En avslöjande dröm om oron för svenska språket.

Det var 24 personer runt det blanka stora bordet. I tur och ordning framfördes prioriteringarna. Hon hade fem alternativ på sin lista. Det skulle bara vara några aspiranter kvar när det var hennes tur. Ingen hade nämnt hennes första alternativ så hon valde att taktikera och nämna bara ett. - Utbildnings- och kulturminister, sa hon. Inga kommentarer eller frågor hade följt av de andras uttalanden men nu var två händer uppe i luften. Den första som fick ordet ville veta om hon hade kompetens nog för uppdraget och om hon var medveten om att arbetsspråket är finska. Hon valde att istället för att gå i försvar använda frågan till ett tillfälle om att berätta om sitt engagemang för kulturen och sin bakgrund och utbildning och tidigare erfarenhet. Hon ville skicka med det som vägkost inför Juha S slutliga beslut. Den andra, som hade begärt ordet, stödde hennes val och hoppades att hon i så stor utsträckning som möjligt skulle använda sitt modersmål när hon mötte kulturfolket och agerade i utbildningsfrågor. -Det vore en bra ögonöppnare för hur minoriteter har det och kan ha en viktig påverkan. Dessutom är kultureliten bland de viktigaste opinionsbildarna vi har! Sen vaknade jag. En märklig dröm. Så kan ens undermedvetna jobba och bearbeta och avslöjar sånt man funderar på och kanske känner oro över allt medan man sover och stärker sig inför nästa dag. Vårt svenska språk är ett gemensamt ansvar och behöver stort engagemang och en stark livsgnista.

Första maj! Nu är det dags att nya frågor lyfts!

Idag är det studenternas och arbetets festdag. Vi firar i år att det gått 70 år sedan första maj blev allmän ledig dag. Mycket har hänt. Åtta timmars arbetsdag och rätt till barnomsorg är viktiga beslut som gynnar familjerna och möjligheten för alla att arbeta. Samtidigt som vi gläds åt arbete så behöver vi också påminnas om alla som idag står utanför arbetsmarknaden och alla som direkt eller indirekt drabbas av arbetslösheten. Idag kanske vi främst behöver uppmärksamma vad som behöver göras för att fler ska få jobb, för att underlätta för småföretagen att anställa, för att kvinnor och mäns arbete ska värderas lika, för att motverka sjukskrivningar och psykisk ohälsa, för att våra inflyttade ska få jobba med det som de har kompetens för och för att alla unga ska hitta sysselsättning. De flesta som ska anställs frågar efter erfarenhet men för att få erfarenhet måste man för börja någonstans. Första maj börjar boskapen släppas ut på bete. Sommarrestaurangerna slår upp sina dörrar. Studenterna firar, många har sin examen nära. En försmak av sommaren. Numera är det inte bara arbetarrörelsen som demonstrerar, ägnas dagen åt välgörenhet och även nya element tillkommer och fler frågor lyfts. Samtidigt som en stor del av befolkningen ser dagen som en underbar ledig dag att njuta av våren på och få återhämta sig lite från arbetets vardag. Ha en glad första maj!

Kombinera VD och ordförandeuppgiften - värna public service.

En arbetande styrelseordförande värnar public service Public service, en fri och oberoende informationsservice till allmänheten är en viktig grundbult i en demokrati. Behovet av att spara och tankar på omorganisation är aktuella när Ålands radios VD avgår med pension. Jag anser att redaktionellt arbete och den administrativa ledningen av radions ekonomi ska hållas isär för att trygga public service. Jag förstår att inbesparingar behöver göras. Mitt förslag är att styrelseordföranden även fungerar deltid som VD. Att tillsätta en sk "arbetande styrelseordförande" som även har VDs uppgifter förekommer och skulle i det här fallet både leda till en inbesparing och hålla rollerna med att sköta bolagets ekonomi och redaktionens uppgifter isär.

Grattis Mats vår första center-riksdagsledamot. Spännande även att följa hur Ålandskommitten sammansätts.

Grattis Mats Löfström! Ålands riksdagsledamot och Åländsk centerns första riksdagsledamot någonsin. Det är även spännande att följa hur de övriga 199 platserna fördelades i riksdagen. Enkelt sammanfattat gör centern ett fantastisk val i Finland. Sannfinländarna är i skrivande stund på andra plats enligt mandat i riksdagen. Det kan alltså bli ganska stora förändringar i Ålandskommitten som ska ta fram den nya modellen för vår självstyrelse till 2022. Riksdagsledamöterna Johannes Koskinen (s), Satu Haapanen (grön) och Ulla-Maj Wideroos (sfp) tackade för sig redan innan valet och valde att inte kandidera för omval. Kimmo Sasi är i skrivande stund suppleant. Maria Tolppanen (sf) och Marcus Lohi (c) är omvalda. Fortsättning följer. Vi ser fram emot gott samarbete med vår åländska riksdagsledamot förstås, men även med alla andra nyvalda parlamentariker i Finland.

Varför heter Ålands regering "Ålands landskapsregering"?

