måndag, november 30, 2015

Centerns gruppanförande om regeringsprogrammet - om snoken som slingar sig mot vintervilan

Fru talman!

Vi har november och himlen har legat som ett stålgrått täcke över oss den senaste tiden. Det är mörkt och lite ruggigt och en stor del av dygnet är mörkt. Sommarens solbränna har bleknat. Men det är bara att hålla ut för vi vet alla att ljuset kommer tillbaka och med ljuset piggnar också våra hjärnor till.

Blekheten som kännetecknar våra kinder och håglösheten många kanske känner just nu präglar också regeringsprogrammet. Programmet innehåller mycket klokskap om ekonomi i balans och vikten av ett hållbart samhälle och det uttrycker en berättigad oro över att den psykiska ohälsan ökar hos våra unga vuxna. Men det saknar nya idéer, energi och beslutsamhet.
Ute i naturen samlar växterna på sig kraft under jorden och en hel del av djuren drar sig undan för att vila och stärka sig inför våren. I regeringsprogrammet är det särskilt snoken som slingrat sig undan för vintervilan– SNOK- S som i Självstyrelsen, N som i Näringspolitiken O som i Och samt K som i Kulturen är de områden som verkar få dra sig undan till en vilsam tillvaro fram till våren. I programmet ges dessa områden väldigt lite uppmärksamhet och stora delar av både självstyrelsen och näringspolitiken läggs tilliten och avgörandet till Finland och hur politiken utvecklas där, medan kulturen ges några vackra formuleringar men endast några få konkreta punkter nämns.
Men fru talman vi dömer inte och kritiserar inte utan ser fram emot våren och tilläggsbudgeten då regeringen förhoppningsvis blommat upp och fått ljus och snoken vaknat till och bytt skinn och visar mer energi och mer beslutsamhet. Det är då den egentliga förtroendeomröstningen kommer att ske.

Jag ska i detta anförande också förhoppningsvis dela med oss av lite inspiration och idéer till utveckling.

Fru talman!
Om vi börjar lite tekniskt så presenteras före inledningen regeringens medlemmar. De är sju till antalet och liberalerna har hela tre ledamöter. Med sju mandat i lagtinget har centern ansett att det räcker att ha två ministrar i regeringen. Liberalerna har här ökat med 50% för att bedriva sin politik samtidigt som programmet präglas av att alla behöver bidra till att spara och där välfärden och servicen ska bli mer kostnadseffektiv, vilket i klartext ofta betyder att färre ska jobba mer. Borde man inte då föregått med gått exempel bästa landskapsregering.

Vi uttrycker en viss förvåning när regeringssonderaren i ett parlamentariskt system väljer att bilda regering med två partier som backat i väljarstöd. Med en knapp majoritet finns inget utrymme för att någon enskild ledamot av religiösa eller andra mycket privata skäl att ha avvikande åsikt. Det är tom känsligt för influensaepidemier. I den situation som samhället nu är i kommer det att krävas en stark och stabil regeringsbas. Dessutom ger den svaga regeringsbasen utrymme för minoritetsstyre inom regeringen, vilket förstås kan vara både påfrestande och utmanande för samarbetet. Regeringsprogrammet innehåller 17 lagstiftningsområden som antingen behöver ny lag eller ska revideras. Av dessa 17 inleds programmet med och med tunga lagstiftningar där kvalificerad majoritet krävs för att få beslutet igenom. Denna majoritet har inte regeringen utan kommer att behöva få hjälp av oppositionen för få politiken igenom. Att vilja experimentera genom att låta icke bofasta köpa mark på Åland utan hembygdsrätt är ett exempel som det hade varit klokt att efterhöra med oppositionen hur vi kommer att ställa oss, för ensamma är ni inte starka nog att genomföra det och bästa landskapsregering det går inte att göra experiment med grundpelarna i vår självstyrelse – ändrar man så går det aldrig att backa. Stand Still heter principen.

Hur avräkningsbeloppet utvecklas, hur sjöfartspolitiken prioriteras, hur vindkraftstödet kommer att hanteras, hur framgångsrik arbetet blir med det nya självstyrelsesystemet och hur arbetsmarknadspolitiken i Finland utvecklas kommer att påverka i hög grad för hur vår välfärd, vår ekonomi, vår miljö och vårt åländska samhälle kommer att utvecklas. Ramarna för dessa områden sätts av Finland och av den centerledda regeringen.
De enda två tydliga inbesparingarna som kommit fram är nedskärningar inom vården och minskade landskapsandelar till kommunerna, dvs försämrad barnomsorg, skola och äldreomsorg. Har regeringen någon regionalpolitisk vision? Vilken är den - förutom att sälja ut Åland?
Programmet innehåller 17 lagstiftningsförslag och 15 utredningar. Det är förstås intressant att fundera över vad det säger om ambitionerna och beslutsamheten i regeringen men vi avstår från att gå djupare in på detta och ser fram emot ett mer konkreta politiska ambitioner när omställningsbudgeten kommer.

