onsdag, december 19, 2012

Mariehamnscentern föreslår bostadsmässa på Svinö

Mariehamns centern föreslår att Mariehamns stad inleder förhandlingar med landskapet för att överta Svinö för bostadsproduktion. Landskapet har tidigare samarbetat med kommuner för att möjliggöra utökade områden för bostäder, Öra i Hammarland är ett färskt exempel. Mariehamns centern föreslår vidare att området på Svinö skulle erbjudas som område för en bostadsmässa. Verksamhetsidén med bostadsmässor är att samla kompetens för att förbättra boendekvaliteten och visa olika boendemöjligheter. Bostads- och fritidsbostadsmässorna är ett forum och en träffpunkt för bostadsproducenter och konsumenter. På mässorna presenteras forskningsresultat från byggande och boende, hur man tillämpat dessa resultat i praktiken, samt hur man vill uppvisa exempel och skapa visioner om bra boende både för proffs och allmänhet. Mässorna är också en ypperlig arena för designers, planerare och entreprenörer att testa nya lösningar i verkliga förhållanden; bl.a. arkitekt- och andra dylika tävlingar ger upphov till nya idéer för boendet. Det finns olika andelslag och företag som arrangerar bostadsmässor. Dessa samarbetar med en värdkommun. Till värdkommunens uppgifter brukar höra bl. a. planläggning och kommunalteknik på området. Byggherrar och byggfirmor ansvarar för byggande, finansiering och visning av objekten. Samarbetet mellan otaliga organisationer, företag och mässområdets blivande invånare är mångfasetterat och förutom att nya spännande miljöer skapas så ges området en massiv marknadsföring i våra närområden, vilket i sin tur kan leda till ökad kompetens och fler skattebetalare.

söndag, december 09, 2012

Två av mina mjuka julkakor

Tant Lisas Julkaka Tant Lisa var min granntant i barndomen. Alla ni som sett Lotta på Bråkmakargatan minns tant Berg – och sån var hon min tant Lisa. Hon fanns alltid där. Jag kunde sticka mig över precis när som helst och hon hade egen starkt integritet som jag respekterade högt. Lisa lagade alltid denna kaka till jul och därför lagar jag den också. Men vi sparar den inte till julen utan njuter av den under adventstiden när vi vill ha något gott till kaffet. 210 gram smör 2 kaffekoppar (kkp) socker 4 ägg 2 ½ kkp vetemjöl ½ tsk bakpulver Grovhackad mandel och russin Rör smör och socker pösigt och blanda i ett ägg i sänder under kraftig omrörning. Blanda i vetemjöl och bakpulver, mandel och russin. Grädda ca 1 timm i 175 graders värme. I år hettade till kakan lite genom att tillsätta en skvätt konjak. Lycka till! Engelsk julkaka Den här klassiska fruktkakan lagar jag alltid till jul. Den blev min första egna jultradition efter att jag flyttat hemifrån. Den vinner på att få stå och mogna ett tag. Gärna flera dagar och den håller galant i tre veckor. Vill man göra den riktigt engelsk så ska den täckas med florsocker glasyr. Jag tycker den är tillräckligt smakrik utan. 150 gram fikon 3 msk konjak 200 gram smör 3 dl brun farin 4 ägg 1 dl russin 15 halverade röda cocktailbär ½ tsk malda nejlikor 1 krm malen muskotnöt 1 tsk malen ingefära Rivet skal av 1 citron 3 ½ dl vetemjöl ½ tsk bakpulver Fikonen skärs i grova bitar och läggs i blöt i konjaken några timmar. Rör smör och socker pösigt. Tillsätt ett ägg i sänder under kraftig omrörning. Blanda russin, cocktailbär, citronrasp, fikon, konjak och kryddor och häll i smeten. Rör i mjöl blandat med bakpulver och blanda ner. Häll i smord bröad form och grädda i 150 grader i ca 1 ½ timme. Skär inte kakan förrän efter 3 dagar. Hållbar 2-3 veckor Happy x-mas!

tisdag, november 20, 2012

På begäran: recept på vitt Kökarsbröd

Jag gillar att baka matbröd. Framförallt så tycker jag att hembakt är godare än köpebröd. När jag var på Kökar så bakade jag mycket - tillgången på riktigt färskt bröd var inte vardag på Kökar. Till jul vill jag alltid ha vitt hemvete. Det äter vi med skomakarlax. Ett måste efter åren på Kökar. Här kommer mitt recept på vanligt hemvete och receptet jag fått av Solveig Westerberg på vitt hemvete. HEMVETE 1,5 liter vatten 2 påsar torrjäst 3/4 msk salt 3 l hemvetemjöl (jag brukar ta 1,5 l hemvetemjöl, 0,5 l vetemjöl och 1 l jästbrödsvetemjöl) olivolja Värm vätskan till 42 grader. Jag använder torrjäst eftersom jag bakar "när andan faller på" och då har jag ju sällan färskjäst hemma (annars 1 paket färskjäst i 37 gradig vätska). Tillsätt salt. Blanda mjöl och torrjäst och blanda i vätskan. Ringla i lite olivolja. Bearbeta degen väl. Låt jäsa ca 45 min kanske en timme. Arbeta degen och dela den i 9 bitar (ämnen). Kavla ut till kakor. Jäs bröden 30-45 min. Nagga dem precis före gräddning. Grädda i så hög temperatur du har på ugnen i 10-15 minuter. Vitt Kökarsbröd 1,5 l mjölk 2 påsar torrjäst 1,5 l rågsikt 1,5 l vetemjöl 3/4 msk salt (olivolja) Värm vätskan till 42 grader. Jag använder torrjäst eftersom jag bakar "när andan faller på" och då har jag ju sällan färskjäst hemma (annars 1 paket färskjäst i 37 gradig vätska). Tillsätt salt. Blanda mjöl och torrjäst och blanda i vätskan. Ringla i lite olivolja, det ingår inte i Solveigs recept utan är mitt tillägg. Bearbeta degen väl. Låt jäsa ca 45 min kanske en timme. Arbeta degen och dela den i 9 bitar (ämnen). Kavla ut till kakor. Jäs bröden 30-45 min. Nagga dem precis före gräddning. Grädda 250 grader i 10-15 minuter.

