Fru talman!
Självstyrda Ålands ekonomi är en spegel av Finlands. Hela 82 % av våra inkomster bygger på avräkningen - eller klumpsumman som vi populärt kallar den. Vi betalar alltså in våra skattepengar till Finland och tillbaka betalas 0,45 % av Finlands nettoinkomstbudget. Finlands och Ålands näringsliv, basen för våra jobb och våra verkliga inkomster, är dock mycket olika. En stor del av Finlands inkomster utgörs idag av lån. Finlands statsskuld växer med 9000 euro i minuten. Statslånen räknas inte som inkomst för vår del när klumpsumman räknas ut varför beloppet i klumpsumman inte ökar för vår del. Just nu är den på samma nivå som åren 2007-2008. Vi kan alla bara med att se på vår egen vardagsekonomi konstatera att det mesta har blivit rejält mycket dyrare jämfört med för 7-8 år sedan.
Skulle vi räkna om Finlands 9000 euro i minuten efter vår andel på 0,45 som används för att räkna ut klumpsumman, så skulle det för Ålands del betyda 40 euro och 50 cent varje minut på Åland. 2 430 euro i timmen. 58 320 euro varje dygn. Vi kan inte säga att Åland går miste om dessa pengar men det visar tydligt på hur olika våra samhällen är och vilken utmaning det är för Åland att ha skräddarsydda lösningar och god service för våra ålänningar utan att ha skuldsättning. Särskilt med beaktande av att klumpsumman fortfarande efter mer än 20 år baserar sig på en åländsk befolkning som 1993 var över 4000 personer färre.
Att lyfta lån för att kunna ha verksamheten i gång känns dock främmande för vår åländska ekonomi. Lånen ska betalas tillbaka och det med ränta vilket gör att driftskostnaderna ökar för varje tjänst utan att den som jobbar känner det minsta av det i sitt lönekuvert. Utgifterna blir som en snöboll som kramas men som så småningom börjar rulla och växa. Att finansiera drift med lån är inte tryggt och dessutom oekonomiskt. Friheten och möjligheten att utveckla samhället minskar. Vi får inte heller glömma bort att påbörja en upplåning utan att lagtinget kontroller intäktssidan annat än marginellt, vore ett vågspel med tanke på ålänningarnas tilltro till vår särställning.
Till de positiva inslagen kan vi dock räkna en god likviditet och att en skattegottgörelsen på 9,5 miljoner visar att det åländska näringslivet har gått bättre än Finlands.
Från centergruppens sida är vi stolta och glada över att lämna över en budget där vi kan visa att vi kan behålla servicen, den goda sjukvården, sociala förmåner, hanterliga grupper i våra grundskolor, trygghet och kvalitet på dagis, god omsorg om våra äldre och fin teknisk service till ålänningarna trots att det ekonomiska läget blivit tuffare. Vi kommer att bevaka att vårt hittills välskötta samhälle ska fortsätta att vara världens bästa plats att leva på.
Själva poängen med vår självstyrelse är att vårt samhälle ska kunna se annorlunda ut, att vi ska kunna ha avvikande regler och förmåner anpassade efter ålänningarna och det åländska samhällets behov. Därför är det oerhört viktigt att vi uppnår ett gott resultat i arbetet i Ålandskommittén och att vi får ett självstyrelsesystem som är mer flexibelt och mer anpassat för vårt åländska samhälle i framtiden. Den här mandatperioden är avgörande och det måste till ett starkt engagemang och djupa goda relationer till den finländska regeringen för att det ska lyckas fullt ut.
För att Åland fortsättningsvis ska vara en pärla i Östersjön behöver vi värna det som fungerar väl och ändra där det behövs.
Näringslivet är motorn i vårt samhälle som skapar jobb och inkomster. Åland behöver främja förutsättningar för att näringslivet ska ha möjligheter att utvecklas och politiskt ska vi hjälpa till att koordinera och ändra lagstiftning där det behövs.
Vi vill att Åland ska ha en stark miljöprofil och höja ambitionerna inom förnyelsebar energi. Det har lagts ner oerhört med arbete och satsats friskt på att utveckla energiförsörjningen på Åland under den senaste tiden. Vi har en god grund i lagstiftning och i den nya Finlandskabeln. Sköts korten rätt har vi möjlighet att bli självförsörjande och kanske även exportera förnyelsebarenergi genom vindkraften. Men det finns mycket mer att göra. Vi vill att Åland ska ha ett starkt varumärke på grön energi. Vi vill att Åland drar nytta av att vi har alla förutsättningar för att vara det perfekta testområdet för att pröva ut nya energiprojekt. Får vi försöksprojekt till Åland kommer många fler lokala aktörer och företag att skapas inom energibranschen. Därför behövs ett projektkontor för lokala aktörer på Åland. För att hitta externa partners ute i världen men också för att koordinera och para ihop bra idéer här på Åland. Ålands teknologicentrum avslutar sina gamla uppdrag vid årsskiftet och nu finns det ett gyllene läge att välja väg för framtiden. Skapa ett projektkontor som även med externfinansiering från nordiska ministerrådet och EU utvecklar det lokala energiklustret på Åland och som erbjuder Åland som testområde för energiprojekt i världen. Genom ett spännande samarbete med högskolan på Åland kunde en innovativ och positiv inriktning skapas.