Fru talman!
Nolltolerans mot alla former av våld. Jämställda löner 2020. Bra! Vi stöder satsningen kring Ungdomens hus. Vi stöder ett långsiktigt utgiftstak, att intäkterna ska täcka driftsutgifterna. Vi förstår att det kommer att betyda högre uttag från våra bolag och att regeringen flaggar för skuldsättning. Att landskapsarkivet digitaliseras är bra och det kommer i sin tur att spara en del pengar eftersom man då kan justera ritningarna och inte behöver bygga alla dessa arkivutrymmen mitt i centrum.

Vi välkomnar starthjälp för nya företag – det är fint att den verksamheten återkommer, avbyråkratisering applåderar vi liksom ett forum för primärnäringarna – även om det inte framkommer i vilken form. Vi uppmuntrar att ni vill ge stöd till det småskaliga kustfisket – men vill man rädda och även utveckla det kustnära fisket borde vårt småskaliga fiske ställas utanför Eus regleringar och byråkrati. Vi tolkar skrivningarna så att energikontoret, som vi lyfte i budgetdebatten, är med vilket är mycket bra. Vi ser också fram emot att varje beslut som fattas inom landskapsregeringen ska genomgå en barnkonsekvensanalys och vi kommer med stort intresse följa detta och bevaka att barnperspektivet inte är vuxnas tolkningar av barnens bästa utan bygga på kunskaper som vuxna får från barnen. Nollvisionen för självmord stöder vi varmt men det kräver omedelbara åtgärder för att korta av köerna till specialpsykvården där ålänningar med psykos idag faktiskt kan få vänta många veckor innan de får komma för vård och behandling vilket är mycket oroande.

Vi gläds åt att ledarskapet fått lite större utrymme i handlingsprogrammet men vill poängtera att det viktigaste ledarskapet är tydlighet och där behöver regeringen föregå med gott exempel. Ett fint exempel är att det ska göras ett program för verksamhet och lagstiftning vilket kommer att underlätta att hålla tidtabell och anpassa sitt arbete och organisera sig för att hålla överenskommelser. För ett gott ledarskap är det också viktigt att inte särskilja den politiska landskapsregeringen och förvaltningen på det sätt som görs i programmet. För att alla ska känna sig trygga och arbeta mot samma mål är det angeläget att det endast finns en landskapsregering och att ansvaret till syvende och sist alltid bärs av landskapsregeringen oavsett var beslutet fattats eller uttalandet gjorts. Tänk även på att när man skriver att en myndighet ska vara självbärande så säger man i klartext ofta att avgifterna ska höjas. Tydliga målsättningar behöver formuleras och ansvarsfrågan behöver förtydligas till vårens budget.

Fru talman!
Några ord slutligen om varför programmet känns lite energilöst och håglöst. Vi saknar de stora ambitionerna och lusten att utveckla och tänka nytt. Låt oss komma med lite inspiration!
Det fanns så goda ambitioner under budgetdebatten och en kreativ samsyn över partigränserna.
Det nordiska samarbetet kunde vi använda som en perfekt plattform för att skapa en ny marknad för både kultur och näringsliv. 25 miljoner människor är betydligt fler än 29 000 att ha som sitt kundunderlag eller potentiell publik till kulturprojekt.
Turismen kan utvecklas och vår åländska skatt – allt det som är unikt på Åland - kunde locka tex turister som besöker Stockholm och Helsingfors över till Åland. Gör det enkelt för dem och erbjud färdiga paket med god mat, upplevelser, ge dem en bild av vårt unika småskaliga samhälle och låt dem få en liten känsla av vår själ. Det finns många nya intressegrupper som kunde mångdubbla turismen som näring.
Vår matkultur är viktig för turismen men även för vår säkerhet och för att få ett hållbart samhälle saknar vi skrivningar på hur vi satsar på våra primärnäringar och förnyelsebara energiformer för att få ett samhälle som är självproducerande.