måndag, november 19, 2012

Vi gasar och bromsar för utveckling

Vi vill förtäta Mariehamn. Vi vill bygga på höjden. Centrum ska byggas inifrån och ut och inte tvärtom. Mariehamnarna ska bli fler. Det kräver att nya jobb skapas och att vi för en politik som gör det möjligt för näringslivet att utvecklas och för enskilda att skapa sina egna jobb. För att Mariehamn ska återuppbygga sitt förtroende som Ålands ledande centrum krävs ett pulserande affärsliv med både små butiker med kvalitetsvaror och kedjor i god mix. Vi behöver egnahemstomter och lägenheter. Mariehamn är både och. Här finns möjlighet att bo trivsamt och jobba med bara fem minuters avstånd. Det är unikt och det ska vi ta tillvara. De flesta orter har antingen eller - fina bostadsmöjligheter eller jobb. Hållbar utveckling är ett ledord som måste styra våra beslut. Om vi inte tänker långsiktigt ekonomisk, socialt och miljömässigt kommer vi både att få betala i efterhand och stå inför oreparerbara skador i framtiden. Mariehamns centern vill utveckla centrum och arbetar för en kraftig förtätning. Vi visionerar om utveckling och vill att vi efter att Torggatan fått tillbaka sin ledande position i handeln även skapa ytterligare en gågata med gott om affärer, kafeer, hotell och restauranger. För att göra det så tränger vi också undan naturen från centrum. Med ett hållbart tänkande ska vi kompensera det. Vi tycker därför att södra Lillängen, de så kallade änglamarkerna, med sina unika växter inte ska exploateras i första hand. Staden har tomter att erbjuda i Horelli, Storgärdan, Österbacka och Lotsberget. I absoluta centrum finns fina möjligheter att skapa ett bostadsområde vid gamla Rönnbergstorg. Vår förhoppning är att det också ska kunna byggas bostäder vid Varvet på Klinten. Svinöholmen skulle vi gärna se ett fint bostadsområde på. Vi skulle gärna se en spännande bostadsmässa där. Vi bromsar inte, vi gasar men tänker långsiktigt. För att fortsätta vara en stad som är både och behövs modiga beslut som leder till utveckling samtidigt som vi ska se till att Mariehamn har platser för rekreation, djur och natur och reserver för eventuella kommande behov. Att tänka hållbart är både långsiktigt och smart ekonomiskt.

söndag, november 18, 2012

Centern driver på för ett effektivare Elverk - mer för pengarna helt enkelt!

Mariehamns centern driver på en effektivering av Elverket. Vi har fått igenom en ny förvaltningsstadga och instruktion som ger verket större handligsfrihet. Vi c-politiker har stigit åt sidan och givit vår ordförande post till Henti Lundberg eftersom vi bedömer att han är både kompetent och har kraften att föra verket framåt mot större effektivitet - vilket gynnar Mariehamnarna. Som nästa steg har vi fått fullmäktige med oss på att förbereda en bolagisering av Elverket. Som ett eget bolag skulle elverket få en tydligare administration och möjliget att tilldelas ett eget FO nummer för att sköta sin egen administration och momsredovisning. Bolagiseringen ger en möjlighet att få verkets ekonomi i balans genom effektivisering. Mer ut för våra gemensamma pengar och större effektivitet - helt enkelt! Läs mer i en insändare som kommer i veckan.

onsdag, november 14, 2012

Mariehamn är nära och både ock!

