tisdag, augusti 12, 2014

Åland kan vara en tillgång för Finland. Vi behöver hjälpas åt!

Inledande anförande från besöket hos republikens president 12.8.2014. Gullranda. Än en gång tack för att vi får komma och diskutera och informera om läget på Åland just nu och tillsammans fundera på hur våra samhällen kan hjälpas åt att bli ännu bättre. Vi har haft en fin sommar vädermässigt men vi är inte på något sätt oberörda eller oberoende av det som under sommaren och fortsättningsvis pågår i omvärlden. ”Åland är världens bästa plats där det enda man räds är det finska språket” så lyder rubriken för månadsbilagan om Åland i Helsingin Sanomat från början av augusti. Journalisten har en fin vistesle på Åland och funderar över vad det beror på att ålänningarna har högre medellivslängd och är friskare än många övriga finländare - vad det gör att ålänningar har det så bra? Han berättar också att den 5,9 % andelen finskspråkiga på Åland inte har rätt till att gå i skola på sitt modersmål. Livet på Åland beskrivs som en vacker park som är lätt att ha översikt över och som är trygg. Presidenten har säkert många delegationer som framför önskemål. Vår delegation när en förhoppning om att vi ska finna vägar där Åland kunde bidra till Finland och där tonen och samtalen ska handla om hur Finland kan dra nytta av Åland. Att hjälpas åt är särskilt viktigt när det är krassa ekonomiska tider. Det är inte bara Helsingin Sanomat som skriver om Åland. I Talouselämä föreslår Tommy Jacobsen på Cleen Oy och Jukka Noponen på Sitra i en artikel att Åland skulle vara det perfekta försöksområdet för att prova ut ny energipolitik. Mycket välkommet och intressant initiativ och exempel på hur Finland kan dra nytta av Åland och Åland samtidig kunde få ringeffekter av. Hur vi kunde hjälpas åt att finna utveckling. Det är fint att Åland kan uppfattas så positivt som Helsingin Sanomat skriver och förstås att få en så härlig beskrivning av vårt samhälle i den största finska tidningen Att framställa Åland som en park och idyll får inte skapa en bild av att vi är isolerade. Tvärtom. Östersjön fungerar som vår motorväg och bidrar till att vi kan hålla kontakt och göra affärer med andra. Det flyttade nya människor till Åland från inte mindre än 43 olika länder år 2012. Det sker även en utflyttning från Åland. Totalt 26 länder i världen fick ta emot personer som flyttade från Åland. Tack och lov så är det fler som flyttar in än som väljer att flytta från Åland, vilket gör att vi är det enda öriket som faktiskt växer inom EU. De flesta som flyttar till Åland flyttar från resten av Finland. Utan invandring och återflyttning skulle den åländska befolkningstillväxten stagnera. Åland påverkas också i högsta grad av vad som händer internationellt i vår omvärld. Många funderar tex på vad Rysslands importstopp kommer att betyda för Åland. Som ansvarig för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik kan det vara av intresse för presidenten att veta att självstyrelsepolitiska nämnden just nu arbetar med ett betänkande över förslaget till policy för Ålands demilitarisering och neutralisering. Från åländsk sida har vår inställning alltid varit att de avtal som rör Ålands demilitarisering och neutralisering samt den sedvanerättsliga status som tillkommer neutraliseringen fortsättningsvis gäller oavsett förändringarna i omvärlden. Den inställningen är en förutsättningsvis högaktuell med anledning av de förändringar som den geopolitiska situationen i Europa för närvarande genomgår . Demilitariseringen och neutraliseringen ska upprätthållas och dess giltighet ska kontinuerligt hävdas oavsett om det sker förändringar på det säkerhetspolitiska planet, nationellt eller internationellt. Det är mycket viktigt att demilitariseringspolicyn nu finns nedtecknad så att praxis och tolkningar finns dokumenterade. Vi välkomnar att det inför och i samband med den storövning som arrangeras den 29 augusti så tydligt informeras om den åländska demilitariseringen. I bilagan i Helsingin Sanomat uppfattar skribenten att Åland räds det finska språket. Det kanske kan uppfattas som en överdriven formulering med det finns ett korn av sanning. Om vi är ärliga så är det ett stort bekymmer att svenska språket allt mer blir ett språk som bara används i privatlivet i Finland. Vi gör vad vi kan och självstyrelsepolitiska nämnden kommer i höst att arrangera ett öppet hörande om svenska språkets ställning på Åland och om det åländska språkrådets roll i arbetet att bevaka detsamma. Det svenska språket är självstyrelsens grundpelare. Ett viktigt verktyg för att behålla svenska språket är självstyrelsen. Vi har ett intressant och intensivt arbete framför oss med att skapa ett nytt självstyrelsesystem. Ambitionerna för vår del är att ge det åländska samhället förutsättningar att utvecklas på ett bra och mer flexibelt sätt. Ett smidigare självstyrelsesystem skulle innebära att vi på Åland i högre grad kunde anpassa och använda vår självstyrelse för vårt samhälles utveckling och efter ålänningarnas behov. Ett system där vi skulle se och använda de politiska möjligheter som finns för att utveckla samhället och skapa arbete och söka stöd i juridiken för att förverkliga det. Vi behöver hjälpas åt för att våra samhällen ska utvecklas så väl som möjligt och ett välfungerande Åland gynnar Finland. Från självstyrelsens sida vill vi också ta tillfället att tacka för ett gott samarbete under behandlingen av det fakultativa protokollet till konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Det är viktigt att poängtera att lagtinget aldrig varit negativ till att samtycke i detta viktiga ärende utan tvärtom gärna sett möjligheten att aktivt ta ställning till grundfördraget som innefattar viktiga regleringar kring mänskliga rättigheter. Det var alltså fint att vi kunde hitta en lösning som båda parter kunde acceptera. När det gäller tortyrkonventionen vill jag först beklaga att ärendet dragit ut på tiden. Inte heller här hyser lagtinget någon tvekan till konventionen som sådan men vi anser att lagtingets samtycke borde ha inbegärts redan i fråga om ursprungskonventionen och vi skulle därför önska att presidenten överlämnar en kompletterande framställning. Presidenten är hela Finlands president och har som presidenten vet en alldeles särskild och mycket viktig roll på Åland. Presidenten har en viktig uppgift när det gäller ålänningarnas intresse för självstyrelsen. Ålänningar i allmänhet är inte så insatta i finländsk politik men alla vet vad Finlands president heter och intresset för det finländska presidentparet är stort på Åland. Till presidentens många uppgifter på Åland hör att Det är presidenten som öppnar och avslutar Ålands lagting. Traditionen bjuder att presidenten gör det personligen en gång varje lagtingsmandatperiod och vi hoppas och önskar att presidenten tar sig möjligheten att medverka vid lagtingets öppnande den 3.11 i år. Jag ber att få tacka för ordet och önskar, efter presidentens ställt eventuella frågor eller kommentarer till mitt anförande, att låta ordet går vidare till riksdagsrådet och tillika viceordföranden i Ålandskommitten Gunnar Jansson för att berätta om arbetet med självstyrelsens utveckling i kommittén och sedan ytterligare ge ordet till våra representanter för landskapsregeringen för att ta upp aktuella politiska frågor.