Tänk att vi har utbildningspolitiken i egna händer. Tänk vilka möjligheter det ger. Vi har kompetenta lärare på nästan varje tjänst. Vilken kunskap och kraft det finns i det. Vi har haft ett skolsystem som sett mer eller mindre likadant ut sedan industrialiseringen. Även om vi enligt Pisa undersökningarna har en framgångsrik skola så vet vi att skolan gör något med kreativiteten hos barnen. Frågvisheten avtar. Alla barn föds smarta men vår skolform gör att barnen slutar vara spontana och börjar utföra uppdrag och hittar inte i första hand själv på lösningar utan gör så som de uppfattar att vi vuxna förväntar sig att de ska lösa problemen. Här finns ännu en skatt – en oerhört spännande möjlighet att inom skolans ramar tänka lite nytt och också få fler barn som idag efter att människan utvecklats och förändrats inte passar in i skolans system och därför ofta uppfattas som bråkiga eller stökiga – kanske till och med får en diagnos för att de inte passar in i systemet. Vi kunder verkligen sätta Åland på kartan här, utbilda för innovationer och nyskapande lösningar – det kan vi med en spännande och nydanande utbildningspolitik – utan att för den skull gå utanför det europeiska gemensamma systemet för utbildning.

Kultur är inte bara en guldkant eller något fritidspyssel. Kulturen är grundläggande för vårt välmående och vår hälsa. Kulturen kan tillföra ett mervärde inom alla politikområden. Genom kulturen lär vi oss om oss själva och andra. Det är oerhört viktigt med kultur inom vård och omsorg – att det är läkande har också bl. a har experiment visat att operationssår har läkt snabbare när patienten omges med musik. Inom undervisningen kan man berika eleverna med nya upplevelser men också konkret använda kultur som ett hjälpmedel – alla har säkert läst om Mozarts inflytande på inlärningen. Hälsan och vårt själsliga mående påverkas oerhört av kultur och ger oss ett helare liv.
Biblioteken är värdefulla bärare av kulturen och främjare av demokratin inte bara som programmet säger gratis utlåning. Språket och läsningen är också viktig för utvecklingen av oss som människor och det utvecklar vårt språk och tränar oss att skapa ”inre bilder” som är hälsosamt och rogivande, inte minst viktigt idag när mycket är ytligt och stressigt. Vi kanske skulle döpa om något av våra skollov till läslov för att ge läsningen extra uppmärksamhet och höjt värde. Jag kunde fortsätta...

Vi skulle gärna ha sett att kulturen kunde höjas i status och vara lantrådets ansvar eller varför inte en kultur- och finansminister.
Idrotten har, förutom ett stort värde för folkhälsan och profilering av Åland, en nyckelposition för lyckad integration. Idrotten utförs på samma sätt i alla delar av världen med gemensamma regler och den kan genomföras utan ett gemensamt språk. Idrotten förenar och är den perfekta första kontaktskaparen mellan olika kulturer. Ta till vara det och utveckla idrottspolitiken.

Avslutningsvis Fru talman! Att landskapsregeringens program genomsyras av hållbarhetstänkandet och att beslut som ska fattas avses hålla genom flera mandatperioder tycker vi är bra och känns tryggt. Det betyder också ett löfte från regeringen att inte genomföra några tvångsbeslut som det inte finns en bred samsyn kring och som det finns garanti för att besluten håller även med en annan regeringskonstellation.

Allra sist Fru talman! Att det svenska språket helt utelämnas i programmet förutom till den del det gynnas av en lyckad utgång av självstyrelsereformen och att det inom självstyrelsepolitiken finns några ambitioner hoppas vi att uppgraderats till våren. Vi noterar även att Ålands krav på en egen EU-plats inte ens nämns. Det är första gången en regering ger upp på förhand eller hur ska vi tolka detta?

Varje regering ska få 100 dagar på sig att få form på sitt arbete. Så den 3 mars ser vi framemot tilläggsbudget och tillfälle att utvärdera den första tiden för regeringen.

Så nya tag regeringen! Vi önskar er lycka till!


torsdag, november 26, 2015

Hoppas regeringen tar tills och inspireras på måndag!

Nivåerna på landskapsandelssystemet ska sänkas - här är landskapsregeringen tydlig.

Jag skulle mycket hellre läsa om hur turismen skall utvecklas för att ge nya inkomster och jobb, hur skolformen ska utvecklas för att få dagens barn att passa in och behålla sin kreativitet och få del av tydligare skrivningar om hur vi kunde få företag att välja Åland som testområde för förnyelsebar energi och hur vi ska möta framtiden och säkerhetspolitisk säkra att vi är självförsörjande på mat och energi än att läsa om hur samhället ska svältas och att välfärden och servicen kostnadseffektiveras.

Hoppas regeringen tar till sig och inspireras på måndag!

torsdag, november 19, 2015

Varmt välkomna!

