fredag, december 18, 2015

Idag får vi veta vad ett finländskt handslag är värt.

Idag håller vi tummarna för Ålands regering och önskar lycka till med förhandlingarna i Helsingfors.


Sanningens minut för vindkraftsärendet, som lantrådet sa. Nu får vi veta vad det finländska handslaget är värt.


Ni som kritiserat att hon inte deltar så tycker jag det är helt rätt eftersom statsministern inte heller deltar.



torsdag, december 17, 2015

Regeringen: "Jag vet att du frågar för att du tror att jag inte vet"

Igår svarade regeringen på en fråga i Ålands lagting, om hur ett internationellt avtal som föreslås godkännas på Åland påverkar Åland. Svaret var (fritt citerat) "Jag vet att du frågar för att du tror att jag inte vet"

De olustiga uttalanden som regeringen gjort om att ta bort guldkanter i sjukvården var ingen bra inledning på den nya regeringens arbete.

Vi beklagar också att regeringen fått en så dålig start med kommundiskussionerna genom sina odiplomatiska och nedvärderande uttalanden. Den känsla en regering skapar i samhället är avgörande för samhällsutvecklingen.

Dåliga stilpoäng regeringen!

Nu hoppas vi på att kvaliteten höjs och att engagemanget i frågorna blir äkta och kunskapen djupare.

Det är betydligt roligare att få berömma!

onsdag, december 16, 2015

Gör vi lika som i Finland - blir vi lika som i Finland. Mitt anförande idag.

Utskottet bedömer att den ekonomiska utvecklingen är högst osäker. Något som förstås regeringen måsta ta till sig och ta itu med omedelbart och arbeta med. Utskottet begär även att grundliga beslutsunderlag finns redan när reformer planeras. Regeringen ska kunna bedöma uthålligheten för Paf utan att äventyra Pafs ambitioner med utveckling för att använda dessa medel för landskapets utgifter. Utskottet vill även ha politiska prioriteringar och en redogörelse för regeringens planer till tilläggsbudgeten under vårvintern. Annat som finns i regeringsprogrammet men inte i det nu aktuella budgeten uppmanas regeringen att redogöra för i tilläggsbudgeten. Utskottet slår också fast att eventuella lån enbart får upptas för investeringar som på sikt kan visa att de sänker driftskostnader.

Allt det här är bra, utskottet ställer höga och arbetskrävande förväntningar på landskapsregeringen men när det här arbetet omedelbart nu verkställs så kommer utsikterna för att regeringen ska kunna göra ett gott arbete underlättas.
Hur avräkningsbeloppet utvecklas, hur sjöfartspolitiken prioriteras, hur vindkraftstödet kommer att hanteras, hur framgångsrik arbetet blir med det nya självstyrelsesystemet och hur arbetsmarknadspolitiken i Finland utvecklas kommer att påverka i hög grad för hur vår välfärd, vår ekonomi, vår miljö och vårt åländska samhälle kommer att utvecklas. Ramarna för dessa områden sätts av Finland och av den centerledda regeringen.

Själva poängen med vår självstyrelse är att vårt samhälle ska kunna se annorlunda ut, att vi ska kunna ha avvikande regler och förmåner anpassade efter ålänningarna och det åländska samhällets behov. Därför är det oerhört viktigt att vi uppnår ett gott resultat i arbetet i Ålandskommittén och att vi får ett självstyrelsesystem som är mer flexibelt och mer anpassat för vårt åländska samhälle i framtiden. Den här mandatperioden är avgörande och det måste till ett starkt engagemang och djupa goda relationer till den finländska regeringen för att det ska lyckas fullt ut. Våra näringsliv är olika, Finland har industri, Åland har i högre grad service- och tjänsteföretag. Konjunkturerna träffas oss olika vid olika tidpunkter. Därför gör avräkningsbeloppet eller klumpsummesystemet det så svårt att långsiktigt kunna planera för vårt samhälle. När inkomsterna sviktar i Finland så drabbar det vårt åländska samhälle ofta mer eller mindre som en överraskning och har vi inte då en rejäl buffert med sparade pengar för att minska det ekonomiska fallet kan vi tvingas att göra flera kortsiktiga och dumdristiga inbesparingar, ingen hållbar utveckling.