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, kan 80 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna, 90 procent av all typ 2-diabetes och 30 procent av alla cancersjukdomar förebyggas med bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet. Det spelar alltså stor roll vad vi äter. Livsmedelsindustrin utgör idag drygt hälften av Ålands industri. Jordbruksklustret sysselsätter över 1300 personer. Bra råvaror förutsätter god konkurrenskraft inom jordbruket för att trygga livsmedelsindustrins framtida utvecklingsmöjligheter. Det finns många trender och det ges varierande råd om vad som är bäst att äta. Något som kan vara förebyggande för cancer kan vara skadligt för hjärtat och tvärt om. De vinnande råden som fungerar och som visat sig hållbara är att äta varierat och så rent som möjligt. Undvik konstigheter! Det bästa sättet att få veta vad man äter är att äta närproducerat och förstås ännu hellre närproducerat ekologiskt. På Åland kan du till och med besöka den gård som producerar dina ägg eller framställer ditt mjöl eller din mjölk. Det är verklig transparens. Bra mat och rent vatten är hårdvara för framtiden. Ett aktivt producerande jordbruk gynnar hela Åland och inte minst vår hälsa!
För ett tag sedan så sprängde jordens befolkning sju miljardersgränsen. Världens befolkning har ökat dramatiskt, bara under de senaste hundra åren har antalet människor fyrdubblats. Enligt Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet, går det därför inte att undvika att världens befolkning ökar till nio miljarder människor år 2050. En fortsatt befolkningstillväxt kommer även att öka spänningarna mellan olika folkgrupper och länder, eftersom kampen om knappa resurser tilltar. Detta minskar den politiska stabiliteten och risken för politiskt våld ökar.
Att vara självförsörjande på livsmedel och energi är sannerligen en ödesfråga för Åland.
I fredags förvandlades plötsligt Paris till en krigszon. Flyktingkrisen gör sig påmind i media varje dag. Det behövs politiska lösningar, enighet och engagemang i kampen mot terrorismen. Det är av yttersta vikt att fokus läggs även på roten till flyktingkrisen. Det måste till politiska lösningar för att få slut på konflikten i t ex Syrien. Det kommer inte att gå att lösa med mer militär och mer vapen. Känner människorna att det finns ett hopp om att kriget kan ta slut så kommer de också att våga bo kvar där de vill bo och leva sin vardag och slipper riskera sina liv och allt de byggt upp för att försöka finna lyckan någon annanstans.
För att det åländska samhället ska växa behövs fler människor. Vi behöver fler barn som föds och som kan jobba vidare med vårt samhälle. Hittills är födelsetalen för små på Åland för att det ska finnas tillräckligt många händer för att hålla de åländska hjulen igång och för att kunna sköta om alla små barn, äldre och sjuka. Därför behöver vi också inflyttning för tillväxt. Därför är det trist att konstatera att ÅSUB nyligen rapporterade att antalet studerande från Sverige i vår högskola minskar. Allvarligt! Det är en trend som absolut måste svängas. Högskolan bidrar i högsta grad till företagande och inflyttning av välutbildade nya ålänningar vilket förstås är oerhört viktigt för vår utveckling. Att få välutbildade som dessutom färdigt kan språket är förstås ovärderligt för oss.
Att ha en stabil sysselsättning är grunden för ett fungerande samhälle. Vi behöver se till att vårt samhälle har kvalificerade arbetsplatser och utvecklingsprojekt som för utvecklingen vidare. Samtidigt är det mycket viktigt att det finns fler producerande arbetsplatser, små fabriker och verkstäder där det också finns jobb för de som inte har så kvalificerad utbildning. Även här är jordbrukssektorn en oerhört viktig samhällsbärare som anställer många men det behövs fler arbetsplatser som också erbjuder arbete året om och som ger värdefulla jobb och inkomster för alla de som är duktiga på att jobba med sina händer.
Vi vill värna det som fungerar och förändra där det behövs. Det gäller även kommunfrågan på Åland. Jag var i samspråk med en av de stora svenska tidningarnas politiska redaktörer – ett riktigt ankare som ofta bjuds in i TV-sofforna för att kommentera politiska skeenden. Hon hade varit på Åland och granskat vårt samhälle och hennes hälsning till mig när hon var gjort sina nedslag runt om på Åland var: var rädd om ert enorma engagemang som finns ute i ert samhälle det är unikt och det är guld värt och inte mätbart men jag är säker på att det sparar mycket pengar. Tänk på det och rusa inte iväg i en teknisk kommunreform.