Idag har 11 vuxna och 9 barn från Syrien upplevt sin första vardag som mariehamnare.

Det är säkert omvälvande att lämna sitt land, kultur och sina rötter och komma till en mörk novemberkväll till Åland. Jag hoppas vi kan ge dem den trygghet de hittills saknat och att de kommer att trivas riktigt bra som mariehamnare och ålänningar.

Varmt välkomna!

Foto: Osman Sağırlı. Lånat från nyheter24.se (Den här fyraåringen är inte en av dem som fyttat till Mariehamn)



tisdag, november 17, 2015

Vi sökte Ålands själ idag

Inspirerad av en kreativ diskussion i vår lagtingsgrupp började vi söka efter Ålands själ idag i lagtinget. Jag tror vi hittade den. Vad tror ni?

Vad är det som gör Åland så intressant och spännande? Vad är det som gör Åland så annorlunda och lockande? Var finns Ålands själ?

Det som verkligen är Åland, det är det som även ur turistisk synvinkel är det mest intressanta med Åland. De turister som kommer till Åland vill ta del av vårt unika Åland och inte en kopia av något annat samhälle. En av de viktigaste delarna i vårt turist-Åland är förstås vår härliga natur men vi får inte underskatta betydelsen av stolta, engagerade människor som vårt samhälle består av.

Vad är det som gör att vi har två ligalag i fotboll på Åland? Vad är orsaken till att vi har proportionellt så många idrottare på elitnivå? Hur kommer det sig att vår lilla befolkning kan få fram så fantastiska författare, kreativa kockar, otaliga skickliga konstnärer och operasångare av världsklass. Hur kommer det sig att lilla Åland är hemvisten och födelseorden för många verkligen framstående läkare och professorer? Varför har vi så många entreprenörer av klass?

Vad är det som skapar vår framåtanda som resten av världen betraktar med avund?

Kan det bero på att vårt samhälle är så nära – att vi blir sedda - att vi ser människan? Att ålänningar i hög grad blir bekräftade?
Vad betyder det att i det närmaste alla ålänningar känner några beslutsfattare och vet hur man påverkar? Vad betyder det för självkänslan och självförtroendet?

Vad betyder det att det finns en viss konkurrens mellan våra kommuner? På vilket sätt sporrar vänskaplig och nyttig konkurrens och kampen att sträva till att vara lite bättre än grannkommunen?

Jag tror det handlar om vår åländska innersta hemlighet, vår skatt – som vi behöver vara medvetna om, veta mer om och värna för att inte förstöra.
Vi får inte glömma värdet och vikten av att odla det genuina och inte kopiera något som redan är upptaget.

Foto: VisitAland



måndag, november 16, 2015

Centerns gruppanförande i budgetremissdebatten.

Fru talman!

Självstyrda Ålands ekonomi är en spegel av Finlands. Hela 82 % av våra inkomster bygger på avräkningen - eller klumpsumman som vi populärt kallar den. Vi betalar alltså in våra skattepengar till Finland och tillbaka betalas 0,45 % av Finlands nettoinkomstbudget. Finlands och Ålands näringsliv, basen för våra jobb och våra verkliga inkomster, är dock mycket olika. En stor del av Finlands inkomster utgörs idag av lån. Finlands statsskuld växer med 9000 euro i minuten. Statslånen räknas inte som inkomst för vår del när klumpsumman räknas ut varför beloppet i klumpsumman inte ökar för vår del. Just nu är den på samma nivå som åren 2007-2008. Vi kan alla bara med att se på vår egen vardagsekonomi konstatera att det mesta har blivit rejält mycket dyrare jämfört med för 7-8 år sedan.
Skulle vi räkna om Finlands 9000 euro i minuten efter vår andel på 0,45 som används för att räkna ut klumpsumman, så skulle det för Ålands del betyda 40 euro och 50 cent varje minut på Åland. 2 430 euro i timmen. 58 320 euro varje dygn. Vi kan inte säga att Åland går miste om dessa pengar men det visar tydligt på hur olika våra samhällen är och vilken utmaning det är för Åland att ha skräddarsydda lösningar och god service för våra ålänningar utan att ha skuldsättning. Särskilt med beaktande av att klumpsumman fortfarande efter mer än 20 år baserar sig på en åländsk befolkning som 1993 var över 4000 personer färre.
Att lyfta lån för att kunna ha verksamheten i gång känns dock främmande för vår åländska ekonomi. Lånen ska betalas tillbaka och det med ränta vilket gör att driftskostnaderna ökar för varje tjänst utan att den som jobbar känner det minsta av det i sitt lönekuvert. Utgifterna blir som en snöboll som kramas men som så småningom börjar rulla och växa. Att finansiera drift med lån är inte tryggt och dessutom oekonomiskt. Friheten och möjligheten att utveckla samhället minskar. Vi får inte heller glömma bort att påbörja en upplåning utan att lagtinget kontroller intäktssidan annat än marginellt, vore ett vågspel med tanke på ålänningarnas tilltro till vår särställning.
Till de positiva inslagen kan vi dock räkna en god likviditet och att en skattegottgörelsen på 9,5 miljoner visar att det åländska näringslivet har gått bättre än Finlands.
Från centergruppens sida är vi stolta och glada över att lämna över en budget där vi kan visa att vi kan behålla servicen, den goda sjukvården, sociala förmåner, hanterliga grupper i våra grundskolor, trygghet och kvalitet på dagis, god omsorg om våra äldre och fin teknisk service till ålänningarna trots att det ekonomiska läget blivit tuffare. Vi kommer att bevaka att vårt hittills välskötta samhälle ska fortsätta att vara världens bästa plats att leva på.
Själva poängen med vår självstyrelse är att vårt samhälle ska kunna se annorlunda ut, att vi ska kunna ha avvikande regler och förmåner anpassade efter ålänningarna och det åländska samhällets behov. Därför är det oerhört viktigt att vi uppnår ett gott resultat i arbetet i Ålandskommittén och att vi får ett självstyrelsesystem som är mer flexibelt och mer anpassat för vårt åländska samhälle i framtiden. Den här mandatperioden är avgörande och det måste till ett starkt engagemang och djupa goda relationer till den finländska regeringen för att det ska lyckas fullt ut.

För att Åland fortsättningsvis ska vara en pärla i Östersjön behöver vi värna det som fungerar väl och ändra där det behövs.

Näringslivet är motorn i vårt samhälle som skapar jobb och inkomster. Åland behöver främja förutsättningar för att näringslivet ska ha möjligheter att utvecklas och politiskt ska vi hjälpa till att koordinera och ändra lagstiftning där det behövs.

Vi vill att Åland ska ha en stark miljöprofil och höja ambitionerna inom förnyelsebar energi. Det har lagts ner oerhört med arbete och satsats friskt på att utveckla energiförsörjningen på Åland under den senaste tiden. Vi har en god grund i lagstiftning och i den nya Finlandskabeln. Sköts korten rätt har vi möjlighet att bli självförsörjande och kanske även exportera förnyelsebarenergi genom vindkraften. Men det finns mycket mer att göra. Vi vill att Åland ska ha ett starkt varumärke på grön energi. Vi vill att Åland drar nytta av att vi har alla förutsättningar för att vara det perfekta testområdet för att pröva ut nya energiprojekt. Får vi försöksprojekt till Åland kommer många fler lokala aktörer och företag att skapas inom energibranschen. Därför behövs ett projektkontor för lokala aktörer på Åland. För att hitta externa partners ute i världen men också för att koordinera och para ihop bra idéer här på Åland. Ålands teknologicentrum avslutar sina gamla uppdrag vid årsskiftet och nu finns det ett gyllene läge att välja väg för framtiden. Skapa ett projektkontor som även med externfinansiering från nordiska ministerrådet och EU utvecklar det lokala energiklustret på Åland och som erbjuder Åland som testområde för energiprojekt i världen. Genom ett spännande samarbete med högskolan på Åland kunde en innovativ och positiv inriktning skapas.

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, kan 80 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna, 90 procent av all typ 2-diabetes och 30 procent av alla cancersjukdomar förebyggas med bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet. Det spelar alltså stor roll vad vi äter. Livsmedelsindustrin utgör idag drygt hälften av Ålands industri. Jordbruksklustret sysselsätter över 1300 personer. Bra råvaror förutsätter god konkurrenskraft inom jordbruket för att trygga livsmedelsindustrins framtida utvecklingsmöjligheter. Det finns många trender och det ges varierande råd om vad som är bäst att äta. Något som kan vara förebyggande för cancer kan vara skadligt för hjärtat och tvärt om. De vinnande råden som fungerar och som visat sig hållbara är att äta varierat och så rent som möjligt. Undvik konstigheter! Det bästa sättet att få veta vad man äter är att äta närproducerat och förstås ännu hellre närproducerat ekologiskt. På Åland kan du till och med besöka den gård som producerar dina ägg eller framställer ditt mjöl eller din mjölk. Det är verklig transparens. Bra mat och rent vatten är hårdvara för framtiden. Ett aktivt producerande jordbruk gynnar hela Åland och inte minst vår hälsa!

För ett tag sedan så sprängde jordens befolkning sju miljardersgränsen. Världens befolkning har ökat dramatiskt, bara under de senaste hundra åren har antalet människor fyrdubblats. Enligt Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet, går det därför inte att undvika att världens befolkning ökar till nio miljarder människor år 2050. En fortsatt befolkningstillväxt kommer även att öka spänningarna mellan olika folkgrupper och länder, eftersom kampen om knappa resurser tilltar. Detta minskar den politiska stabiliteten och risken för politiskt våld ökar.

Att vara självförsörjande på livsmedel och energi är sannerligen en ödesfråga för Åland.
I fredags förvandlades plötsligt Paris till en krigszon. Flyktingkrisen gör sig påmind i media varje dag. Det behövs politiska lösningar, enighet och engagemang i kampen mot terrorismen. Det är av yttersta vikt att fokus läggs även på roten till flyktingkrisen. Det måste till politiska lösningar för att få slut på konflikten i t ex Syrien. Det kommer inte att gå att lösa med mer militär och mer vapen. Känner människorna att det finns ett hopp om att kriget kan ta slut så kommer de också att våga bo kvar där de vill bo och leva sin vardag och slipper riskera sina liv och allt de byggt upp för att försöka finna lyckan någon annanstans.

För att det åländska samhället ska växa behövs fler människor. Vi behöver fler barn som föds och som kan jobba vidare med vårt samhälle. Hittills är födelsetalen för små på Åland för att det ska finnas tillräckligt många händer för att hålla de åländska hjulen igång och för att kunna sköta om alla små barn, äldre och sjuka. Därför behöver vi också inflyttning för tillväxt. Därför är det trist att konstatera att ÅSUB nyligen rapporterade att antalet studerande från Sverige i vår högskola minskar. Allvarligt! Det är en trend som absolut måste svängas. Högskolan bidrar i högsta grad till företagande och inflyttning av välutbildade nya ålänningar vilket förstås är oerhört viktigt för vår utveckling. Att få välutbildade som dessutom färdigt kan språket är förstås ovärderligt för oss.

Att ha en stabil sysselsättning är grunden för ett fungerande samhälle. Vi behöver se till att vårt samhälle har kvalificerade arbetsplatser och utvecklingsprojekt som för utvecklingen vidare. Samtidigt är det mycket viktigt att det finns fler producerande arbetsplatser, små fabriker och verkstäder där det också finns jobb för de som inte har så kvalificerad utbildning. Även här är jordbrukssektorn en oerhört viktig samhällsbärare som anställer många men det behövs fler arbetsplatser som också erbjuder arbete året om och som ger värdefulla jobb och inkomster för alla de som är duktiga på att jobba med sina händer.

Vi vill värna det som fungerar och förändra där det behövs. Det gäller även kommunfrågan på Åland. Jag var i samspråk med en av de stora svenska tidningarnas politiska redaktörer – ett riktigt ankare som ofta bjuds in i TV-sofforna för att kommentera politiska skeenden. Hon hade varit på Åland och granskat vårt samhälle och hennes hälsning till mig när hon var gjort sina nedslag runt om på Åland var: var rädd om ert enorma engagemang som finns ute i ert samhälle det är unikt och det är guld värt och inte mätbart men jag är säker på att det sparar mycket pengar. Tänk på det och rusa inte iväg i en teknisk kommunreform.

Hon sa att hon talade av erfarenhet. Jag fick den besannad när jag jämför mitt besök i Åbolands skärgård 2009 med besöken 2014. Före reformen fanns det en enorm stolthet och ett brinnande engagemang i de åboländska kommunerna. Våra samtal präglades då av entreprenörskap och kämpa-anda. Döm min förvåning när jag fem år senare rörde mig i samma bygder. Samhället hade förändrats – man talade om ”de” istället för ”vi” när man avsåg beslutsfattarna, istället för kämpaanda formulerade man krav som man förväntade sig att ”de” skulle leverera - detta kryddat med en uppgivenhet och irritation på beslut som inte passade in i deras småskaliga samhällen. Det väcker minsann till eftertanke.

Finner man vinningar kompetensmässigt eller ekonomiskt och kommunerna själv ser samgående som ett gott alternativ så applåderar vi det och hjälper till på alla sätt, men vi vill varna för att ta bort engagemanget för vårt samhälle genom att med aktiva beslut svälta ut våra kommuner eller ovanifrån genom ukaser tvinga ihop dem. Lek inte med den kommunala självstyrelsen!

Vi vill sätta människorna först. Värna de idag rådande demokratiska principerna, värna det ideella arbetet och engagemanget för samhället. Landskapets tillsyn bär ansvaret för att alla erbjuds det de har rätt till. Det ska vara folkvalda som fattar beslut inte tjänstemän. Tappar vi närdemokratin så tappar självstyrelsen i betydelse och Åland tappar mark som det intressanta samhälle som det idag upplevs som. Som sagt förändra där det behövs – men det behöver inte krånglas till genom omfattande byråkratiska reformer – hjälp till så att det som fungerar mindre bra kan fungera bättre. Gör mer - prata och byråkratisera mindre!

Det som är Åland är det som även ur turistisk synvinkel är det mest intressanta med Åland. De turister som kommer till Åland vill ta del av vårt unika Åland och inte en kopia av något annat samhälle. En av de viktigaste delarna i vårt turist-Åland är förstås vår härliga natur men vi får inte underskatta betydelsen av stolta, engagerade människor som vårt samhälle består av. För den som inte varit i kontakt med entreprenörer på Gotland så rekommenderar jag en diskussion med dem om vad som hänt med Gotland och näringslivsutvecklingen efter att Gotland blev en kommun.

Fru talman!

Det är inte alltid helt självklart men så viktigt att vi tänker på att det finns få beslut som lever isolerade utan mycket hänger ihop i en helhet. När vi fattar beslut om investeringar så ska vi genomföra dem. Jag tänker exempelvis på skolbron på Kökar. Beslutet är taget om att investeringen ska göras. Planeringen har tagit vid. Av olika orsaker tvingades beslutet prioriteras ner och läggas åt sidan. Samtidigt, helt ovetande ute på Kökar så planerar småföretag hur man på olika sätt kan dra nytta av den kommande investeringen och den tillfälligt ökande arbetsstyrkan som kommer till samhället. Det funderas på lunchservering och andra praktikaliteter. Nya jobb i sikte, möjlighet att göra affärer! Planer, engagemang och resurser som visar sig vara i onödan eller åtminstone i fel tid när, vilket förstås väcker frustration, det småningom framkommer att projektet lämnats på is av olika orsaker.

Kommunikation, ordning och reda och ledarskap är oerhört viktigt och just ordet ledarskap saknar vi helt och hållet i budgeten för 2016 vilket vi hoppas att utskottet kan fördjupa sig lite i.

Med över 20 000 öar och skär, flest soltimmar i Norden, en bedövande vacker natur och en hyfsad ekonomi så har vi bokstavligen ett hav av möjligheter på Åland.

Men i allt det vackra så finns även skuggsidor. Klyftan mellan mäns och kvinnors löner är fortfarande stora och har till och med ökat. Just nu finns ett stort engagemang ute på landskapets arbetsplatser och ett imponerade arbete görs med att beskriva arbetsuppgifter och kartlägga vad olika tjänster och uppgifter innebär för att kunna utgöra en grund för jämförelse inför den stundande arbetsvärderingen. Ett arbete som måste mötas med stor respekt och behandlas på ett värdigt sätt så att vi en gång för alla får ett rättvisare samhälle.

Vi vet också att den psykiska ohälsan är ett växande problem, särskilt bland våra unga vuxna i åldern 18-26 år. Det här måste tas på stort allvar och motas i grind för att undvika onödigt lidande. Köerna är för långa idag för att få hjälp med sin psykiska ohälsa.
Helst skulle jag se att vi skulle, precis som ungcentern föreslagit, satsa mer på de ungas psykiska hälsa. På samma sätt som vi på barnrådgivningarna och inom skolhälsovården kontrollerar upp hur tillväxten är och att alla vaccinationer har genomförts så borde vi också ha goda rutiner för att följa upp hur den psykiska hälsan utvecklats hos våra unga. För att samhällets insatser inte ska behöva behandla så mycket psykisk ohälsa så borde vi koncentrera oss mer på psykisk hälsa.
Tack fru talman!

onsdag, november 11, 2015

Centern är ute i verkligheten




Centern är ute i verkligheten. Idag har vi besökt primärvården vid ÅHS och lärt oss massor om hälsocentralerna, barn- och mödrarådgivning hemsjukvård, skol- och studerandehälsovård och företags- och personalhälsovård med mera. Nu har vi en mycket bättre bild av hur allt fungerar och hänger ihop och vilka utmaningar som finns. Det är ett imponerande arbete som görs även på den största kliniken av alla inom ÅHS. Det är svårt att mäta värdet på förebyggande hälsovård, men en sak är säker. Den sparar pengar och lidande. Ju bättre den förebyggande hälsovården fungerar desto mindre annan sjukvård behövs. Ju bättre vi var och en sköter vår hälsa, desto mindre insatser behövs förebyggande... Tusen tack för en intressant eftermiddag Gitta Hermans, Jeannette Gripenberg och Laila Aaltonen.






måndag, november 09, 2015

Lag om kosmetiska produkter och finansiering av hemvårdsstöd


Idag har lagtinget debatterat lag om kosmetiska produkter. Med tanke på att vi har så där två kvadratmeter hud med 6 miljoner porer så är det både tryggt och angeläget att de kosmetiska produkterna kontrolleras och att konsumentupplysning ges.

Vi har också diskuterat en höjning av landskapsandelar inom socialvården så att den 28% höjningen av hemvårdsstödet kan finansieras delvis av landskapet.

Reformen med hemvårdsstödet har som mål att de minsta barnen ska få möjlighet att stanna hemma lite längre och ge valfrihet till även familjer med små inkomster att stanna hemma på hemvårdsstöd. Vi var eniga om att reformen behöver utvärderas för att en bedömning ska kunna göras om den verkligen fyller syftet. Är det en tillräcklig insats för att de minsta kan stanna hemma, ger höjningen verkligen valfriheten till alla?


Debatten filmas du kan se den här
och snart även på lagtingets hemsida.
Mitt anförande om kosmetiska produkter hittar du 12.50 in på första delen.Anförandet om hemvårdsstödet 1.03.40 in i filmen.










Gör inget förhastat idag

Vi har årets 313:nde dag idag. Vi hinner göra mycket fint av 2015 ännu. 15% av året kvar.

Dagens visdomsord är "Gå inte bara på, tänk efter innan du agerar". Inget förhastat alltså.

Ha en fin dag!

torsdag, november 05, 2015

Ju mindre du gör, desto mer får du gjort?

Det är intressant att konstatera att det är fullt upp hela dagen trots att uppgifterna och därmed tempot minskat för min del.

Jag tror det beror på att jag hinner göra saker med större omsorg, hinner analysera mer vad som händer runt om kring mig och vad det egentligen står i mailen som strömmar in, hinner prata med fler under morgonpromenaden, hinner stanna upp och titta i skyltfönstren på lunchen, hinner gå på träningspass redan kl 17. Just nu känns det skönt.

Det ska bli intressant om känslan håller i sig eller om det börjar krypa lite... men då får vi göra något åt det då.



Bilden har jag lånat från lulea.nu



onsdag, november 04, 2015

Flera ljuspunkter idag - Vår EU-medarbetare Anton kom på besök och jag fick bli ordförande för Ålands delegation i Nordiska Rådet




Lagtingsgruppen fick besök av Anton Nilsson idag. Anton är åländsk medarbetare i Bryssel åt Nils Torvalds. Att Åland har en medarbetare bygger på en överenskommelse vi gjorde när jag kandiderade tillsammans med SFP i EU-valet senast.
Anton känns som rätt man på rätt plats. Han har stor kunskap och erfarenhet. Med massor med energi och glädje berättade han om sina uppgifter och utmaningar.




Lagtingsgruppen har också jobbat med budgeten idag. På ett lite annorlunda sätt. Vi hade en väldigt bra diskussion - konstruktivt och klokt. Riktigt givande.




På eftermiddagen har lagtinget utsett medlemmar i olika förtroendeuppdrag. För min del kommer jag att representera Åland i Nordiska Rådet tillsammans med inledningsvis Katrin Sjögren och senare en annan liberal i stället för henne när hon går in i regeringen. Våra ersättare är Axel Jonsson och Tony Wikström. Jag utsågs till delegationens ordförande, vilket egentligen skulle vara liberalernas post, men Katrin föreslog mig med hänvisning till erfarenhet. Det tycker jag var snyggt!

tisdag, november 03, 2015

Jag hoppas på en spännande och konstruktiv period fylld av arbetsglädje











Lagtingsåret 2015-2016 är öppnat. Talmansval, gudstjänst, öppningsceremoni och ett kort arbetsplenum. Första arbetsdagen för det nyvalda lagtinget är avklarad. Jag är första vicetalman tills den nya regeringen tillsätts och blev igår enhälligt utsedd till gruppledare för centern i lagtinget. Något jag är mycket stolt över och ett uppdrag jag är mycket ödmjuk inför. Det ska bli så intressant och utmanande att leda gruppen i vår nya roll, som ser ut att bli i opposition.

Jag ser fram emot en spännande och konstruktiv period fylld av arbetsglädje.




Foto:Ulf Weman Ålands radio.