bort dem för att grisarna är så stressade att de biter av den annars. I mataffären möter vi storpolitiken och vilka varor vi väljer kan vara en nyckel för förebyggande hälsovård. Men det är en tät djungel att ta sig igenom. Vi behöver lära oss att tänka ett varv till i mataffären. Men det är svårt för det syns inte nödvändigtvis på utsidan på köttet, det enda stället det märks på är prislappen. Ditt val kan skapa en levande landsbygd. En vanlig banan kan innehålla upp till sju olika sorters bekämpningsmedel, både i skalet och i fruktköttet. Det du väljer gör skillnad. Ditt val kan förhindra att resistensen mot antibiotika växer. Konsumenterna har ett ansvar, men även vi politiker och alla politiker i hela världen. Så att det fortsättningsvis ska produceras hälsosam och sund mat nära oss. Idag äter vi oss till mängder av sjukdomar. Dessutom finns det ingenting som är så vackert och sunt som landskap som är bearbetade av bonden och mular. Det fälls många kommentarer om Finland just nu. Att det blåser kalla vindar. Att det kommer att bli ett hårdare klimat. Det uttalas en oro för svenska språkets framtid. För oss gäller det att minnas att den enda vi kan ändra på är oss själva. Det hjälper föga att oja sig eller gnälla. Det är upp till oss särskilt vi aktiva politiker att göra vad vi kan, Se till att vi har goda relationer, anpassa våra arbetssätt och förhålla oss till den situation som råder. Jobba för större inflytande och påverkan. Skapa trevliga relationer. Vi bjuder in centern att hålla sitt sommarmöte på Åland, tar alla tillfällen i akt att personligen och via sociala medier hålla kontakten och vårda relationerna med våra kollegor i Finland. På samma sätt ska vi vårda relationerna till partierna på Åland. Sannolikt va, alltså likt sanning ser vi fram emot en höst med val efter vilket vi behåller vår plats som största folkvalda parti. Vi kommer att göra det för vi har människorna. Kandidaterna, många framstående statsmän och –kvinnor i våra led, vi har kandidater som har ett imponerande kunnande, med varierande bakgrund och olika kompetenser. Styrkan hos oss ligger i människorna! Vi har folkrörelsen som bidrar med synpunkter, medverkar, ställer krav och pratar för oss. Vi har två gigantiska valkampanjer bakom oss. Kampanjer som visat hur viktigt det är att träffa människorna ute i verkligheten. EU valet där vi fick Åland på fötterna och rösta mer än någonsin i ett EU-val och riksdagsvalet där vi första gången har en centerpartist som representerar Åland. Vi har medvind. Vi ska ta vara på den. I höst vet vi om det är lika sant som sanning. Sannolikt är det det! Vi vinner valet! #Valseger 2015! Det ska vi se till tillsammans! Hammarbo 24.5.2015 Britt Lundberg

måndag, maj 11, 2015

Förtroende är som ett papper...

Idag har jag ägnat mig åt förtroendeskapande samtal, både österut och västerut. Att sköta om och hålla liv i relationer och förtroenden är oerhört viktigt och värdefullt. Som ordspråket säger : Förtroende är som ett papper. Om har skrynklat ihop det så går det inte att få det perfekt igen.