Hon sa att hon talade av erfarenhet. Jag fick den besannad när jag jämför mitt besök i Åbolands skärgård 2009 med besöken 2014. Före reformen fanns det en enorm stolthet och ett brinnande engagemang i de åboländska kommunerna. Våra samtal präglades då av entreprenörskap och kämpa-anda. Döm min förvåning när jag fem år senare rörde mig i samma bygder. Samhället hade förändrats – man talade om ”de” istället för ”vi” när man avsåg beslutsfattarna, istället för kämpaanda formulerade man krav som man förväntade sig att ”de” skulle leverera - detta kryddat med en uppgivenhet och irritation på beslut som inte passade in i deras småskaliga samhällen. Det väcker minsann till eftertanke.
Finner man vinningar kompetensmässigt eller ekonomiskt och kommunerna själv ser samgående som ett gott alternativ så applåderar vi det och hjälper till på alla sätt, men vi vill varna för att ta bort engagemanget för vårt samhälle genom att med aktiva beslut svälta ut våra kommuner eller ovanifrån genom ukaser tvinga ihop dem. Lek inte med den kommunala självstyrelsen!
Vi vill sätta människorna först. Värna de idag rådande demokratiska principerna, värna det ideella arbetet och engagemanget för samhället. Landskapets tillsyn bär ansvaret för att alla erbjuds det de har rätt till. Det ska vara folkvalda som fattar beslut inte tjänstemän. Tappar vi närdemokratin så tappar självstyrelsen i betydelse och Åland tappar mark som det intressanta samhälle som det idag upplevs som. Som sagt förändra där det behövs – men det behöver inte krånglas till genom omfattande byråkratiska reformer – hjälp till så att det som fungerar mindre bra kan fungera bättre. Gör mer - prata och byråkratisera mindre!
Det som är Åland är det som även ur turistisk synvinkel är det mest intressanta med Åland. De turister som kommer till Åland vill ta del av vårt unika Åland och inte en kopia av något annat samhälle. En av de viktigaste delarna i vårt turist-Åland är förstås vår härliga natur men vi får inte underskatta betydelsen av stolta, engagerade människor som vårt samhälle består av. För den som inte varit i kontakt med entreprenörer på Gotland så rekommenderar jag en diskussion med dem om vad som hänt med Gotland och näringslivsutvecklingen efter att Gotland blev en kommun.
Fru talman!
Det är inte alltid helt självklart men så viktigt att vi tänker på att det finns få beslut som lever isolerade utan mycket hänger ihop i en helhet. När vi fattar beslut om investeringar så ska vi genomföra dem. Jag tänker exempelvis på skolbron på Kökar. Beslutet är taget om att investeringen ska göras. Planeringen har tagit vid. Av olika orsaker tvingades beslutet prioriteras ner och läggas åt sidan. Samtidigt, helt ovetande ute på Kökar så planerar småföretag hur man på olika sätt kan dra nytta av den kommande investeringen och den tillfälligt ökande arbetsstyrkan som kommer till samhället. Det funderas på lunchservering och andra praktikaliteter. Nya jobb i sikte, möjlighet att göra affärer! Planer, engagemang och resurser som visar sig vara i onödan eller åtminstone i fel tid när, vilket förstås väcker frustration, det småningom framkommer att projektet lämnats på is av olika orsaker.
Kommunikation, ordning och reda och ledarskap är oerhört viktigt och just ordet ledarskap saknar vi helt och hållet i budgeten för 2016 vilket vi hoppas att utskottet kan fördjupa sig lite i.
Med över 20 000 öar och skär, flest soltimmar i Norden, en bedövande vacker natur och en hyfsad ekonomi så har vi bokstavligen ett hav av möjligheter på Åland.
Men i allt det vackra så finns även skuggsidor. Klyftan mellan mäns och kvinnors löner är fortfarande stora och har till och med ökat. Just nu finns ett stort engagemang ute på landskapets arbetsplatser och ett imponerade arbete görs med att beskriva arbetsuppgifter och kartlägga vad olika tjänster och uppgifter innebär för att kunna utgöra en grund för jämförelse inför den stundande arbetsvärderingen. Ett arbete som måste mötas med stor respekt och behandlas på ett värdigt sätt så att vi en gång för alla får ett rättvisare samhälle.
Vi vet också att den psykiska ohälsan är ett växande problem, särskilt bland våra unga vuxna i åldern 18-26 år. Det här måste tas på stort allvar och motas i grind för att undvika onödigt lidande. Köerna är för långa idag för att få hjälp med sin psykiska ohälsa.
Helst skulle jag se att vi skulle, precis som ungcentern föreslagit, satsa mer på de ungas psykiska hälsa. På samma sätt som vi på barnrådgivningarna och inom skolhälsovården kontrollerar upp hur tillväxten är och att alla vaccinationer har genomförts så borde vi också ha goda rutiner för att följa upp hur den psykiska hälsan utvecklats hos våra unga. För att samhällets insatser inte ska behöva behandla så mycket psykisk ohälsa så borde vi koncentrera oss mer på psykisk hälsa.
Tack fru talman!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar