Vi har bra skolor i Mariehamn. Vi har politiskt prioriterat eleverna och har hanterliga undervisningsgrupper och kompetenta och duktiga lärare.
Skolpolitiken skall vara långsiktig och väl genomtänkt. När det gäller organisationen av skolan och byggnaderna har inte Mariehamns stad lyckats säga hur man vill ha det. Skolnämndens majoritetsförslag stämmer sällan överens med vad fullmäktige beslutar. Fullmäktige fattar ofta beslut i skolfrågor med liten majoritet, en majoritet som kan växla beroende på vilka ledamöter som är närvarnade.
Med en ovarsam förkortad version av skolpolitiken vad gäller organisation och byggnadsplaner kan man kort säga: först beslöt man att förverkliga Strandnäs skola i två separata byggander – sen beslöt man att den skall fungera som en. Staden formulerade en målsättning att staden skall ha tre 1-9 skolor . Nu planeras en 1-9 skola i Övernäs och en 1-6 skola i Ytternäs!
I en utvärdering av 1-9 skolan i Strandnäs kom utredaren fram till att två hinder föreligger för att Strandnäs skall utvecklas till en väl fungerande 1-9 skola. Det ena är att verksamheten är uppdelad i två byggnader och det andra är att lärargrupperna följer olika löneavtal. De som undervisar i högstadiet är i huvudsak ämneslärare medan lågstadielärarna i huvudsak är klasslärare. Det är således inga optimala förutsättningar som Strandnäs har fått.
För att undvika missförstånd vill jag förtydliga att jag är stolt över den undervisning som bedrivs i våra skolor. Däremot kunde vi politiker underlätta organisatoriskt genom att fatta långsiktiga beslut som är väl förankrade och genomtänkta.
För Övernäs planeras nu en 1-9 skola för 450 elever. Skolan skall förverkligas i en byggnad. Målsättningen med 1-9 skolan är att eleven skall följas från grundskolans början till slut. Ytternäs skola skall byggas ut för att inrymma alla sina 1-6 elever. Eleverna kommer fortsättningsvis att fortsätta sin högstadieskolgång i Övernäs. I dag fungerar det bra. I framtiden kommer inte längre Ytternäs och Övernäs eleverna tillsammans börja i en högstadieskola. Ytternäs skolas elever skall in i en sammanhållen Övernäs skola 1-9. Här finns en skillnad!
Jag efterlyser en debatt som utmynnar i att vi tillsammans formulerar en långsiktig genomtänkt skolpolitik. Just nu är vi på väg mot att skapa 1-9 skolor utan att in något av distrikten har de bästa förutsättningarna. Jag hoppas att diskussionen också kommer att innehålla visioner och olika kreativa lösningar för olika skolmodeller och inriktningar i våra skolor.
onsdag, april 25, 2007
onsdag, mars 28, 2007
Hyr vi Mariepark räddar vi Rockoff långsiktigt
Stadsfullmäktige diskuterade i går Marieparks och Rockoffs framtid. Stadsplaneändringen borde ha gjorts för flera år sedan - jag är kritisk till stadens beredning men anser att det är viktigare att komma med förslag till lösningar än att kritisera och fastna i historien.
Att göra som socialdemokraterna föreslår - köpa parken - är inte en långsiktig lösning. Var skall Rock off och liknande arrangemang planeras i framtiden då? Det blir att börja om från början plus att den verksamhet man tänkt bedriva i Mariepark också kommer att kräva en stadsplaneändring. Dessutom tror jag inte att Mariepark passar bra för seniorboende. Vi har bättre tomter på Lotsgatan för det.
Jag vill att Mariepark skall fortsätta vara nöjespark och att en stadsplaneändring skall göra det också till ett festivalområde. Det är en lösning som slutgiltigt möjliggör Rockoff även i framtiden.
För att försäkra oss om att Rockoff blir verklighet i sommar och för att slippa ha samma diskussion nästa år igen tycker jag att staden borde hyra Mariepark av Dennis Janssons företag så att han har ekonomisk möjlighet att arrangera Rockoff på Torget till dess att det finns en ändrad stadsplan som möjliggör Rockoff och liknande evenemang i Mariepark i framtiden. Hyran kunde motsvara de räntekostnader som bolaget har för Mariepark. Dessutom är ju Mariepark anpassad färdigt för festivaler varför vi också bör bevilja bolaget ett evenemangsbidrag så att det går att bedriva Rockoff på Torget med en mobil anläggning.
Optimalt vore om staden under tiden stadsplanen ändras kunde hyra ut nöjesparken i andra hand.
Uthyrd i andra hand eller inte kommer staden självklart att få kostnader för Mariepark. De kostnaderna tycker jag vi får lov att ta för att beredningen och behandlingen av ärendet dragit ut så länge på tiden.
Eftersom Mariehamns centern inte har någon plats i stadsstyrelsen har vi inte kunnat bidra med denna lösning i beredningen, men vi är glada åt att FS och även delar av liberalerna verkar intresserade redan nu att jobba vidare för en lösning enligt dessa tankegångar.
På detta sätt kan Mariepark fortsätta som nöjespark och tivoli under hyrestiden och Rockoff kan så snart stadsplanen är ändrad och eventuella besvär är bemötta återvända till Mariepark.
Att göra som socialdemokraterna föreslår - köpa parken - är inte en långsiktig lösning. Var skall Rock off och liknande arrangemang planeras i framtiden då? Det blir att börja om från början plus att den verksamhet man tänkt bedriva i Mariepark också kommer att kräva en stadsplaneändring. Dessutom tror jag inte att Mariepark passar bra för seniorboende. Vi har bättre tomter på Lotsgatan för det.
Jag vill att Mariepark skall fortsätta vara nöjespark och att en stadsplaneändring skall göra det också till ett festivalområde. Det är en lösning som slutgiltigt möjliggör Rockoff även i framtiden.