lördag, maj 09, 2015

Ålands hälsning till Östersjöfonden och pristagarna 2015

Sällan är lyckan så stark som när det går att se resultatet av ett miljöarbete. Det kan vara en sjö eller vik där vi ser lite färre alger, ett mätresultat som visar bättre värden eller ett politiskt beslut som väntas arbeta i rätt riktning. Östersjön omges av 90 miljoner människor. Det finns ändå få platser där Östersjön är så central och så nära som Åland. Östersjön omsluter oss och påverkar och påminner oss om sin existens och sitt tillstånd varje dag. Hur Östersjön mår påverkar Åland inom alla områden. Utan hav inget liv. Det finns många organisationer och institutioner som värnar om Östersjöns miljö. Landskapet Åland är engagerat i flera av dem. Den åländska rösten för Östersjön blir kraftfull om samma budskap framförs tydligt från åländsk sida, på samma sätt, i samtliga organisationer och om man lyckas lobba in sitt budskap så att även andra länders representanter uttrycker samma synpunkter och önskemål. Östersjöfonden arbetar för hela Östersjöregionen och skapar uppmärksamhet genom olika insatser till förmån för vårt gemensamma och känsliga innanhav. Årets tema för prisutdelningsceremonin är ”Alla utsläpp är lokala”. Det är ett träffande påstående och en god påminnelse. Östersjöns grundare Anders Wiklöf insåg allvaret med Östersjöns tillstånd redan för 26 år sedan och konstaterade att något behöver göras. Tack vare honom finns idag Östersjöfonden. Östersjöfondens ändamål är att främja och stöda vetenskaplig forskning samt annan verksamhet som rör skyddet av Östersjöns miljö. Östersjöfonden delar ut priser, stipendier och understöd för avgörande miljöinsatser och har även som en viktig del av sin verksamhet att sprida information och kunskap om Östersjöns miljö och dess betydelse. Från det offentliga Åland vill vi framföra våra varmaste gratulationer till gotlänningen Jan Larsson som belönas med 20 000 euro för sitt arbete som drivande kraft för den allmännyttiga ideella organisationen Forum Östersjön och dess projekt Rädda Burgsviken. Han har samlat hela samhället för att ta sig an den miljökollaps som skett i Burgsviken, Gotlands största Östersjövik. Rädda Burgsviken-projekt har också blivit en förebild för det åländska projektet Rädda Lumparn. Vi gratulerar även mottagaren av Ålandspriset - Jordbrukaren och entreprenören Mats Häggblom från Germundö gård som belönas med 3 000 euro för sitt långvariga och banbrytande arbete för ekologiskt jordbruk. Han har bland annat återintroducerat sädesslagen spelt och emmer på Åland. Han har även byggt en mottagningsstation för ekologiskt odlad spannmål. Häggblom har också på eget initiativ anlagt en våtmark på sina ägor för att minska näringsbelastningen till havet. F.d. EU-parlamentariker, biståndsminister Isabella Lövin, Sverige, gratuleras till Lasse Wiklöf-priset. Priset hon tilldelas för sitt arbete i Europaparlamentet för fiskbestånden i Östersjön. Hon var den drivande kraften i reformen av EUs gemensamma fiskepolitik, vilket möjliggör en förbättring för fisken i Östersjön. På ålänningarnas vägnar vill jag framföra gratulationer tack och lyckönskningar till samtliga pristagare samt till Östersjöfonden för dess värdefulla arbete till förmån för Östersjöns bästa. Britt Lundberg talman

fredag, maj 08, 2015

En avslöjande dröm om oron för svenska språket.

Det var 24 personer runt det blanka stora bordet. I tur och ordning framfördes prioriteringarna. Hon hade fem alternativ på sin lista. Det skulle bara vara några aspiranter kvar när det var hennes tur. Ingen hade nämnt hennes första alternativ så hon valde att taktikera och nämna bara ett. - Utbildnings- och kulturminister, sa hon. Inga kommentarer eller frågor hade följt av de andras uttalanden men nu var två händer uppe i luften. Den första som fick ordet ville veta om hon hade kompetens nog för uppdraget och om hon var medveten om att arbetsspråket är finska. Hon valde att istället för att gå i försvar använda frågan till ett tillfälle om att berätta om sitt engagemang för kulturen och sin bakgrund och utbildning och tidigare erfarenhet. Hon ville skicka med det som vägkost inför Juha S slutliga beslut. Den andra, som hade begärt ordet, stödde hennes val och hoppades att hon i så stor utsträckning som möjligt skulle använda sitt modersmål när hon mötte kulturfolket och agerade i utbildningsfrågor. -Det vore en bra ögonöppnare för hur minoriteter har det och kan ha en viktig påverkan. Dessutom är kultureliten bland de viktigaste opinionsbildarna vi har! Sen vaknade jag. En märklig dröm. Så kan ens undermedvetna jobba och bearbeta och avslöjar sånt man funderar på och kanske känner oro över allt medan man sover och stärker sig inför nästa dag. Vårt svenska språk är ett gemensamt ansvar och behöver stort engagemang och en stark livsgnista.

fredag, maj 01, 2015

Första maj! Nu är det dags att nya frågor lyfts!

Idag är det studenternas och arbetets festdag. Vi firar i år att det gått 70 år sedan första maj blev allmän ledig dag. Mycket har hänt. Åtta timmars arbetsdag och rätt till barnomsorg är viktiga beslut som gynnar familjerna och möjligheten för alla att arbeta. Samtidigt som vi gläds åt arbete så behöver vi också påminnas om alla som idag står utanför arbetsmarknaden och alla som direkt eller indirekt drabbas av arbetslösheten. Idag kanske vi främst behöver uppmärksamma vad som behöver göras för att fler ska få jobb, för att underlätta för småföretagen att anställa, för att kvinnor och mäns arbete ska värderas lika, för att motverka sjukskrivningar och psykisk ohälsa, för att våra inflyttade ska få jobba med det som de har kompetens för och för att alla unga ska hitta sysselsättning. De flesta som ska anställs frågar efter erfarenhet men för att få erfarenhet måste man för börja någonstans. Första maj börjar boskapen släppas ut på bete. Sommarrestaurangerna slår upp sina dörrar. Studenterna firar, många har sin examen nära. En försmak av sommaren. Numera är det inte bara arbetarrörelsen som demonstrerar, ägnas dagen åt välgörenhet och även nya element tillkommer och fler frågor lyfts. Samtidigt som en stor del av befolkningen ser dagen som en underbar ledig dag att njuta av våren på och få återhämta sig lite från arbetets vardag. Ha en glad första maj!