Mariehamn är staden som är nära och både ock! Det är unikt att kunna erbjuda både vackert attraktivt boende och jobb med bara minuters avstånd. På andra platser får man oftast välja antingen eller. Finns det jobb är det i det närmaste omöjligt att få bostad i närheten. Och omvänt vill du bo vackert får du vara beredd att pendla långt till jobbet. Det här ska vi ta tillvara, utveckla och värna. Men det finns också skuggor på glansbilden. Stadsstyrelsens budgetförslag för 2013 inleds med redogörelse för lågkonjunktur, stigande arbetslöshet och en svår budgetsituation. Staden står inför flera trendbrott som behöver brytas. De förväntade inkomsterna sjunker. Ålands näringsliv slår larm om att situationen inom det åländska näringslivet är ytterst allvarlig och flaggar för ökad arbetslöshet. Åsub konstaterar att näringslivets skattekraft inte längre överträffar skattekraften som finns i hela landet. Det leder i sin tur till minskade inkomster för landskapet som i sin tur minskar de sammanlagda överföringarna med uppskattningsvis 1,6 miljoner euro. Skatteintäkterna väntas öka med försiktiga 2 %. En ökning som är för liten i förhållande till kostnadsökningar och löneutveckling. Sammanfattningsvis så räcker våra inkomster inte till för att täcka de utgifter vi har idag. Var och en av oss förstår att när man har för stora vanor i förhållande till sina utgifter så måste det till förändringar. Klyftan mellan vad man önskar och vill göra och vad man kan göra växer. Den enklaste vägen att kortsiktigt få ekonomin att gå ihop är att spara in lite på verksamheterna och samtidigt begära att mariehamnarna var och en ska bidra och betala lite mer av sin lön till stadens förvaltning. Ett annat sätt är att öka avgifterna och ett tredje är att pressa kostnaderna och göra ansträngningar för att servicen inom staden ska ges på ett mer effektivt sätt. Det positiva med begränsningar är att det ofta leder till utveckling och att man måste tänka nytt! Det kräver både kreativitet, samarbete och arbetsglädje. Från mariehamnscenterns sida vill vi att det förändringsarbete som påbörjats inom staden ska fortsätta. Ska vi långsiktigt få balans mellan inkomster och utgifter behöver vi mer enighet och vilja att tillsammans finna vägar både till utveckling och inbesparing. Vars och ens högsta önskan är att livet ska fungera - att inget dramatiskt ska hända som drar undan mattan för en i vardagen. En god hälsa och jobb är högt på listan. Inom staden har vi värnat trygghet och arbetsglädje genom att lova att de anställda ska få ha sitt arbete kvar. En del arbeten kan ändra innehåll men inkomsten ska vara tryggad. Ett ledarskap som bygger på proffsighet och tydlighet bidrar till arbetsglädje. Vi ska driva en politik som skapar arbetstillfällen. Både åt alla som bor i vårt samhälle nu men också med tanke på att vi behöver fler som jobbar. Arbete ger inkomster som vi kan satsa på vård, skola och omsorg.Vi ska skapa miljöer och kulturer där man trivs tillsammans. Som får småföretagen livskraftiga och skattekraftiga som möjligt. Vi ser med oro hur stadens affärslokaler gapar tomma. Mariehamns centrum har tappat mark i jämförelse med konkurrenterna och de besökandes förväntningar. Småstadscharmen är tydlig och självklart värdefull, men den måste kompletteras och stöttas av en detaljhandel och annan service som är mer attraktiv, modernare och mer komplett än den som centrum idag erbjuder. Även den fysiska miljön måste ses över. Mariehamns centrums profil borde inriktas mer mot kvalitativ shopping med stort och smått i kombination, kedjeföretag tillsammans med småskaliga unika verksamheter. När Torggatan utvecklats i takt med tiden och återfått statusen som Ålands affärscentrum föreslår vi att vi arbetar vidare med att skapa en gågata där den nuvarande gamla Brandgatan mellan Sittkoffs och Nygatan finns. Vi behöver göra insatser för att underlätta för att skapa nya företag. Det behövs en företagarskola i samarbete med Ålands näringsliv så att fler ser möjligeten att skapa jobb. Mariehamn behöver många ben att stå på – som en tusenfoting. Goda förutsättningar och många affärslokaler finns. Andra mindre kanske självklara sätt att stöda våra företag är att ge de åländska företagen samma möjligheter att ge offerter som icke åländska. Vi ska också vara noga med att granska våra verksamheter. Vi ska inte konkurrera med det privata. Staden måste kunna skilja på vad som är offentligt och privat. Har vi verksamheter som det privata också sköter ska vi sluta utföra dem. Våra beslut ska bygga på hållbar utveckling Klimatförändringarna har bidragit till att allt fler människor vill ha en förändring. Andra starka drivkrafter är hälsa, viljan att leva i harmoni med andra kulturer och sökandet efter en djupare lycka än vad enbart ökad konsumtion kan ge. Ökade intäkter, minskade kostnader, stärkt förtroende. Det finns en tydlig egennytta med att ta steg mot hållbarhet. Det lönar sig helt enkelt. När vi blir en del av lösningen, istället för en del av problemet, så växer förutsättningen för långsiktiga framgång. Vi vill ha en förtätning i staden. Stan ska utvecklas inifrån och utåt och inte tvärtom. Förtätningen kompenserar vi med att de sk Änglamarkerna som med sina känsliga biotoper och skyddsvärda arter ska bevaras orörda som en lunga för Mariehamn. Vi stöder även förtätningen inom förvaltningen och önskar att vi beslutsfattare kunde nöja oss med att slå fast vilka ytor vi är beredda att bedriva verksamhet på kompletterat med att omorganiseringen ska i största möjliga mån leda till en dörrsprincipen. Servicen ska komma till medborgarna och inte tvärt om! Sen är det ledningens sak att skapa goda arbetsmiljöer och para ihop enheter på bästa sätt. Det kallas mål och resultatstyrning. För en bra utveckling och tilltro till vårt samhälle behöver vi satsa på arbetstillfällen konkret riktade till våra ungdomar. Det finns säkert massor med sysslor som behöver göras – anlita en ungdom – det ger erfarenhet och stärker känslan av delaktighet för den unga. En satsning som betalar sig. Vi anser att det är klokt att öka resurserna inom äldreomsorgen och anpassa verksamheten så att vi klarar framtiden. Vi blir allt färre som ska försörja fler. Att se över skuldbördan är en viktig faktor i ett hållbart samhälle. Våra skulder behöver mätas i förhållande till våra tillgångar. Det är klokt att vi avyttrar fastigheter för att få inkomster till att korta av på lånen och även för att minska underhållskostnaderna. Redan 2009 motionerade mariehamnscentern om att det behövs åtgärder för att få ner skuldsättningen för att få balans i ekonomin. Det arbetet går för långsamt. Slutligen herr ordförande! En av grundprinciperna för hållbar utveckling är att det finns tillit till beslutsfattarna. Vi behöver visa beslutsstyrka i politiken och vi behöver kombinera den med handlingskraft inom organisationen. Vi behöver skapa förståelse för och ett godkännande för utveckling. Det handlar inte om att fråga om man vill förändra, de som vill lämna det invanda och trygga är ofta rätt så få, men det handlar om att stöda personalens förmåga till förändring. En viktig ledarskapsuppgift. Vi måste också se till att vi har en ordentlig förankring i politikerleden. Det får inte fungera så att fullmäktige säger en sak och nämnderna driver sin egen politik. Det kan ge förödande konsekvenser för bla de företag som vill och planerar expandera i staden. Fattar man ett beslut måste det implementeras även i nämnderna så att dess politiker vet vad som gäller. Mariehamns centern vill tacka för ett i huvudsak genomtänkt budgetförslag och ser fram emot att delta i arbetet att förverkliga den. Mina kollegor i Mariehamnscenter kommer i separata anföranden att redogöra för de ändringsförslag vi vill bida med till budgeten för 2013.

måndag, november 05, 2012

Det är viktigt att du har klart för dig hur du går

Idag när jag talade vid lagtingets högtidliga öppnande använde jag Ulla Lena Lundbergs brevbärare ur romanen Is och lät honom sätta ord på hur viktigt det är att man vet hur man går när man är på väg att fatta avgörande beslut. Så här beskriver han hur man tar sig fram i menföre: "Fart måste du hålla för att inte gå igenom på de värsta ställena, men inte sådan fart att du rusar fram som en ilsken tjur utan att se var det bär hän. Hela tiden ska du veta hur det ser ut framför dig så att du inte ångar in i ett fält med tunn is som du inte kan ta dig ur. Det intressanta med isen är att fast du klarar dig långa vägar in i ett sånt fält så håller isen aldrig om du försöker ta dig tillbaka samma väg. Du får aldrig vända och backa, det är därför det är så viktigt att du har klart för dig hur du går. " Kloka ord.

torsdag, oktober 18, 2012

Självstyrelsen - en nyckel till ekonomisk framgång

Näringslivsseminarium 16 oktober kl 13. Åland är spännande – ett vackert örike beläget mitt i Östersjön mellan två expansiva ekonomiska centra, södra Finland och Stockholmsområdet. Åland består av 6500 öar vi är helt omslutna av vatten – ålänningarna har alltid sett vatten som något som förenar och ger möjligheter till kontakt med omvärlden – aldrig som något som isolerar . Vi har en öppen ekonomi som är beroende av utbyte av varor och tjänster med omgivande regioner. Vi har alltid gjort affärer med resten av världen och har många företag och en lång tradition av entreprenörskap. Åland är ett växande samhälle – kanske det enda öriket i Europa som växer. Vi har stor omsättning bland ålänningarna. Varje år flyttar många från Åland men tack och lov så flyttar ännu lite fler till Åland – så vårt netto ger oss en vacker befolkningstillväxt varje år. Över 30 % av ålänningarna är inflyttade. På Åland finns över 80 nationaliteter och det talas över 50 olika språk i hemmen. Åland är enspråkigt svenskt. I våra skolor finns ingen hemspråksundervisning däremot så satsas rejäla resurser på att alla inflyttade ska få stöd och hjälp med att så snabbt som möjligt ska lära sig svenska för att kunna bli en del av vårt samhälle på ett bra sätt. Att Åland är enspråkigt svensk är en orsak till att många flyttar till Åland från Finland. Finland är officiellt både svensk- och finskspråkigt men eftersom det svenska språket förlorar mark är dem många som söker sig till vår enspråkigt svenska miljö. Det finns mycket som är spännande med Åland. En av våra attraktionskrafter ligger i att vi är både glesbygd och tätort på samma gång. Vi har bådas fördelar på ett och samma ställe. I en glesbygd finns ofta vackra boendemilöer till vettiga priser, nackdelen är däremot att det inte finns jobb. Vill du bo vackert och inte är miljonär så får du vara beredd på att pendla långa sträckor. I tätorten finns däremot ofta jobben, däremot är det ofta svårt att ordna ett boende. Vill du dessutom bo i vackermiljö eller ha en lite större bostad – får du vara beredd att satsa en förmögenhet. På Åland finns det arbetstillfällen och man kan dessutom bo bekvämt och vackert utan att betala fantasipriser och dessutom ha bara minuters avstånd till arbetet. På Åland finns den lilla stadens tempo kombinerat med det stora stadens infrastruktur. Drygt 40 procent av den totala varuimporten till Åland kommer från Sverige. Exporten går däremot mest till Finland. En orsak är säkert att en hel del kedjor som är ihopkopplade med svenska kedjor etablerat sig på Åland. En utmaning är att hitta former för att underlätta för företagen att exportera även till Sverige. Eftersom vi har en stor import hit så vore det ekonomisk att lastbilar som kommer till oss med varor inte ska åka tillbaka tomma utan effektivt fyllas med varor. En del av orsaken till Ålands framgång och att Åland är så spännande är den åländska självstyreslen. Ålands självstyrelse fyller 90 år i år och uppkom efter en konflikt om Ålands statstillhörighet i början av förra seklet. Ålands läge mitt i Östersjön på en strategisk plats för att kunna hålla koll på hela finska viken var viktig både för Finland och Sverige. Konfliken kom, på brittiskt initiativ att lyftas på internationell nivå och kom att bli den första frågorna som avgjordes i det nybildade Nationernas Förbund. Resultatet kom att bli en kompromiss – Finland fick Åland men måste garantera Åland självstyrelse och sin svenska kultur och svenska språk. Åland fick självstyrelse och Sverige fick förnyade garantier för att Åland skulle vara demilitariserat och neutraliserat så att Åland i framtiden inte skulle kunna utgöra ett militärt hot mot Sverige. Ålänningarna som kämpat för en återförening med Sverige var missnöjda. Efter 1950-talet har vi dock kunnat se en utveckling där ålänningarna tagit självstyreslen till sina hjärtan och arbetet med att vidareutveckla den med stolthet. Förutom att Åland har lagstiftningsbehörighet att jämföra med ett land och därmed ett eget parlament som fungerar väldigt likt de nordiska ländernas riksdagar så har Åland särskilda bestämmelser om jordförvärvsrätt, hembygdsrätt och näringsrätt. Hembygdsrätt, som är en form av hemortsrätt har den som är född och bostatt på Åland automatiskt. Hembygdsrätten ger rätt att kandidera och rösta i lagtingval (vår Riksdag), att äga och besitta fast egendom på Åland och rätt att i landskapet bedriva näring. Flyttar man till Åland så får man rätten efter att ha varit bostatt i fem år i vårt samhälle. Jordförvärvsrätten ger rätt att köpa mark var som helst på Åland förutsatt att man har hembygdsrätt. Utan jordförvärvsrätt kan man förstås hyra bostad, köpa aktielägenheter och tomter inom planerat område. Näringsrätten och jordförvärvsrättsreglerna är ett viktigt språkskydd för Åland. De här unika åländska bestämmelserna är en viktig del i det åländska samhällets framgång. Tack vare jordförvärvsrätten så är Åland livskraftigt och har en växande fast bosättning. Utan den skulle det vara en uppenbar risk för att Åland skulle vara överexploaterat och inte längre vara levande året runt utan uppköpt som ett semesterparadis under sommarmånaderna. En effekt av näringsrätten är att även det åländska näringslivet lever under hela året. Promenerar du i Mariehamn på sommaren eller vintern kommer du att märka att företagen har öppet året runt. Det beror på att de företag som verkar här drivs av människor som också är bosatta här och bortrensade blir de företag som skulle lockas att komma hit och konkurrera endast under högsäsong och skumma av grädden från ytan. Näringsrätten är inte en konkurrensbegränsning och betyder alltså inte att man inte kan etablera företag på Åland. När det gäller att främja näringslivet på Åland så styrs Åland av statsstödsregler precis som alla andra inom EU. Den politiskt viktigaste frågan på Åland detta jubileums år är att arbeta med att utveckla vår självstyresle. Vi talar om att skapa självstyreslen 4.0. En självstyresle som skulle vara mer dynamisk och där det skulle vara Åland och ålänningarna som i högre grad hade initiativet och ansvaret för utvecklingen. En stor del av näringsverksamheten på Åland regleras av Finland. Ålands och Finlands näringsliv är olika. Hög- och lågkonjunkturer träffar de olika samhällena ganska olika. Därför ser vi på Åland ett behov av att kunna forma våra egna regler för att utveckla näringslivet. Vi är inte ute efter att skapa ett nytt Isle of Man eller annat skatteparadis utan problemet är främst det att dagens självstyreslesystem är tungrott. Om vi på Åland ser en nisch att utveckla så är det en stor sannolikhet att det krävs en lagändring för att innovationen ska kunna förverkligas. Om behörigheten för lagstiftningen är Finlands så kräver ändringen med dagens system att vi först ska övertyga de finländska politikerna och tjänstemännen om behovet av förändring och om det är en förändring i självstyreslelagen ska den dessutom vila över nyval. Så innan förändringen slutligen genomförts har innovationslusten ofta slocknat. Vi skulle byta system så att vi tillsammans med Finland skulle överenskomma om vad Finland ska besluta om när det gäller Åland, domstolsväsende, utrikespoltik, säkerhet osv och i övrigt skulle det vara på åländskt initiativ som nya områden skulle bli åländsk behörighet. Vi talar alltså om ett helt nytt system och det är oerhört intressant och givande att jobba med detta. Med denna lilla utblick över Åland förklarar jag näringslivsseminariet öppnat och ser fram emot en spännande eftermiddag.

fredag, augusti 31, 2012

Granskning är viktig och möjliggör att bra kan bli bättre

Revisorerna har överlämnat sin berättelse över landskapets arbete 2011 till lagtinget. Att verksamheter revideras tycker jag är en viktig del av demokratin. Jag hoppas också att de synpunkter som framförs ska tas emot konstruktivt och ses som ett bidrag till förslag på utveckling. Hur bra kan bli bättre.

Presidentparet tackar för ett oförglömligt mottagande på Åland

President Niinistö med maka har skickat ett tackbrev från Talludden till Ålands lagting. Han skriver: "Jag vill på mina egna och min makas Jenni Haukios vägnar tacka för det oförglömligt hjärtliga mottagande vi fick när vi för första gången som presidentpar besökte Åland den 15 augusti i år. Det var en upplevelserik och minnsevärd dag. Jag önskar er en varm och solig sensommar Bästa hälsningar Sauli Niinistö Republikens president" Det är fina ord. Det känns så bra att allt blev så lyckat. Tack till alla er som på ett eller annat sätt förgyllde presidentparets besök.

torsdag, augusti 30, 2012

Skapa förutsättningar för att arbetsplatserna kan bibehållas och för att skapa nya

De ekonomiska prognoserna inför hösten tenderar att bli än dystrare än vad stadsfullmäktige har bedömt. Därtill flaggar en del av våra företag och verksamheter för att vintern kommer att bjuda på svåra utmaningar. Det kan t.o.m komma att krävas permitteringar och uppsägningar. En hög sysselsättningsgrad ska fortsatt vara ambitionen för Mariehamns stad. I en motion har vi därför tagit initiativ till en sysselsättningsfrämjande diskussion. Diskussionen behöver bland annat innehålla strategier som behövs för att motverka arbetslöshet, skapa förutsättningar för att arbetsplatser kan bibehållas och i bästa fall även för att skapa nya arbetsplatser.

måndag, juli 02, 2012

Avundsjuka ger inga resultat! Det behövs akuta åtgärder mot sniglarna.

Stadsliberalen Rauli Lehtinen har rätt i att mördarsniglarnas invadering har börjat i Mariehamn och att även andra kommuner på Åland nu har fått del av plågan. Därför anser vi att Mariehamn har ett särskilt ansvar. Eftersom sniglarna har en förmåga att sprida sig med stor effektivitet så behövs konkret handling för att minska deras framfart. Informationen som givits är bra men det behövs fler insatser. Idag är det de enskilda tomtägarna som tar ansvar i kommunerna runt om på Åland. Det läggs ut dyra granulat som effektivt begränsar antalet sniglar och många plockar dem i tusental varje kväll. I Mariehamn har vi vackra grönområden som löper som korridorer genom staden. Även grönområdena behöver tas med i bekämpningen mot mördarsniglarna. Annars är det snart lönlöst att tomtägarna kämpar på, var och en på sin tomt, när stadens som närmaste granne ingenting gör. Staden borde ta sitt ansvar över sina områden och även initiera kampanjer där vi alla mariehamnare kunde hjälpas åt i kampen mot sniglarna. Det här skulle ha blivit verklighet om fler sett behovet av akuta åtgärder redan då och röstat med Mariehamns centern. På så sätt kunde vi få en effektiv åtgärd. Istället valde majoriteten av stadens fullmäktige att uppmana landskapet att ta fram en allåländsk strategi för bekämpning av sniglarna. En allåländsk handlingsplan kan säkert vara bra att ta fram men ger inga akuta effekter, de tar ofta lång tid att formulera och kräver många diskussioner innan alla är överens. Hittills har vi inte sett resultat av någon sådan plan. Det stämmer inte som Lehtinen skrivit att jag som minister hade ansvar för frågan i landskapsregeringen. Jag var utbildnings- och kulturminister. Det var Lehtinens partikamrater liberalerna som innehade både lantråds-, miljö-, kommun- och finansministerposterna. Det behövs fortfarande akuta åtgärder. Men det räcker inte att ansvarstagande invånare ensamma skall sköta bekämpningen. Staden måste inse att mördarsniglarna påverkar stadens attraktion både som bostadsort och som besöksmål. Staden står inför ekonomiska utmaningar men att låta bli att underhålla är inte att spara, det kan t.o.m. långsiktigt ses som slöseri. Jag hoppas också att insatser som görs samordnas kommunerna emellan för att på så sätt få en allåländsk samordning parallellt. Förhoppningsvis följer landskapsregeringens miljöbyrå med vad veteskapen kommer fram till när det gäller de mest effektiva vägarna att bekämpa sniglarna som inte hör hemma i vår fauna och därför inte har några naturliga fiender som bidrar till balansen. Lehtinen oroar sig över politiska poäng. Är inte det viktigaste att goda resultat nås? Det behövs mindre missunnsamhet och avundsjuka och mer samarbete i politiken. På så sätt kan vi åstadkomma bra saker för vårt gemensamma samhälle.

lördag, juni 09, 2012

Grattis alla ålänningar!

Idag firar vi Ålands självstyrelse 90 år. Grattis alla ålänningar! Självstyrelsen ger oss möjighet att utveckla vårt samhälle på bästa sätt efter våra unika förutsättningar. Själva idén med självstyrelsen är att vi ska kunna ha avvikande lagstiftning för att skapa de bästa förutstättningarna utgående från vår näringslivsstruktur och vårt geografiska läge. Vem är en ålänning? För mig räcker det - den som älskar Åland. Det är viktigt att Åland upplevs modernt, attraktivt och öppet. Befolkningstillväxt är viktigt för vår utveckling. Vi behöver många händer som kan hjälpa till i vårt samhälle. Hembygdsrätten är ett viktigt språkskydd.

måndag, maj 14, 2012

Bästa presenten till Självstyrelsen är en renare Östersjön

SJÄLVSTYRELSENS HÄLSNING VID ÖSTERSJÖFONDENS PRISUTDELNING Herr miljöminister i Finlands regering, fru lantråd, herr landshövding, fru Sveriges generalkonsul, ärade pristagare, representanter för Östersjöfonden, mina damer och herrar. Bästa festpublik. Sällan är lyckan så stark som när det går att utröna ett resultat av ett miljöarbete. Det kan vara en sommar med lite färre alger i våra vatten, ett mätningsresultat med aningen bättre värden eller ett politiskt beslut i rätt riktning. Östersjöns grundare Anders Wiklöf insåg allvaret redan för 23 år sedan och konstaterade att något behöver göras. Tack vare honom finns idag Östersjöfonden som varje år belönar pristagare som med forskning, kloka beslut eller olika projekt gör skillnad för Östersjöns miljö. Det finns många organisationer och institutioner som värnar om Östersjöns miljö. Landskapet Åland är engagerad i flera av dem. Den åländska rösten för Östersjön blir kraftfull om samma budskap framförs tydligt från åländsk sida, på samma sätt, i samtliga organisationer och om man lyckas lobba in sitt budskap så att även andra länders representanter uttrycker samma synpunkter och önskemål. Fast Åland är litet kan vi göra vår röst hörd bara vi jobbar effektivt och strategiskt och målinriktat. EU har formulerat ett ramdirektiv om en marin strategi, målet är att nå en god havsmiljöstatus i Europa fram till år 2020. Alla Eus medlemsstater skall utforma ett åtgärdsprogram fram till 2016 för att förbättra de marina regionernas tillstånd. Ålands landskapsregering har skickat ut en åländsk samrådsrapport på remiss till olika organisationer, företag och föreningar på Åland. Den aktuella marina strategin är ett mönsterexempel på när åländskt lobbyarbete fungerat riktigt bra. Även om ärendet finns formellt på agendan nu 2012 så har Åland jobbat aktivt med frågan i över sex år, sedan ett strategiförslag presenterades första gången hösten 2005. Många är de politiker och tjänstemän som outtröttligt i olika sammahang presenterat våra synpunkter och tryckt på för att de skall föras framåt för att strategin skall förbättras och på ett bättre sätt gynna vår Östersjömiljö. Östersjön är ett grunt innanhav. Det fungerar inte med samma åtgärder för Östersjön som för tex Medelhavet. Det har varit ett av de viktigaste budskapen från åländsk sida. Det går inte att ha en generell metod för att nå renare vatten – vi brukar säga att en storlek passar inte alla - vi är olika. Östersjön behöver sina åtgärder, Medelhavet sina. Åland har varit aktiv och framfört sina ståndpunkter inom det nordiska rådet och det nordiska ministerrådet, i EU:s regionkommitte, Östersjöparlamentens samarbetsorganisation’BSPC, genom att påverka politiker att agera i Europa Parlamentet, genom att formulera yttranden till kommissionen varje gång tillfälle har givits, vi har jobbat aktivt via Helcom, som jag ber att få återkomma till, för att nämna några. Som EU minister hade jag själv flera tillfällen att framföra våra ståndpunkter i flera olika sammanhang. Starkast minns jag resultatet som samarbetet mellan de sju största öarna i Östersjön, B7 gav. Baltic Seven utgörs av Åland, svenska Öland och Gotland, tyska Rugen, danska Bornholm och estniska Dagö och Ösel. Som dåvarande ordförande för B7 bad jag om ett möte med hos EU-kommissionen för att diskutera strategin. Frågan fick positivt svar och dörrarna öppnades och vi fick tillfälle att sätta oss runt bordet med dåvarande ansvariga kommissionären Joe Borgh och framföra vår oro för Östersjön och våra synpunkter på framtiden och hur vi skulle vilja bidra till att förbättra strategin som var under utarbetande. Närmare makten kan man inte komma, det visste vi. Det var också fantastiskt att det som initialt var Ålands synpunkter, hade omfattats av våra samarbetspartners och nu framfördes som allas våra gemensamma synpunkter. Runt bordet satt i kommissionärens ögon nu representanter för Finland, Sverige, Tyskland, Danmark och Estland. Han visade stor förståelse och respekt för vår kunskap som öbor och våra synpunkter och vi insåg att det fanns en god kraft i att vi representerade flera öar och därmed flera länder. En nyckel faktor om man vill nå framgång och få EUs olika beslutsfattare och institutioner att lyssna är om man kan visa på samarbete, gärna länder emellan. Kommissionären var också öbo, kom från Malta och vi märkte att han insåg att vi visste vad vi talade om. Han vet hur det är att leva på en ö och förstod genast att vi i det närmaste lever i och med Östersjön. Vårt budskap om att ”one size does NOT fit all” tog han genast till sig och visst var vi närjad när vi en tid senare kunde konstatera att man inom EU tog beslut att ta fram en särskild strategi för Östersjöregionen, där man bl a försöker att utveckla hållbara och miljövänliga lösningar för den känsliga Östersjömiljön. Åland var troligen med och bidrog till det beslutet. Åland har för övrigt engagerat sig i flera områden inom Östersjöstrategin, främst inom de områden som syftar till att åstadkomma en hållbar fartygstrafik och fiskodling. För att återgå till den marina strategin som nu är på väg att implementeras/genomföras på Åland: Under framtagandet lyckades vi från åländsk sida (med god kompetens) utforma och lobba in flera formuleringar som stärkte dokumentets miljöprofil . Det är med stor tillfredsställelse vi från Ålands sida känner när ett delmål är nått. Flera av formuleringarna som finns i den marina strategin känner vi igen från de synpunkter vi framförde i ett tidigt skede av EUs beredning av startegin. Nu återstår ett bra åtgärdsprogram och ett brett engagemang för att förbättringen av havens tillstånd framledes skall visa på goda resultat. Så här hoppas jag att landskapet skall fortsätta arbeta. Vid gårdagens mycket intressanta föreläsningar av våra pristagare ställdes frågan om Östersjön är ett av de mest överorganiserade områden i världen. Det finns en rik flora av föreningar och organisationer som arbetar för Östersjöns bästa. Det konstaterades att diversitet är bra men att det finns risk att dubbelarbete utförs och att resurser kunde samordnas och användas bättre. Det är därför med stor glädje jag kan konstatera att Östersjöfonden initierat ett projekt för ökat samarbete med målet att samordna olika initiativ och nätverk som arbetar för att förbättra tillståndet i Östersjön. Arbetsnamnet är Baltic Think Tank. Det är en stor tanke att sammanföra olika nätverk och arbeta för en gemensam vision kring miljöfrågor. Vilken plats kunde vara bättre än Åland att fungera som mötesplats och kunskapscentrum för Östersjöfrågor. Vi ålänningar har ju konkret verkligen Östersjön i kroppen. Vi andas in Östersjön, indirekt dricker vi Östersjön, vår hud absorberar Östersjön och framförallt - Vi kan var vi än är på Åland gå ner till stranden titta efter och konstatera hur Östersjön mår just nu. Vi känner och är nära Östersjön ja vi kan säga att vi är Östersjön. Mina lyckönskningar till att projektet kommer att förverkligas! Att Helcom och särskilt dess tidigare generalsekreterare Anne Christine Brusendorff uppmärksammans med ett pris ur Östersjöfonden passar särskilt väl i år med tanke på arbetet med den marina strategin som jag tidigare presenterade och med ambitionen kring samordningstankar. Helcom är en regional samarbetsorganisation med syfte att skydda Östersjöns havsmiljö. Helcom har arbetat sig till att bli en aktör man lyssnar på och det viktigaste samarbetsforumet för vattenmiljösamarbet mellan Östersjöstaterna. Helcom har förenat sina medlemsländer runt Östersjön till att formulera en gemensam plan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, som möts med stor respekt och som har stor inverkan på förverkligandet av den marina strategin och det marina direktivet. Från åländsk sida ser vi arbetet via Helcom som mycket värdefullt. Goda och effektiva samverkansformer ger faktiskt det fina resultatet att 1+1 inte bara är 2 utan minst 3. Det åländska lokala Östersjöpriset tilldelas ÅCA. För ett projekt som även det visar att 1+1 kan vara minst 3. ÅCA har vänt ett problem till en möjlighet och har gjort kostsamt avfall till en resurs. Istället för att lägga kostnader på borttransport av vassle som är en restprodukt vid osttillverkning. Har ÅCA via gastronomen skapat en verklig framgångssaga och en glädjande miljöinsats att lyckas vända ett problem och ett överskott till en råvara för produktion av energi. Ambitionerna stannar inte heller vid gastronomen utan gröna hållbara satsningar mot fortsatt utveckling pågår inom det spännande åländska företaget. Vid den mycket spännande presentationen igår kunde vi konstatera att ÅCA för all del är en vinnare av Östersjöfondens pris men den här typen av satsningar gör Östersjön till en vinnare! Åland en grön ö i ett blått hav – ett fantastiskt varumärke och en god vision för Åland. Ett rent vatten och öppna vackra landskap är grunden för vår framgång och trivsel. Att Östersjöfonden jobbar på att Åland ska bli ett centrum för Östersjönätverk som jobbar med miljöfrågor, att Åland har lokala företag som producerar ren energi är en fantastiskt god början. Jag vill även passa på att sända en hälsning till vår gäst Finlands miljöminister att ett starkt önskemål från åländsk sida är att Finlands riksdag och regering finner en lösning på att Åland kan bli en del av inmatningssystemet. Det skulle sätta fart på utvecklingen för vindkraften på Åland. Visionen är att Åland skall bli fullständigt självförsörjande på förnyelsebar el energi och till och med kanske kunna exportera grön el till våra omgivande regioner. Något Åland Finland och hela Östersjöregionen skulle vinna på och vara stolta över! Den åländska självstyrelsen fyller 90 år i år. Den bästa presenten till Åland är ett renare Östersjön. Landskapets hälsning och tack till Östersjöfonden och till pristagarna för ert arbete för en bättre miljö.

onsdag, april 25, 2012

Talmannens tal till Sjöfartsmuseet

Den högtidliga dagen till ära har jag beretts tillfälle att framföra det offentliga Ålands hälsning till sjöfartsmuseet och till er alla! Äntligen är dagen här då vi får öppna upp portarna för vårt efterlängdade delvis nya och mycket moderniserade sjöfartsmuseum. Ett museum i världsklass med stark lokal förankring. Ett konkret landmärke för att kulturen och vår historia är viktiga för oss på Åland Sjöfartsmuseet är så mycket mer än en samling vackra och intressanta föremål. Här finns berättelser och mängder av kunskap som väcker engagemang och stolthet. Museet förmedlar Ålands kulturarv men uppmärksammar även det maritima i Ålands samtid och även framtid. Vi har i sjöfartsmuseet en nischad specialinstitution som tar fasta på det maritima kulturarvet, en för Åland viktig konkurrensfördel. Genom sjöfartsmuseet får Åland värdefulla kontakter till det högre utbildningsväsende och till internationell forskning. Tack vare ombyggnaden har vi skapat en fascinerande mötesplats för maritima aktiviteter och aktörer. Sjöfarten är, har varit och kommer att fortsätta vara en mycket viktig näring för Åland. Det nya sjöfartsmuseet skall förhoppningsvis även blir en intressestimulerande faktor att räkna med i vår framtida sjöfart vid sidan av utbildningen och rederinäringen. Förhoppningen är att museet skall bredda och fördjupa intresset för sjöfarten och att den också ska stimulera den yngre generationen kvinnor och män till att fortsätta den åländska sjöfartstraditionen. Muséet står nu klart efter en lång process som omfattar utarbetande av framtidsvisioner, en arkitekttävling, projektering för om och tillbyggnaden och nu står museet klart att ta sig an uppgifterna på ett helt annat sätt och med helt andra förutsättnignar än förr. Jag vill framföra landskapets tack till Stiftelsen för Ålands sjöfartsmuseum, Ålands Nautical club och Mariehamns stad för gott samarbete. Vi tackar även arkitekterna Kangas & Vuorinen, Siljan konsult, Turing, Mariehamns Elkonsult, Byggtjänst Erik Hjärne, VVS konsultbyrå Bo Berndtson och utställningsplanerarna Amerikka Oy. Sist men inte minst vill vi tacka hela byggnadskommitten för allt arbete som den gjorts och särskilt förstås dess ordförande Bette Rosenlöf, landskapsregeringens ansvariga tjänsteman Jan- Ole Lönnblad och förstås museichefen Hanna Hagmark-Cooper med personal som tillsammans med alla andra gjort en gedigen insats. Tusen tack också till alla frivilliga som tillsammans tillfört sjöfartsmuseet tusentals arbetstimmar Med dessa ord tillönskar vi Ålands sjöfartsmuseum i sin nystart lycka och välgång - vårt sjöfartsmuseum av världsklass!

fredag, mars 30, 2012

Idag firas en del av Ålands innersta kärna

I dag den 30 mars firar vi Ålands demilitariseringsdag. Demilitariseringen innebär att ingen militär personal får uppehålla sig på Åland och att inga befästningar får byggas. Åland är även neutraliserat och skall därmed hållas utanför krigshändelser. I samband med att Åland erhöll självstyrelse befriades även ålänningarna från kravet på militärtjänst.
När Åland år 1809 införlivades med det ryska kejsardömet påbörjades byggandet av en stor fästning i Bomarsund. Under Krimkriget 1854 angreps och intogs fästningen av trupper från Frankrike och England. Demilitariseringen blev alltså ett resultat av Rysslands förlust. Vid den efterföljande freden i Paris 1856 demilitariserades Åland genom en ensidig förpliktelse från rysk sida.
År 1914 gav signatärmakterna England och Frankrike det då allierade Ryssland tillstånd att befästa Åland. 1921 slöts Konventionen om icke-befästande och neutralisering av Ålandsöarna. Genom konventionen bekräftades demilitariseringen från år 1856 och samtidigt neutraliserades Åland. Konventionen undertecknades av tio stater.
Åland hade begärt återförening med Sverige och frågan Ålandsfrågan hade förts till Nationernas förbund för avgörande eftersom den var av internationell karaktär.
När NF fattadesitt beslut i juni 1921 blev det en kompromiss där ingen av de tre parterna i konflikten, Finland, Sverige och Åland blev helt lottlös. Finland fick Åland men måste garantera Åland sitt svenska språk och svenska kultur, Åland fick självstyrelse och Sverige fick garanti om att Åland inte skulle befästas. Ryssland är inte part i 1921 års konvention, men i Moskvafördraget om Ålandsöarna 1940 och fredsfördraget i Paris 1947 finns bestämmelser om Ålands demilitarisering. Däremot nämns inte neutraliseringen.
Ålands självstyrelse firar i år 90 år. Att Åland är självstyrt, enspråkigt svenskt och demilitariserat och neutraliserat är Ålands innersta kärna. Åland ligger strategiskt mitt ute i Östersjön. Utan demilitarisering och neutralisering skulle Åland vara en viktig utpost för allehanda militära aktiviteter. Trots att demilitariseringen säkras av olika avtal så finns det många utmaningar och öppna frågor att arbeta vidare med.. Det saknas bl.a. uppdaterade exakta kartor som anger koordinater för var Ålands demilitariserade gränser går.
Vi erfar en tendens att gränsen mellan civila och militära aktiviteter suddas ut och att det blir allt mer krävande att följa upp att inte demilitariseringen kränks. De militära aktiviteterna i Östersjön tenderar öka och Åland behöver därför en strategi för hur Åland kan agera och gentemot vem.
Ålands fredsinstitut och dess kompetenta personal är en oerhört viktig instans för Åland och bidrar med sakkunskap och fördjupning i de här oerhört viktiga frågorna.
Ålands landskapsregering arbetar med att formulera en strategi för demilitariseringen, ett dokument som lagtinget ser fram emot att få bidra till och debattera under nästa år.
Ålands demilitarisering är viktig som marknadsföring av Åland som fredens öar och även en trygghet för oss ålänningar och gör Åland unikt och vackert genom att här inte finns några militära befästningar och bestyckade fordon. Allt efter att omvärlden förändras är det viktigt för Ålands del att hela tiden följa upp och bevaka dessa viktiga frågor och tydligt markera Ålands speciella status.
För att fördjupa kunskaperna i ämnet deltar Ålands lagtings ledamöter idag i ett miniseminarium där Ålands fredsinstituts direktör Sia Spiliopoulou Åkermark föreläser kring Ålands demilitarisering.


Britt Lundberg
Talman