För att försäkra oss om att Rockoff blir verklighet i sommar och för att slippa ha samma diskussion nästa år igen tycker jag att staden borde hyra Mariepark av Dennis Janssons företag så att han har ekonomisk möjlighet att arrangera Rockoff på Torget till dess att det finns en ändrad stadsplan som möjliggör Rockoff och liknande evenemang i Mariepark i framtiden. Hyran kunde motsvara de räntekostnader som bolaget har för Mariepark. Dessutom är ju Mariepark anpassad färdigt för festivaler varför vi också bör bevilja bolaget ett evenemangsbidrag så att det går att bedriva Rockoff på Torget med en mobil anläggning.
Optimalt vore om staden under tiden stadsplanen ändras kunde hyra ut nöjesparken i andra hand.
Uthyrd i andra hand eller inte kommer staden självklart att få kostnader för Mariepark. De kostnaderna tycker jag vi får lov att ta för att beredningen och behandlingen av ärendet dragit ut så länge på tiden.
Eftersom Mariehamns centern inte har någon plats i stadsstyrelsen har vi inte kunnat bidra med denna lösning i beredningen, men vi är glada åt att FS och även delar av liberalerna verkar intresserade redan nu att jobba vidare för en lösning enligt dessa tankegångar.
På detta sätt kan Mariepark fortsätta som nöjespark och tivoli under hyrestiden och Rockoff kan så snart stadsplanen är ändrad och eventuella besvär är bemötta återvända till Mariepark.
måndag, mars 12, 2007
Bra drogdebatt idag
Vi har haft en bra debatt om droger idag. Äntligen tror jag vi är på väg mot insikten att missbruksproblemen bland våra unga är för viktiga för att vi skall käbbla mot varandra, haka upp oss på detaljer, veta bäst och samla politiska poäng.
Vi kan glädjas åt att bruket av tobak, alkohol och narkotika har minskat på Åland. Det förebyggande arbetet anses fungera väl. Attityderna mot narkotika på Åland är negativ.
Trots att det knappast är realistiskt tycker jag det är bra att vi står för nolltolerans.
Jag ser två stora problem idag:
Det ena är en handfull ungdomar så varit fast länge i sitt missbruk och har därmed både kriminalitet och trasiga relationer i bagaget. De här har en tung väg tillbaka. Trots att de frivilligt går in i vård som kommer ofta en period så begäret blir så starkt att alla löften, drömmar, relationer osv sviks och knarket segrar. Vi har ingen rätt att hålla dessa kvar mot deras vilja - men jag tror att vi kan tänja mera på var gränsen mellan frivillighet och tvång går. Man kan hålla i istället fär att hålla fast och man har rätt att hålla en person kvar i vård om man anser att det är omöjligt att ordna vård och omsorg baserad på frivillighet. Här finns säkert också utrymme för tänjning och tolkning.
Det andra jag oroar mig för är att psykiska problem och kanske tom psykiska sjukdomar bland missbrukare hamnar i skuggan bakom missbruket. Jag är övertygad om att får man inte hjälp med sina psykiska problem, särskilt ifall det är de som är orsaken till att man fastnat i missbruket, så orkar man inte heller ta itu med sitt missbruk.
Vi kan glädjas åt att bruket av tobak, alkohol och narkotika har minskat på Åland. Det förebyggande arbetet anses fungera väl. Attityderna mot narkotika på Åland är negativ.
Trots att det knappast är realistiskt tycker jag det är bra att vi står för nolltolerans.
Jag ser två stora problem idag:
Det ena är en handfull ungdomar så varit fast länge i sitt missbruk och har därmed både kriminalitet och trasiga relationer i bagaget. De här har en tung väg tillbaka. Trots att de frivilligt går in i vård som kommer ofta en period så begäret blir så starkt att alla löften, drömmar, relationer osv sviks och knarket segrar. Vi har ingen rätt att hålla dessa kvar mot deras vilja - men jag tror att vi kan tänja mera på var gränsen mellan frivillighet och tvång går. Man kan hålla i istället fär att hålla fast och man har rätt att hålla en person kvar i vård om man anser att det är omöjligt att ordna vård och omsorg baserad på frivillighet. Här finns säkert också utrymme för tänjning och tolkning.
Det andra jag oroar mig för är att psykiska problem och kanske tom psykiska sjukdomar bland missbrukare hamnar i skuggan bakom missbruket. Jag är övertygad om att får man inte hjälp med sina psykiska problem, särskilt ifall det är de som är orsaken till att man fastnat i missbruket, så orkar man inte heller ta itu med sitt missbruk.
lördag, mars 10, 2007
Joe Borg lovade mig olika regler för olika delar av Europa
Målsättning med vårt EU-arbete i Bryssel är att vi i framtiden skall slippa obehagliga överraskningar. I onsdags träffade jag europa parlamentarikern Wilhelm Piecyk. Han har ansvaret för dokumentet om Europas havspolitik i Europaparlamentet. Vi talade bland annat om det småskaliga fisket. När jag hävdade att det är viktigt att vi har olika regler för olika delar av Europa och att vi måste skilja på småskaligt fiske och stora trålare, så såg han fundersam ut. Jag fortsatte och bad honom att tänka vilka konsekvenser det skulle ha för kultur, tradiotion och identitet om det inte skulle finnas något fiske på tex de grekiska öarna, Cypern eller Malta.
Han undrade om jag var realistisk i min syn på fisket och berättade att han utan tvekan skulle förbjudit allt fiske redan för 20 år sedan om han haft makten.
Självklart undrade jag varför det.
- För att det inte finns någon fisk! konstaterade han.
Jag berättade att vi visst har fisk i Östersjön och passade på att bjuda honom över på en fiskeutflykt.
Senare på eftermiddagen hade jag använding för denna diskussion som exempel på varför vi måste ha skilda regler för våra olika vatten. Då träffade jag kommissionären Joe Borg som lovade mig att dokumentet och den följande lagstiftningen inte skulle bli "one size fits all". Han kommer på min inbjudan till Åland 2008 - som den första kommissionären?
Han undrade om jag var realistisk i min syn på fisket och berättade att han utan tvekan skulle förbjudit allt fiske redan för 20 år sedan om han haft makten.
Självklart undrade jag varför det.
- För att det inte finns någon fisk! konstaterade han.
Jag berättade att vi visst har fisk i Östersjön och passade på att bjuda honom över på en fiskeutflykt.
Senare på eftermiddagen hade jag använding för denna diskussion som exempel på varför vi måste ha skilda regler för våra olika vatten. Då träffade jag kommissionären Joe Borg som lovade mig att dokumentet och den följande lagstiftningen inte skulle bli "one size fits all". Han kommer på min inbjudan till Åland 2008 - som den första kommissionären?
måndag, februari 26, 2007
Karesuando-Sunne-Sicilien
Under min vistelse i Sunne i Värmland körde jag ett antal gånger längs 45: an som numera blivit klassad som en europaväg. Vid vägen finns en stor skylt där kan man läsa E45 Karesuando-Sunne-Sicilien. Jag gillar svansföringen! Värmland har klassats som fyra i Sverige när det gäller popularitet för företagsetableringar. Inte illa - före ligger bara Stockholm. Göteborg och Malmö. Det finns en framåtanda där som jag gillar.
måndag, februari 19, 2007
Ack Värmeland du sköna
Första dagen på sportlovsledigheten och vi har nått fram till vår oas vid sjön Fryken omsluten av de enorma värmlandsskogarna.
På vägen hit körde vi igenom Karlsskoga som jag just på radion hörde att är känd för Bofors vapenfabrik, Alfred Nobel, simhopparna Ulrika Knape och Ulrica Lindberg samt dansbandet Sten och Stanley och för att man ofta hånglar i bil. Vi stannade aldrig till där... Jag skall vid tillfälle kolla med Caroline (lärare i GHS) och Christian (läkare ÅHS) som för några år sedan flyttade till Åland från Karlsskoga.
Härligt ljus ute. Har just varit ute på en löparrunda. Jag såg bara en människa på hela turen. En kvinna som nästan hoppade i diket när jag kom i fatt henne.
-Hjälp man är inte van det kommer nån här, flämtade hon på härlig värmländska.
Jag springer alltid med musik i öronen - nästa gång skall jag passa gå och lyssna på tystnaden.
Kan konstatera att barnen sysselsätter sig med helt andra saker här än hemma. Två hockeyklubbor en boll och en pulka till mål har roat dem i timmar.
Här följer vi mat och sovklockan. Nu börjar vi bli hungriga - dags för mat.
På vägen hit körde vi igenom Karlsskoga som jag just på radion hörde att är känd för Bofors vapenfabrik, Alfred Nobel, simhopparna Ulrika Knape och Ulrica Lindberg samt dansbandet Sten och Stanley och för att man ofta hånglar i bil. Vi stannade aldrig till där... Jag skall vid tillfälle kolla med Caroline (lärare i GHS) och Christian (läkare ÅHS) som för några år sedan flyttade till Åland från Karlsskoga.
Härligt ljus ute. Har just varit ute på en löparrunda. Jag såg bara en människa på hela turen. En kvinna som nästan hoppade i diket när jag kom i fatt henne.
-Hjälp man är inte van det kommer nån här, flämtade hon på härlig värmländska.
Jag springer alltid med musik i öronen - nästa gång skall jag passa gå och lyssna på tystnaden.
Kan konstatera att barnen sysselsätter sig med helt andra saker här än hemma. Två hockeyklubbor en boll och en pulka till mål har roat dem i timmar.
Här följer vi mat och sovklockan. Nu börjar vi bli hungriga - dags för mat.
torsdag, februari 15, 2007
Regionkommittén borde fungera som en andra kammare
Regionkommitténs roll borde stärkas. Alde gruppen (Europas mittenpolitiker) diskuterade att i samband med eventuella omförhandlingar av fördraget kämpa för att Regiokommittén skulle få status och fungera som en andra kammare till Europa parlamentet, i stället för att som idag endast vara en rådgivande instans.
En strålande idé - vi skulle få betydligt mer ut av Regionkommittén om det skulle förverkligas. Särskilt optismistisk är jag dock inte. Tanken lär motarbetas av Europa parlamentariker som känner att de inte är helt ensamma med sin status. Tänk vad avundsjuka är destruktivt!
Grönboken för den Maritima stratiegin (Europas framtida havspolitik) där jag varit ALDE gruppens talesman, är slutbehandlad i Regionkommittén. Det känns bra att Åland redan på första diskussionsstadiet varit aktiv och fört fram sina positioner. Nästa steg är en vitbok och sen först följer eventuell lagstiftning som skall implementeras i vår egen lagstiftning. Att i tidigt skede aktivera sig minskar riskerna för otrevliga överraskningar senare när lagstiftningen kommer.
Fortsättningen på strategin med havspolitiken från min sida är att kontakta de Europa parlamentariker som skall jobba med grönboken för att påverka och få våra positioner med in i parlamentets positioner. Vi har lyckats tidigare - trägen vinner!
En strålande idé - vi skulle få betydligt mer ut av Regionkommittén om det skulle förverkligas. Särskilt optismistisk är jag dock inte. Tanken lär motarbetas av Europa parlamentariker som känner att de inte är helt ensamma med sin status. Tänk vad avundsjuka är destruktivt!
Grönboken för den Maritima stratiegin (Europas framtida havspolitik) där jag varit ALDE gruppens talesman, är slutbehandlad i Regionkommittén. Det känns bra att Åland redan på första diskussionsstadiet varit aktiv och fört fram sina positioner. Nästa steg är en vitbok och sen först följer eventuell lagstiftning som skall implementeras i vår egen lagstiftning. Att i tidigt skede aktivera sig minskar riskerna för otrevliga överraskningar senare när lagstiftningen kommer.
Fortsättningen på strategin med havspolitiken från min sida är att kontakta de Europa parlamentariker som skall jobba med grönboken för att påverka och få våra positioner med in i parlamentets positioner. Vi har lyckats tidigare - trägen vinner!
torsdag, februari 08, 2007
Att kommunicera är viktigt
Det var kallt i Helsingfors igår - 23 grader på förmiddagen när jag landade. Inomhus var det däremot varmt och gott. Gårdagens målsättning var att skapa goda relationer till utrikeshandels- och utvecklingsminister Paula Lehtomäki (inomhusbilden) och omsorgsministern Liisa Hyssylä (utomhusbilden). Jag känner mig hedrad att de tog sig tid trots att det kommande valet gör att tidtabellen är ännu mer ansträngd än vanligt.
Vi hann diskutera massor med intressant - vilka Ålandsfrågor som borde finnas med i det kommande regeringsprogrammet, drogproblematiken, vårt bristande inflytande i EU, vikten av långsiktiga lösningar för sjöfarten och sjöfartens enorma betydelse för Åland men också Finland. Hushållsnära tjänster och en hel del aktuella frågor inom hälso- och sjukvården och att vara mamma och politiker.
Den här typen av möten behöver vi mera av - möten utan särskild agenda där Åland och Finland möts. Avslappnat och tillbakalutade diskuterade vi öppenhjärtigt. Helt annorlunda än då man sitter i förhandlingar på varsin sida av bordet.
- Det här skall vi fortsätta med. Däremellan är det telefonen och mailen som gäller - kommunikation är viktigt.
tisdag, februari 06, 2007
Både framgång och besvikelse med vårfågeljakten
Kul med kommentarer! En del får jag via mail - ett bevis på att ni läser. Det sporrar mig att fortsätta.
Jag var i Bryssel i fredags och diskuterade vårfågeljakten med kommissionen.
Mötet var både framgång och besvikelse. Framgången var att kommissionen öppnade dörren på glänt för en framtida vårfågeljakt. Kan vi visa att ejderhannar inte finns i vårt område på hösten så tar de upp frågan till ny prövning. Vi har redan studier ïgångsatta!
Besvikelsen är att vi måste sannolikt ändra vår lagstiftning för att kommissionen inte skall avkräva böter av oss - men lagstiftningsändringen innebär inget förbud mot vårfågeljakt - kommissionen vill att vi gör den mer generell och inte nämner vilka arter vi kan ge undantag för och inte heller under vilken tid. Varför kan man fråga sig - för att man skall kunna kräva lagändring av andra EU-länder, är min tolkning.
"Kan ni tänka er hur ålänningarna skulle reagera om Åland trots att man fråntagits vårfågeljakten skulle bötfällas?" undrade jag.
Målsättningen med mötet från vår sida var således att klara oss utan böter.
Kommissionen förklarade att vi fått en fällande dom men att vi inte förändrat vår lagstiftning.
Vi berättade om vilka åtgärder vi vidtagit. Att vårt beslutssystem inte bara bygger på lag utan att en hel del beslut fattas genom förordning eller beslut.
Kommissionen har nu tack vare vår information klart för sig att vi följt domen till punkt och pricka och att ingen annan vårfågeljakt bedrivts förutom på alfågel. Vilket de uppskattade.
De sade det inte rent ut men jag har den känslan att vi måste ändra lagen för att man också skall kunna avkräva det av de andra som just nu har problem med fåglar och jakt. Man vill ha ett gemensamt system inom unionen - efter fällande dom skall lagstiftningen förändras.
Det krävs ingen strängering i lagen - tvärt om - kommissionen vill att vår jaktlag inte skall nämna arter och jakttider - bli mer dynamisk.
I praktiken betyder det ingen skillnad för oss. Vi kan fortsätta att bevilja jakt på alfågel. Ändå undrade jag hur jag som politiker skulle förklara för ålänningarna att trots att vi fråntagit dem sin tradition och även traditionella föda så räcker det inte vi måste ytterligare ändra lagstiftningen.
"Här sätts din skicklighet som politiker på prov" fick jag som svar.
På torsdag skall jag diskutera med mina kolleger. Inom två veckor har jag lovat att vi har ett förslag till kommissionen.
Jag var i Bryssel i fredags och diskuterade vårfågeljakten med kommissionen.
Mötet var både framgång och besvikelse. Framgången var att kommissionen öppnade dörren på glänt för en framtida vårfågeljakt. Kan vi visa att ejderhannar inte finns i vårt område på hösten så tar de upp frågan till ny prövning. Vi har redan studier ïgångsatta!
Besvikelsen är att vi måste sannolikt ändra vår lagstiftning för att kommissionen inte skall avkräva böter av oss - men lagstiftningsändringen innebär inget förbud mot vårfågeljakt - kommissionen vill att vi gör den mer generell och inte nämner vilka arter vi kan ge undantag för och inte heller under vilken tid. Varför kan man fråga sig - för att man skall kunna kräva lagändring av andra EU-länder, är min tolkning.
"Kan ni tänka er hur ålänningarna skulle reagera om Åland trots att man fråntagits vårfågeljakten skulle bötfällas?" undrade jag.
Målsättningen med mötet från vår sida var således att klara oss utan böter.
Kommissionen förklarade att vi fått en fällande dom men att vi inte förändrat vår lagstiftning.
Vi berättade om vilka åtgärder vi vidtagit. Att vårt beslutssystem inte bara bygger på lag utan att en hel del beslut fattas genom förordning eller beslut.
Kommissionen har nu tack vare vår information klart för sig att vi följt domen till punkt och pricka och att ingen annan vårfågeljakt bedrivts förutom på alfågel. Vilket de uppskattade.
De sade det inte rent ut men jag har den känslan att vi måste ändra lagen för att man också skall kunna avkräva det av de andra som just nu har problem med fåglar och jakt. Man vill ha ett gemensamt system inom unionen - efter fällande dom skall lagstiftningen förändras.
Det krävs ingen strängering i lagen - tvärt om - kommissionen vill att vår jaktlag inte skall nämna arter och jakttider - bli mer dynamisk.
I praktiken betyder det ingen skillnad för oss. Vi kan fortsätta att bevilja jakt på alfågel. Ändå undrade jag hur jag som politiker skulle förklara för ålänningarna att trots att vi fråntagit dem sin tradition och även traditionella föda så räcker det inte vi måste ytterligare ändra lagstiftningen.
"Här sätts din skicklighet som politiker på prov" fick jag som svar.
På torsdag skall jag diskutera med mina kolleger. Inom två veckor har jag lovat att vi har ett förslag till kommissionen.
måndag, januari 29, 2007
Idrottsgala, stadsbuss och MISE
Är på benen igen efter en hel vecka med förkylning, kroppsvärk och feber. Fantastiskt vilket fint teveutbud som UR (utbildningsradion?) erbjuder.
I lördags var det premiär för mig för idrottsgalan. Vilken tillställning! Grattis Mysan, Mari och alla andra som jobbat hårt med den.
Fler än jag var stumma av beundran över musikinstitutets fantastiska shownummer. Jag trodde ett tag att jag var i London på musikal!
Förutom alla fantastiska och proffsiga arrangemang på idrottsgården så var det urkul att dansa disco på Indigo. Vilket drag! Det här lever jag på länge!
Det blir många kvällsmöten den här veckan.
I kväll skall jag träffa utredaren om elöverföringsavgifterna och i morgonkväll är det stadsfullmäktige som gäller. Då skall vi bland annat ta ställning till
om stadsbusstrafiken skall bjudas ut på nytt eller om Röde orm skall få fortsätta.
En debatt om avgifterna på bussen väntas också. Jag tycker att vi skall bjuda ut trafiken och jag är också beredd att efter en långt försök med avgiftsfri busstrafik nu erbjuda billiga säsongs/årskort så att trafiken kan utvecklas.
Vidare väntas debatt kring Edlagårdens utbyggnad. Ett beslut som hänger ihop med Trobergshemmets utbyggnad och utveckling. Jag kommer att stöda att det görs en allmän uppsnyggning av Edlagården i det här skedet men att inga resurser läggs på utbyggnad i det här skedet eftersom vi inte ännu vet vilka behoven blir.
Vidare kommer en MISEdebatt där jag hoppas fullmäktige går in för att begära en utredning över kostnaderna innan vi beviljar mera pengar.
Dessutom kommer jag att lämna in en motion - jag vill att staden skall göra upp en egen plan för avfallshanteringen utgående från medborgarnas goda idéer kring hur hanteringen skall skötas. Spännande att se hur den tas emot.
I lördags var det premiär för mig för idrottsgalan. Vilken tillställning! Grattis Mysan, Mari och alla andra som jobbat hårt med den.
Fler än jag var stumma av beundran över musikinstitutets fantastiska shownummer. Jag trodde ett tag att jag var i London på musikal!
Förutom alla fantastiska och proffsiga arrangemang på idrottsgården så var det urkul att dansa disco på Indigo. Vilket drag! Det här lever jag på länge!
Det blir många kvällsmöten den här veckan.
I kväll skall jag träffa utredaren om elöverföringsavgifterna och i morgonkväll är det stadsfullmäktige som gäller. Då skall vi bland annat ta ställning till
om stadsbusstrafiken skall bjudas ut på nytt eller om Röde orm skall få fortsätta.
En debatt om avgifterna på bussen väntas också. Jag tycker att vi skall bjuda ut trafiken och jag är också beredd att efter en långt försök med avgiftsfri busstrafik nu erbjuda billiga säsongs/årskort så att trafiken kan utvecklas.
Vidare väntas debatt kring Edlagårdens utbyggnad. Ett beslut som hänger ihop med Trobergshemmets utbyggnad och utveckling. Jag kommer att stöda att det görs en allmän uppsnyggning av Edlagården i det här skedet men att inga resurser läggs på utbyggnad i det här skedet eftersom vi inte ännu vet vilka behoven blir.
Vidare kommer en MISEdebatt där jag hoppas fullmäktige går in för att begära en utredning över kostnaderna innan vi beviljar mera pengar.
Dessutom kommer jag att lämna in en motion - jag vill att staden skall göra upp en egen plan för avfallshanteringen utgående från medborgarnas goda idéer kring hur hanteringen skall skötas. Spännande att se hur den tas emot.
torsdag, januari 18, 2007
Tunneln pratas sönder i debatt om Föglö efter tunneln är skärgård eller inte
Frågan om en tunnel till Föglö har nu stötts och blötts i lagtinget. Förslaget är att en omfattande utredning för 1,5 miljon skall göras för att klargöra om det överhuvudtaget är någon idé att drömma om en tunnel till Föglö.
Debatten har ändå mest fokuserat på att regeringspariterna spruckit. FS och S vill ha in en skrivning om att Föglö skall bli en knutpunkt för trafiken och att Föglö om den får en tunnel inte längre skall få räknas som en skärgårdskommun.
Den första frågan är väl ok att man i det här skedet debatterar men ett beslut nu om Föglö skall bli en skärgårds kommun eller inte är nog för tidigt väckt. Ett prakt exempel på försök att prata sönder frågor.
Särskilt med tanke på landskapsandelssystemet som vi just jobbar med tar sikte på att ta bort kriteriet skärgårdskommun. Andra kommuner kan ha det minst lika tufft - ta till exempel Geta. Det skall i framtiden vara befolkningstäthet, bostättningsstruktur och den verkliga ekonomiska realiteten som skall avgöra.
Debatten har ändå mest fokuserat på att regeringspariterna spruckit. FS och S vill ha in en skrivning om att Föglö skall bli en knutpunkt för trafiken och att Föglö om den får en tunnel inte längre skall få räknas som en skärgårdskommun.
Den första frågan är väl ok att man i det här skedet debatterar men ett beslut nu om Föglö skall bli en skärgårds kommun eller inte är nog för tidigt väckt. Ett prakt exempel på försök att prata sönder frågor.
Särskilt med tanke på landskapsandelssystemet som vi just jobbar med tar sikte på att ta bort kriteriet skärgårdskommun. Andra kommuner kan ha det minst lika tufft - ta till exempel Geta. Det skall i framtiden vara befolkningstäthet, bostättningsstruktur och den verkliga ekonomiska realiteten som skall avgöra.
fredag, januari 05, 2007
Inget kan ersätta hundens nos
Nej, jag tänker inte på den blöta villkorslösa och kärleksfulla nos som möter en som hundägare. Jag tänker på hunden i efterpaningssituationer.
Därför hoppas jag av hela mitt hjärta att den planerade ruinbanan i Finström kommer att bli verklighet.
I så fall kommer alla som ideellt helg efter helg stimulerar sina hundar med intressant träning att få en fin plats att träna på samt möjligheten att på hemmaplan kunna avlägga prov för att bli legitimerad sök/spår/ruinhund.
Det är inte bara hundägarna som skulle ha stor nytta av denna bana. Även polis och tull skulle ha ett bra ställe att träna sina hundar på. Förstahjälpare samt frivilliga brandkårerna samt räddningsverket skulle också ha utbyte av den. Dessutom skulle Åland ha möjlighet att bjuda in hundekipage och ha ett utbyte för att själva ha tillgång till flera banor i närområdet.
Banan beräknas kosta mellan 20-40.000 €, lite beroende på hur stor andel man lyckas få frivilliga krafter till.
Jag hoppas banan förordas från Paf:s fördelningsråd och att jag får mina regeringskollegor med på satsningen.
Jag beundrar verkligen entusiaster inom första hjälp, frivilliga brandkåren och alla som jobbar med att bli duktigar eftersökare. Alla har fritidsintressen där man sätter andras säkerhet och trygghet i första rummet - Vilka hjältar!
Därför hoppas jag av hela mitt hjärta att den planerade ruinbanan i Finström kommer att bli verklighet.
I så fall kommer alla som ideellt helg efter helg stimulerar sina hundar med intressant träning att få en fin plats att träna på samt möjligheten att på hemmaplan kunna avlägga prov för att bli legitimerad sök/spår/ruinhund.
Det är inte bara hundägarna som skulle ha stor nytta av denna bana. Även polis och tull skulle ha ett bra ställe att träna sina hundar på. Förstahjälpare samt frivilliga brandkårerna samt räddningsverket skulle också ha utbyte av den. Dessutom skulle Åland ha möjlighet att bjuda in hundekipage och ha ett utbyte för att själva ha tillgång till flera banor i närområdet.
Banan beräknas kosta mellan 20-40.000 €, lite beroende på hur stor andel man lyckas få frivilliga krafter till.
Jag hoppas banan förordas från Paf:s fördelningsråd och att jag får mina regeringskollegor med på satsningen.
Jag beundrar verkligen entusiaster inom första hjälp, frivilliga brandkåren och alla som jobbar med att bli duktigar eftersökare. Alla har fritidsintressen där man sätter andras säkerhet och trygghet i första rummet - Vilka hjältar!
onsdag, december 20, 2006
Vi måste betona pappors ansvar som föräldrar
De åländska männen tar ut ungefär 8,7% av föräldraledigheten resten står kvinnorna för. Varför ser det ut så? Varför är det så svårt att få männen att ta hälften av föräldraledigheten? Det finns ingen enkel tryck på knappen lösning. Om den funnits skulle den varit förverkligad för länge sedan. Det här är ett problem som hela Norden kämpar med.
Jag tror att huvudorsaken bottnar i de traditionella könsrollerna. Männen erbjuds att ta ut föräldraledighet medan kvinnorna förväntas ta huvudansvaret. Männen har möjlighet att i större utsträckning välja bort mindre attraktiva delara av föräldraskapet - tex den ökade mängden hushållsarbete som ofta följer med ledigheten.
En man som tar föräldraledigt är ansvarstagande - hur bedöms en kvinna som inte gör det? Här krävs krafttag och tålamod att förändra attityder och att ihålligt se till att frågorna aktualiseras och debatteras samt att utbildning erbjuds.
En annan viktig orsak är den ekonomiska. Jag är själv en förespråkare för valfrihet. Men så länge som kvinnorna har lägre löner än männen så är det ofta en ekonomisk realitet att det är kvinnan som väljer/förväntas vara hemma. Inom landskapsregeringen har jag hållit ett flertal diskussioner med facken för att höra deras recept för hur löneklyftan mellan kvinnor och män kunde minskas. Vidare har jag initierat en utredning som skall lyfta fakta och konsekvenser av olika insatser på lönesidan samt kommer 2007 att tillsätta en lönekommission med ett tydligt uppdrag att synliggöra problematiken och komma med förslag till åtgärder.
Våra attityder och värderingar på arbetsplatsen är också en viktig orsak. Jag hoppas att alla män som arbetar för jämställdhet aktivt stöder kollegor som tar föräldraledigt eller är hemma med sjukt barn och som på ett bra sätt tar ansvar för familjens obetalda arbete.Jag har initierat ett pris som för första gången skall delas ut på självstyrelsens 85 års dag. Fannypriset skall fungera som en morot och premiera en arbetsplats som gjort något utöver det vanliga för att främja jämställdheten.Jämställdhetsplaneringen där statistik hur jämställdheten ser ut på arbetsplatsen kommer att öppna upp en diskussion för hur situationen ser ut och målättningar formuleras för hur man vill att utvecklingen skall se ut.
Visst kan det också vara så att kvinnan inte vill ge ifrån sig "sin" ledighet. Här är det viktigt att analysera om det beror på traditioner och attityder och att det är för jobbigt att stå emot dem eller om det faktiskt är så att man verkligen vill.
Mot detta kan man ställa om pappornas prioriteringar styr till en del och vems behov som väger tyngst barnets eller arbetsgivarens behov och intressen.
En utveckling till ett jämställt förhållande där familjen delar på föräldraledigheten ger vinst till både kvinnan och mannen. Kvinnorna får en bättre möjlighet i arbetslivet medan männen vinner en närmare relation till barnen.
Jag kämpar vidare för att vi skall nå dit.
Jag tror att huvudorsaken bottnar i de traditionella könsrollerna. Männen erbjuds att ta ut föräldraledighet medan kvinnorna förväntas ta huvudansvaret. Männen har möjlighet att i större utsträckning välja bort mindre attraktiva delara av föräldraskapet - tex den ökade mängden hushållsarbete som ofta följer med ledigheten.
En man som tar föräldraledigt är ansvarstagande - hur bedöms en kvinna som inte gör det? Här krävs krafttag och tålamod att förändra attityder och att ihålligt se till att frågorna aktualiseras och debatteras samt att utbildning erbjuds.
En annan viktig orsak är den ekonomiska. Jag är själv en förespråkare för valfrihet. Men så länge som kvinnorna har lägre löner än männen så är det ofta en ekonomisk realitet att det är kvinnan som väljer/förväntas vara hemma. Inom landskapsregeringen har jag hållit ett flertal diskussioner med facken för att höra deras recept för hur löneklyftan mellan kvinnor och män kunde minskas. Vidare har jag initierat en utredning som skall lyfta fakta och konsekvenser av olika insatser på lönesidan samt kommer 2007 att tillsätta en lönekommission med ett tydligt uppdrag att synliggöra problematiken och komma med förslag till åtgärder.
Våra attityder och värderingar på arbetsplatsen är också en viktig orsak. Jag hoppas att alla män som arbetar för jämställdhet aktivt stöder kollegor som tar föräldraledigt eller är hemma med sjukt barn och som på ett bra sätt tar ansvar för familjens obetalda arbete.Jag har initierat ett pris som för första gången skall delas ut på självstyrelsens 85 års dag. Fannypriset skall fungera som en morot och premiera en arbetsplats som gjort något utöver det vanliga för att främja jämställdheten.Jämställdhetsplaneringen där statistik hur jämställdheten ser ut på arbetsplatsen kommer att öppna upp en diskussion för hur situationen ser ut och målättningar formuleras för hur man vill att utvecklingen skall se ut.
Visst kan det också vara så att kvinnan inte vill ge ifrån sig "sin" ledighet. Här är det viktigt att analysera om det beror på traditioner och attityder och att det är för jobbigt att stå emot dem eller om det faktiskt är så att man verkligen vill.
Mot detta kan man ställa om pappornas prioriteringar styr till en del och vems behov som väger tyngst barnets eller arbetsgivarens behov och intressen.
En utveckling till ett jämställt förhållande där familjen delar på föräldraledigheten ger vinst till både kvinnan och mannen. Kvinnorna får en bättre möjlighet i arbetslivet medan männen vinner en närmare relation till barnen.
Jag kämpar vidare för att vi skall nå dit.
fredag, december 15, 2006
Yrkesskolans vernissage gör mig glad - klockren!
Ålands yreksskola har skapat en utställning angående kvinnans rösträtt 100 år och hade vernissage idag på Åland museum. Det är samarbete mellan åk 2 på sociala linjen och multimedialinjen.
Jag blev så glad av att se den. Inte bara för att jag själv har en roll i utställningen utan för att den är så proffsigt gjord. Jag har själv intervjuats och mina uttalande finns med. Allt från första telefonkontakten till intervjutillfället - där man nogsamt informerade om att intervju bandades men bara för att de själva lättare skulle minnas vad jag sagt (inte ens alla journalister kommer ihåg att göra det!) - till presentationen har andats professionalism.
Att dessutom sociala linjen och multimedia samarbetar kring ett projekt andas nytänkande och att man funnit att det bästa resultatet får man om man samarbetar med sådana som kompletterar en själv. Klockrent!
Jag blev så glad av att se den. Inte bara för att jag själv har en roll i utställningen utan för att den är så proffsigt gjord. Jag har själv intervjuats och mina uttalande finns med. Allt från första telefonkontakten till intervjutillfället - där man nogsamt informerade om att intervju bandades men bara för att de själva lättare skulle minnas vad jag sagt (inte ens alla journalister kommer ihåg att göra det!) - till presentationen har andats professionalism.
Att dessutom sociala linjen och multimedia samarbetar kring ett projekt andas nytänkande och att man funnit att det bästa resultatet får man om man samarbetar med sådana som kompletterar en själv. Klockrent!
onsdag, december 13, 2006
Elöverföringsavgiften - en fråga som sakta rullar framåt
- Nå blir det någon sänkning av elnätsavgiften? Den frågan har jag besvarat säkert 50 gånger under min tid i regeringen. Förväntningarna är stora bland ålänningarna och frågan har varit aktuell sedan 1999!
I mars 2005 kom frågan för första gången upp på rätt nivå - den högsta politiska - då jag träffade infrastrukturminister Mona Sahlin som genast insåg att det var en tagg i själen för oss ålänningar att betraktas som en region och inte ett elland när det gäller överföring av el mellan Sverige och Åland.
Mona Sahlin gav ett löfte om en utredning, tillsammans har vi utformat ett direktiv för utredaren och drygt 1 ½ år efter vårt handslag var utredaren tillsatt.
I går träffade jag honom. Han ansåg att våra argument om självstyrelsen var mycket intressanta och lovade att sätta sin jurist på granska våra argument. Förhoppningsvis kommer han fram till att avgiften borde avlyftas eftersom Åland i dessa avseenden bör betraktas som ett land och det finns en nordisk överenskommelse om att inga avgifter upptas mellan de nordiska länderna. Vårt problem är att vi är anslutna till regionnätet på den svenska sidan och att privata Vattenfall uppbär avgiften av oss som av de andra.
- Besluter regeringen att ingen avgift får lyftas av oss måste de lyda, hävdade jag.
Fast fullt så enkelt är det inte för det finns tydligen flera anslutningar som i ena änden är regionnätsanslutna (bl.a till Norge) och då gäller det att antingen lyfta av dessa avgifter också eller finna argument för varför Åland men inte Norge?
Vi jobbar på det!
I mars 2005 kom frågan för första gången upp på rätt nivå - den högsta politiska - då jag träffade infrastrukturminister Mona Sahlin som genast insåg att det var en tagg i själen för oss ålänningar att betraktas som en region och inte ett elland när det gäller överföring av el mellan Sverige och Åland.
Mona Sahlin gav ett löfte om en utredning, tillsammans har vi utformat ett direktiv för utredaren och drygt 1 ½ år efter vårt handslag var utredaren tillsatt.
I går träffade jag honom. Han ansåg att våra argument om självstyrelsen var mycket intressanta och lovade att sätta sin jurist på granska våra argument. Förhoppningsvis kommer han fram till att avgiften borde avlyftas eftersom Åland i dessa avseenden bör betraktas som ett land och det finns en nordisk överenskommelse om att inga avgifter upptas mellan de nordiska länderna. Vårt problem är att vi är anslutna till regionnätet på den svenska sidan och att privata Vattenfall uppbär avgiften av oss som av de andra.
- Besluter regeringen att ingen avgift får lyftas av oss måste de lyda, hävdade jag.
Fast fullt så enkelt är det inte för det finns tydligen flera anslutningar som i ena änden är regionnätsanslutna (bl.a till Norge) och då gäller det att antingen lyfta av dessa avgifter också eller finna argument för varför Åland men inte Norge?
Vi jobbar på det!
måndag, december 11, 2006
Med en ängels tålamod
Nu är EU-uppdragen avklarade för i år. Det har varit en intensiv höst men jag är känner mig tillfreds med de åländska insatserna och tycker att vi gjort oss hyfsat hörda med tanke på att vi är 27 000 personer bland 450 miljoner europeer.
Många, åtminstone politiker, vet idag om att Åland finns och att vi har en speciell självstyrelse.
I morgon bär det i väg till Stockholm. Arbetet med att få elöverföringsavgiften avlyft mellan Sverige och Åland fortsätter. Jag har jobbat med frågan under hela min mandatperiod och den har sakta men säkert gått framåt - men nog går det långsamt - det gäller att ha en ängels tålamod. Men med tanke på att frågan under denna period för första gången kommit upp på politisk nivå, en utredningsman blivit tillsatt och vi fått vara med och formulerat utredningsdirektivet - så får jag väl vara nöjd.
Nu skall jag träffa utredningsmannen och informera honom om den åländska problematiken. Nästa vecka skall jag träffa ansvariga ministern Maud Olofsson och även briefa henne.
Många, åtminstone politiker, vet idag om att Åland finns och att vi har en speciell självstyrelse.
I morgon bär det i väg till Stockholm. Arbetet med att få elöverföringsavgiften avlyft mellan Sverige och Åland fortsätter. Jag har jobbat med frågan under hela min mandatperiod och den har sakta men säkert gått framåt - men nog går det långsamt - det gäller att ha en ängels tålamod. Men med tanke på att frågan under denna period för första gången kommit upp på politisk nivå, en utredningsman blivit tillsatt och vi fått vara med och formulerat utredningsdirektivet - så får jag väl vara nöjd.
Nu skall jag träffa utredningsmannen och informera honom om den åländska problematiken. Nästa vecka skall jag träffa ansvariga ministern Maud Olofsson och även briefa henne.
söndag, december 03, 2006
Härligt att veta att nyckelpersonerna känner Åland och Östersjöns behov
Det känns bra att konstatera att vi börjar uppfylla målsättningen med miljöhandlingsprogrammet. Under det år som jag nu aktivt arbetat med maritima strategin kan jag nu konstatera att landskapsregeringens miljöhandlingsprograms målsättning att bli en trovärdig medaktör börjar uppfyllas.
Våra egna miljöinsatser och med en kunnig tjänstemanna kår i ryggen har jag kunnat föra fram trovärdiga argument där jag visat att vi är seriösa och har sakkunskap bakom det som sägs. Kunskapen och argumenteringen har i sin tur öppnat dörrar till nya kontakter som i sin tur tagit till sig vad som framförts under resans gång. Det känns fantasktiskt att nu få feedback på allt arbete som lagts ner.
Jag märker att man lyssnar till vad jag säger och mina ändringsförslag går igenom!
Under året har jag fungerat som ALDE gruppens skuggrapportör. Jag har därmed fått äran att hålla gruppanföranden och framlägga förslag i gruppens namn. Jag har också deltagit i flera möten och konferenser där kommissionären och andra nyckelpersoner deltagit.
Det känns härligt att veta att alla dessa nyckelpersoner nu känner till Åland och Östersjöns problem.
Nu kan vi systemet och metoderna för att påverka - tänk om vi nu fick vår rättmätiga plats i EU-parlamentet! - det vore mycket enklare då.
fredag, december 01, 2006
Det har varit tyst - jag bubblar snart över
Pust! Det har varit en intensiv november månad. Lagtingsåret har öppnats och budgetdebatten blev rekordlång. Från landskapsregeringens sida jobbar vi aktivt med att få konferenser och möten till Åland - helst under lågsäsong. I november sammanföll tre större evenemang samma vecka! Dessutom har regionkommittén intensivt med möten just nu plus att "statsbesöket" till italienska regionen Aosta framskjöts från augusti till just november.
När det blir så här intensivt - tre resor på tre dagar, konferenser och kvällsmiddagar flera gånger per vecka osv har jag en princip att de stunder jag är hemma rör jag inte datorn. För jag vet sätter jag mig vid den så blir jag där.
Därför har det varit tyst på min blogg ett tag. Men jag bubblar nästan över av allt jag har att berätta och tycka till om. Jag återkommer!
Trevlig lilla jul till alla!
När det blir så här intensivt - tre resor på tre dagar, konferenser och kvällsmiddagar flera gånger per vecka osv har jag en princip att de stunder jag är hemma rör jag inte datorn. För jag vet sätter jag mig vid den så blir jag där.
Därför har det varit tyst på min blogg ett tag. Men jag bubblar nästan över av allt jag har att berätta och tycka till om. Jag återkommer!
Trevlig lilla jul till alla!
torsdag, november 02, 2006
Saxat från svensk centerpartists blog
Annie skriver:
Centerpartisk dröm
Idag träffade jag centerpartiet på Åland. De har varit på besök hos oss i riksdagsgruppen för att lära sig mer om hur vi gjort i Sverige, både politiskt och organisatoriskt för att nå valframgångar.
Direkt efter Lantz hoppade jag in och presenterade vikten av personvalskampanj i en valrörelse. Om hur jag och alla de som hjälpt mig under hela kampanjen planerade och förberedde. Om min strategi och budget. Om mitt material och hur jag jobbade de sista månaderna, 90/10. 90 % utåt, 10 % internt.
Åland är en centerpartistisk dröm, på lilla ön finns det drygt tio kommuner som alla har sin förvaltning. Ett decentraliserat samhälle. Mer Åland skulle jag vilja säga, utifrån ett konstitutionellt perspektiv.
Liberalerna vill ge Gun Carlson den avgörande rösten
Ett nytt lagtingsår har inletts och med det har också talmansvalet avgjorts. Valets överraskning var att liberalernas talmansfavorit är Gun Carlson. Som centerpartist välkomnar jag självklart att min partikollega är favorit hos liberalerna och glad över att liberalerna anser att hon är den som skall ha den avgörande rösten när lagtingets röster väger lika. Jag har stora förväntningar på hur detta kommer att prägla liberalernas politik under lagtingsåret.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)