Jag är stolt och glad över att jag stött en regering som lämnar över en budget där vi kan visa att vi kan behålla servicen, den goda sjukvården, sociala förmåner, hanterliga grupper i våra grundskolor, trygghet och kvalitet på dagis, god omsorg om våra äldre och fin teknisk service till ålänningarna trots att det ekonomiska läget blivit tuffare.

Vi gläds också åt att utskottet enigt uppmanar regeringen att ge mer medel till kommunernas skolor för att utveckla läsandet och att livsmedelsklustret lyfts och närproducerad och ekologisk mat ska stödas.

Vi kommer att bevaka att vårt hittills välskötta samhälle ska fortsätta att vara världens bästa plats att leva på.

Vi hade en intressant diskussion i lagtinget om ÅHS och hur väsentlig den verksamheten är. Jag är därför besviken över att utskottet inte tydligare lyft fram det faktum att i det närmaste allt inom ÅHS hänger ihop och att det för varje åtgärd som görs måste granskas vilka andra verksamheter som påverkas, att hela kedjan gås igenom. Dessutom har arbetet med den pågående arbetsvärderingen förbigåtts med tystnad vilket är förvånande eftersom även den fick ett stort utrymme i remissdebatten även från flera i regeringspartierna.
De olustiga uttalanden som regeringen gjort om att ta bort guldkanter i sjukvården var ingen bra inledning på den nya regeringens arbete. Vi beklagar också att regeringen fått en så dålig start med kommundiskussionerna genom sina odiplomatiska och nedvärderande uttalanden. Den känsla en regering skapar i samhället är avgörande för samhällsutvecklingen. Dåliga stilpoäng där också.

Det var många intressanta saker som utskottets ordförande lyfte i remissdebatten och sammanfattade som intressanta ämnen som skulle tas med till budgetbehandlingen. Det är synd att det fick ett så litet avtryck i utskottets betänkande och arbete. Jag saknar och Ålands själ och utvecklandet av turismen om mer ambitioner om att det åländska samhället borde lägga mer energi på att skapa nytt i form av arbetsplatser och inkomster. Vi ser fram emot en mer kreativ och företagsam politik än att vi bara justerar lagstiftningar efter modell som gjorts i Finland. Vi borde i högre grad ta tillvara möjligheterna med att vi kan skapa ett Åland som är ännu intressantare och som kan förbli unikt.

Gör vi lika som i Finland blir vi också lika som Finland. Det har aldrig varit politiken på Åland tidigare.

tisdag, december 08, 2015

Hoppas fler arbetsplatser ser värdet i att jobba med de som har nån form av avvikelse i sin utveckling.

Vi har varit på studiebesök på dagverksamheten Kometen och till DUVs kansli idag. Båda var oerhört givande och lärorika.

På Kometen görs det massor med uppgifter till olika företag, men också fint hantverk och förstås en massa viktiga vardagliga sysslor.
På DUV fungerar man mycket som intressebevakare för medlemmarna men där arrangeras också fritidssysselsättning och ungdomsverksamhet i olika former.

Min starkaste önskan just nu är att flera företag skulle se värdet i att låta någon från omsorgen komma och hjälpa till på jobbet några timmar om dagen - det skulle berika mångas vardag betydligt. Både de som får komma och jobba i lite nya miljöer och alla som får ynnesten att jobba med de som har någon form av avvikelse i sin utveckling.

Att få umgås med varandra gör oss alla både snällare, mänskligare och mycket klokare.

Så hoppas jag att dagverksamheterna skulle få tillgång till en bil så att det var möjligt att röra sig mera ute i samhället och på utflykter och framförallt för att kunna vara med i det dagliga nödvändiga som att handla och göra ärenden.

måndag, december 07, 2015

Berömmet och alternativen kommer inte fram i media - bara kritiken...

Under debatten om regeringens handlingsprogram har både partiet och lagtingsgruppen tagit ställning till innehållet. I debatten i lagtinget har vi framfört både kritik, beröm och även alternativ och en del mer innovativa tankar.

När jag går igenom medierapporteringen kan jag konstatera att kritiken som getts till programmet har lyfts fram, men inte de delar vi berömt och inte heller våra nya idéer.

Dessutom till de delar när någon fått slut på argumenten och istället gått till mer personliga angrepp eller direkta elakheter så har även det fått plats i spalterna.

Orsaken till att jag funderar lite djupare över detta är att jag har mött kommentarer om debatten att den är så ”tjafsig” och att väljarna inte alls uppskattar det ordklyveri som presenteras. De som inte lyssnat på debatten utan bara läst och lyssnat till mediernas rapportering så kanske fått en sådan bild.

Att vi är emot en folkomröstning om framtidens kommunstruktur i den form som regeringen föreslår, sänkt rösträttsålder, experimenterande med jordförvärvsreglerna och tveksamhet om ambitionerna om hållbar utveckling går ihop med regeringens tillväxtmål, har vi framfört och det har medierna redovisat.

Däremot rapporterar ingen om att vi stöder nolltolerans mot alla former av våld och nollvision för självmord, jämställda löner och satsningen kring Ungdomens hus. Vi stöder ett långsiktigt utgiftstak, att intäkterna ska täcka driftsutgifterna. Att landskapsarkivet digitaliseras är bra, vi välkomnar starthjälp för nya företag, energikontor, avbyråkratisering applåderar vi, liksom ett forum för primärnäringarna, att varje beslut ska föregås av en barnkonsekvensanalys osv

Vi lovade också att vi kommer att stå enade och försvara regeringen i externpolitiken.

Dessutom hade vi visioner om hur vi kunde utveckla skolan, turismen, kulturen och använda det nordiska samarbetet ännu bättre på Åland – som några exempel.

Men det har inte nått över nyhetströskeln.


lördag, december 05, 2015

REGERINGEN ÄR TVEKSAM TILL VINDKRAFTSSATSNING OCH SKAPAR EN NY MEDICINSK KLINIK.


Jag går igenom Ålands regerings sju protokoll med beslut som fattats under torsdag och fredag.

Styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård har vid sitt möte den 20.11.2015 fattat ett beslut om att sammanslå rehabiliterings- och geriatrikliniken och medicinkliniken. Den nya kliniken ska heta medicinkliniken. Nu har beslutet fastställts av landskapsregeringen.
Styrelsen önskar att sammanslagningen fastställs så att den nya sammanslagna kliniken kan inleda sin verksamhet den 1.1.2016. Styrelsen motiverar sitt beslut med att en sammanslagning förväntas förbättra läkarbemanningen på rehabiliterings- och geriatrikliniken samt minska på antalet hyrläkare inom kliniken. Vidare är målsättningen att kunna använda vårdplatserna effektivare då patienter kan förflyttas inom den nya kliniken utan in- och utskrivning.

Det verkar vettigt att man ska kunna flytta patienten utan att det i sin tur medför en massa byråkrati. Däremot så konstaterar styrelsen att den sammanslagning av enheter som gjordes i syfte att förbättra läkarbemanningen 2014, inte lett till någon förbättring inom läkarsituationen. En redogörelse som jag saknar i beredningen är hur det är med personalens kompetens och om den tas tillvara på bästa sätt med denna förändring. Det verkar vara en verklig bredd på verksamheten och en sammanslagning av många olika kunskapsområden – om jag förstår rätt allt från rehabilitering, demens, palliativvård... Jag hoppas att personalen varit delaktiga i reformen så att inga onödig kraft behöver spillas på frågor man inte tänkt på utgående ifrån hur det fungerar i verkligheten. Annars borde man kanske kunna hitta en lösning på hur man kan flytta patienter mellan avdelningar utan att skriva ut dem.


Regeringen ställer sig tveksam till vindkraftssatsningen Södra Midsjöbanken.
Regeringen menar att byggandet av en vindkraftspark där kan ha allvarliga negativa effekter för övervintringen av framförallt alfågel till följd av habitatförlust. Dessutom bidrar den stora förekomsten av blåmusslor till att dykänder, såsom framförallt alfågel men även ejder, sjöorre och svärta, gärna uppehåller sig inom området. Regeringen vill att det utreds vidare hur stora de negativa effekterna blir av byggandet av en vindkraftpark vad gäller framförallt flyttande och övervintrande fåglar.

Jag tycker det är trist att landskapsregeringen krånglar i vindkraftssatsningen. Vår erfarenhet är att vindkraftsparken utanför södra Mariehamn är kanske den fågelrikaste i Finland. Regeringen själv har fått kämpa för att kunna ge tillstånd för vindkraftspark just med motiveringen att fågelarter kan störas. Då var det alförrädaren. Det fanns inte många argument som höll när man hävdade att de skulle störas av vindkraftsparken.
Ett positivt beslut är dock beslutet att reducera antalet invasiva predatorer som mink och mårdhund samt skyddsjakt på räv i naturreservaten Tingön, Fjärdskär och Harvgrund som utgör ett hot mot den lokala faunan.


Till sist vill jag lyfta en konstig skrivning i ett beslut till regeringen i Finland där Ålands regering ger ett utlåtande över regeringens proposition till riksdagen med förslag till elsäkerhetslag.

”Eftersom förslagets frågor i allt väsentligt bedöms ligga inom området för landskapets lagstiftningsbehörighet så har landskapsregeringen i detta skede inga synpunkter på förslagets materiella innehåll.”

Skulle Ålands regering haft synpunkter om det var utanför vår behörighet , dvs att vi inte skulle ha rätt att besluta om det. Hoppas syftningsfelet blev rättat innan svaret åkte iväg.

fredag, december 04, 2015

Hållbart sälfiske - jakt i samklang med naturen. Det är hållbarutveckling!

Sedan Europeiska Union införde ett förbud för handel med sälprodukter har exporten av sälskinn med arktiskt ursprung minskat med 90 %, trots att jakten är helt laglig, hållbar och är en viktig försörjningskälla för Grönlands ursprungsbefolkning.

Den skarpt växande sälstammen i Östersjön har också sedan länge försvagat det kustnära yrkesfiskets utveckling, och hotar nu helt det småskaliga yrkesfiskets existens. Trots en etablerad jakt är det svårt att få upp intresset då en vidare användning av produkterna inte är tillåten.
Sälen i den Europeiska sfären är både ett hot och en möjlighet, så länge man på något vis kan komma åt den svåra knuten, där Europas urbana befolkning, även uppe i norden, ser sälen som ett “heligt” djur.

Jag har varit på ett intressant informationsmöte med INUIT SILA, dansk intresseorganisation för sälfångare, som samarbete med småskaligt yrkesfiske i Danmark, Sverige, Finland och Åland dragit igång en kampanj i syfte att upplysa om den hållbara användningen av sälen som resurs, samt inför vilka utmaningar både den säljagande ursprungsbefolkningen på Grönland står inför tack vare förbudet, samt hur det småskaliga yrkesfisket i Östersjön drabbas av en allt mera dominerade sälstam i ekosystemet. Tack för inbjudan Ålands fiskare!

Från danskt håll har initierats att vi borde göra en gemensam sak av frågan i Norden.

På Åland har vi inte balans mellan säl och fisk. Östersjöns tätaste sälområde finns på åländska vatten. Vi borde öka möjligheten till säljakt, tillåta jakt från båt, se över viltvårdspremien parallellt med att utveckla handeln med sälprodukter. öka avskjutningen av säl till 1500 och jobba för att den nationella finansieringsandelen av toleranspremien för yrkesfiskare borde öka.









onsdag, december 02, 2015

Mitt anförande idag om hållbar tillväxt, mätning av välfärd, ÅHS, barnkonsekvensbedömning och mycket mer

Här kan du läsa mitt anförande från idag.

Det handlar om hållbar tillväxt (finns det?) , hur mäter man välfärd?, vem tar hand om våra psykiskt sjuka över 70 år, lag mot mobbing ÅHS, barnkonsekvensbedömning och annat som jag tror är viktigt för människan. Jag är förstås nyfiken på vad du tycker.


Fru talman! Jag ska inledningsvis uppehålla mig vid hållbar tillväxt som är ett populärt uttryck i regeringens handlingsprogram.
För att uppnå en hållbar ekonomi vill regeringen att tillväxt sker inom ramen för ett medvetet helhetstänkande kring kompetensförsörjning, samhällsplanering och kunskap om hållbarhet i affärsutveckling. För att uppnå detta krävs en utvecklad digitalisering för att öppna fler möjligheter till kontakter och handelsförbindelser med omvärlden. Gott så.
Samtidigt säger regeringen att den också ska se över uttagsnivåerna i landskapets bolag. Uttagen ska användas för tillväxt och utveckling. Goda villkor för företag och företagande skapar tillväxt och flera jobb, vilket i sin tur säkrar den generella välfärden. En gemensam kraftsamling för tillväxt görs tillsammans med näringslivets och arbetsmarknadens parter i syfte att skapa nya arbetsplatser, fler företag med fokus på tillväxtbranscher.

Från de som jobbar med hållbarutveckling så framförs ofta kritik mot fenomenet tillväxt. Detta eftersom tillväxt i produktion och som följd av det, ökad konsumtion kräver mer och mer naturresurser. Kritikerna menar att detta, tillsammans med en växande befolkning inte kan vara resurs- och miljömässigt hållbart. De som framhåller hållbarhetsperspektivet brukar istället framhålla nolltillväxt som det acceptabla. Här finns ett vägval regeringen behöver göra till tilläggsbudgeten.

Fru talman! Vad är det som mäter om ett samhälle är framgångsrikt? Är det bruttonationalprodukten som ger sanningen? Är det om budgeten är i balans? Är det något annat? Hur mäter man välfärden?

1968 sade presidentkandidaten Robert F Kennedy i USA att ekonomisk tillväxt mäter allt utom sådant som gör livet värt att leva. Kanske vi borde mäta sysselsättning, skuldfrihet, befolkningsutveckling, antalet sjukskrivna, inkomstnivå, jämställdhet, delaktighet, medellivslängd, demokrati, trygghet, hushållens sparande... Det vore oerhört intressant att ta fram nycklar som tillsammans skulle mäta hur vårt samhälle mår - för att kunna avgöra i vilken riktning vi för vårt samhälle.

I vilken riktning bedömer vi att mätningen kommer att gå med det föreliggande handlingsprogrammet? Det kan vi ge ett säkrare svar på i mars då förhoppningsvis en tydligare tilläggsbudget har valt väg i många av de frågor som i programmet lämnats öppna.
Men generellt andas programmet en ökad centralisering. En koncentration av makten. Ett längre avstånd mellan människan och besluten.
Förenklar vi så tror jag att allt vi människor behöver tre saker 1. Att bli sedda att vara en del av samhället som räknas och som är delaktig. 2. Att få en meningsfull uppgift, ett jobb och därmed har drägliga inkomster så att man klarar sig och känner viss frihet och 3. att få göra lite skillnad, det kan vara genom att dela med sig av sin kärlek och sina känslor lika väl som att hjälpa andra eller miljön.
Hur kan vi bidra till att få fler att känna sig sedda och inkluderade? Hur ska vi arbeta för att få fler att känna samhörighet och för att känna ansvar inte bara för sig själv utan också för sin omgivning.
Jag tror det är viktigt att ha en känsla av sammanhang. Barn får inte en känsla av att livet är hanterligt, begripligt och meningsfullt om det inte finns vuxna som hjälper dem att göra vardagen sammanhängande.
Barn behöver andra vuxna när deras föräldrar inte förmår bära sitt föräldraansvar. Barn behöver veta att det finns ett nätverk av medmänskor runt dem som ingriper då arbetslöshet, sjukdom, missbruk, skilsmässor, ekonomiska trångmål och andra påfrestningar belastar deras föräldrar.
Barn behöver naturligtvis veta att det finns andra vuxna att lita på också en alldeles vanlig vardag då Anna missade bussen och behövde skjuts till skolan, då Evert hade samlat allt sitt mod för att berätta att någon i klassen utsätts för mobbning.

Ett välbekant afrikanskt ordspråk lyder ”Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn”. Jag tror på ett samhälle som består av välfungerande – ska vi kalla dem byar. Där vi finns till för varandra och också känner ett engagemang för varandra. Så att ingen ska behöva dö bortglömd i en anonym tillvaro, där det finns talkoanda som gör det extra som inte samhället räcker till för, där vi sköter om varandra. Där vi ser varandra. Det behöver inte vara en by på landet – det kan mycket väl fungera lika väl i ett kvarter i en stad. Vi borde skapa den globala byn. Ska vi ha storskaliga lösningar så behöver de bygga på små enheter som fungerar.

I större enheter har vi utmaningar med ansvarsfrågan. Inom landskapet har vi exempelvis ÅHS som omsluter en budget på 89 miljoner euro men upptar endast en tredjedels sida i handlingsprogrammet. Vi har fått veta att ÅHS kommer att få se om sin kostym. Det är sant att kostnaderna har ökat på ÅHS. Men det finns ingen kolumn som visar hur mycket man inte behöver lägga ut tack vare förebyggande åtgärder som vidtagits. De senaste 5 åren har inte ett enda fall av sjunkande blodsocker kommit in med ambulans eller lagts in på bäddavdelning tack vare att medicinska polikliniken satsat och utvecklat verksamheten för åländska diabetiker och satsat på finare mätinstrument. På samma sätt kommer inga akutfall in med besvär av sin astma, satsningarna på sömnapné och snarkning förebygger stroke att urologi-patienterna idag sköts på ÅHS annars skulle skickas till Åbo, liksom de patienter som får en pacemaker intransplanterad. ÅHS är oerhört komplext och så gott som varje del av enheten hänger ihop med en annan. Mycket är logistik idag inom sjukvården. Tar vi en operation som exempel så av hela vårdkedjan som patienten genomgår så är den där läkaren opererar ungefär 5%. Resten är förberedelser, instrumentskötsel och eftervård. Opererar man ska det finnas plats på bäddavdelningen och utrymme hos fysioterapin att ge rehabilitering.

Finns det tankar inom landskapsregeringen hur man kunde sköta våra externa enheter och hur ansvarsfrågan ska hanteras – den som minskar på anslagen borde också rimligen vara med och ta ansvar för vilka följderna blir.
På liknande sätt har vi ÅMHM som omsluter 16 miljoner euro – hur avser man ansvara för de inbesparingarna ska göra. Hur ska man hantera Ålands gymnasium, Högskolan på Åland osv.

En liknande frågeställning uppkommer naturligt om ambitionerna att öka uttagen ur våra bolag. Det finns ett samband mellan motivationen för att driva ett företag mot framgångar och få vinster ur satsningarna. Nämligen att kunna använda dessa vinster för ytterligare utveckling. Tas den moroten bort finns förstås en överhängande risk att motivationen minskar vilket i sin tur påverkar intäkterna. Om det ryms inom vad vi benämner hållbar utveckling kan man fundera på.
Det känns bra att ge vägkost inför regeringens kommande arbete med tilläggsbudgeten. Särskilt med tanke på att regeringens ambition är inte bara att få kvalificerad majoritet utan jobba för att lagtinget ska vara överens i stora frågor.

Slutligen fru talman! Regeringen vill utreda möjligheten att instifta en lag mot mobbing och har tagit modell från Sverige. I Sverige använder man brottsbalken. Du kan motivera att mobbing som en brottshandling som kan leda till åtal enligt brottsbalken. Om mobbing polisanmäls så kan det rubriceras misshandel, olaga hot, olaga tvång eller ärekränkning och leda till åtal. Så vill Ålands regering gå samma väg behöver självstyrelselagen ses över.

Ytterligare två saker. Igår fattades totalt nio beslut i landskapsregeringen. I regeringsprogrammet står att barnkonsekvensanalys ska användas i beslutsfattandet. Det märktes inte i de fattade ärendena. Inte ens i den som var en ansökan från Skunk. Det vore intressant att veta hur det ä tänkt att fungera och vad vi kan vänta oss.

Till allra sist fru talman. Det finns ett motstånd mot en äldreomsorgslag i vårt samhälle. Äldre går inte att sätta in i ett fack. De är inte en grupp utan alla äldre är individer - människor. En del är friska andra sjuka precis som alla andra människor. Ett problem som däremot borde få fokus omedelbart är de psykiskt sjuka som är över 70 år. Var hör de hemma inom vården?


Fru Talman! Centergruppen kommer att rösta emot handlingsprogrammet eftersom det finns frågor i programmet som vi inte kan stöda och dessutom för många frågor vi inte fått svar på och därför inte fått klarhet i hur regeringen ställer sig. Vi ser fram emot tilläggsbudgeten och hoppas att vägvalen är gjorda då.