Varför heter Ålands landskapsregering just Ålands landskapsregering? Är det inte Ålands regering? Eller menas det att det finns fler regeringar på Åland? ”Av språket fordras rätt och slätt att det bär fram det som man menar”, myntade Konfucicus (555 f. Kr.). I Sverige och Finland benämns regeringarna: Sveriges regering respektive Finlands regering. Varför heter inte den åländska regeringen just Ålands regering? I exempelvis Österbotten, Egentliga Finland och Nyland finns landskapsförbund där kommunerna tillsammans arbetar med gemensamma frågor. Den praktiska verksamheten i t. ex Österbottens förbund leds av en landskapsstyrelse med 13 medlemmar. Landskapsstyrelsen utses av landskapsfullmäktige. Landskapsstyrelsen leder den praktiska verksamheten, bereder de ärenden som behandlas av landskapsfullmäktige, verkställer fullmäktiges beslut och ser till landskapets intressebevakning. Det är alltså ett kommunalt samarbetsorgan. För en utomstående som studerar det åländska och det finländska politiska systemet blir säkert förvirrad av att benämningarna är så lika - Österbottens landskapsstyrelse och Ålands landskapsregering, medan de i verkligheten inte har något gemensamt. De har olika uppgifter och ansvarsområden och är på olika nivå. Självstyrelsens benämningar ska inte sammanblandas med de kommunala begreppen. Än mer angeläget blir en förändring i och med att den finländska Centern lanserar självstyrelse för alla landskap i Finland. Något som inte ska jämföras med den åländska självstyrelsen eftersom den tilltänkta landskapssjälvstyrelsen bl. a inte innehåller någon lagstiftningsmakt. Med samma motivering borde begreppet ”landskapslagar” ersätts med ”åländska lagar”. Vikten av att särskilja begreppen och höja den åländska profilen och att bevaka och befrämja den åländska självstyrelsens status är angeläget. Självstyrelsepolitiska nämnden uppdrar i sitt yttrande till landskapsregeringen i samband med arbetet med det nya självstyrelsesystemet att det även för ordet ”självstyrelse” är angeläget att hitta benämningar som på ett bättre sätt beskriver verkligheten. Självstyrelse används i fråga om kyrkan och kommunerna och när ordet översätts från finska så leder ”självstyrelse” närmast tanken till ”självförvaltning”, vilket är långt ifrån lagstiftningsmakt och den territoriella autonomi som Åland har. I Ålandskommitténs delbetänkande välkomnas redan att begrepp som ”riket” behöver övervägas. Från lagtingets sida stävar vi till att använda ”Åland” och ”Finland” konsekvent istället för ”landskapet” och ”riket”. Åland är en på folkrätten grundad autonomi. Begreppet autonomi används internationellt för att beskriva områden som har lagstiftnings-, budget- och förvaltningsmakt. Självstyrelsepolitiska nämnden förordar för sin del begreppet territoriell autonomi. Det gäller än idag det som Konfucius myntade för mer än 2500 år sedan – att språket ska bära fram det man menar. Det är angeläget att ord och begrepp ses över i samband med att det nya självstyrelsesystemet arbetas fram, så att systemet även språkligt blir tydligt och att begreppen beskriver vad som avses. Att införa nya benämningar tydliggör dessutom att det är fråga om en systemförändring för vår självstyrelse och ger den åländska självstyrelsen rättvisa.

Surdeg är kärlek. Enkelt surdegsbröd.

Enkelt surdegsbröd Du behöver 500 gram vetemjöl ( jag blandade ekovete- och jästbrödsmjöl) 250 gram ekorågmjöl 500 gram ljummet vatten 200 gram pigg och nymatad surdegsgrund 2 tsk salt Blanda vetemjöl och rågmjöl i hushållsassistenten och tillsätt vatten, salt och den pigga bubbliga surdegsgrunden. Kör maskinen i kanske 5 minuter. Låt degen vila under en bakduk 1 timme. Kör ytterligare 5 minuter med maskinen och låt degen vila under en fuktad bakduk i ytterligare 2 timmar. Forma en rund limpa. Mjöla och låt den jäsa till sig i 20 minuter. Forma och mjöla ytterligare och lägg limpan i en korg och placera korgen i en burk med plastlock ( jag använder tårtasken). Ställ degen kallt och låt jäsa i 12-24 timmar beroende på när du har tid att grädda. När du har tid att grädda. Sätt ugnen på ca 250 grader. Fukta för att bilda ånga genom att sätta ett fat med vatten på ugnsbotten, lägg vatten direkt på ugnsbotten eller genom att spraya med vattenflaska. Grädda i 50 minuter. Låt brödet vila en timme innan du skär upp det. Lycka till!

Ålands lyceum visar upp självstyrelsens början.

Ett förstorat fotografi, som visar Ålands landstings första plenum i dåvarande samlyceets fest- och gymnastiksal har avtäckts idag. Nu är tavlan avtäckt och hänger på väggen placerad där den historiska händelsen ägde rum. Bilden kommer nu att synliggöra Ålands lagting och påminna vår självstyrelses början för alla som vistas i skolan. Ett fint initiativ, en trevlig ceremoni med ett informativt tal av lektor Dan Nordman. Representanter för studeranderådet klippte bandet. (Stolen är original och finns med i salen på bilden)

Unga dricker mindre - den trenden ska vi jobba för att fortsätter.

Största delen av dagens lagtingsdebatt har ägnats åt en uppdatering och förnyelse av ordningslagen. Nu gällande lagstiftning är till delar oerhört gammal där bl a begrepp som tukthus och liknande har renasts bort. Det största intresset har dock ägnats åt fjärde paragrafen där debatten blev rätt polariserad. Ska den nu gällande fem år gamla förbudet mot alkoholförtäring i offentliga miljöer tas bort eller inte. Det har diskuterats vilka signaler en liberalisering ger till vårt samhälle. Om hur det ska bedömas huruvida en person är störande eller inte och om det är bättre att ta bort förbud om polisen inte hinner ge ordningsbot åt alla som bryter mot dagens lag. Det har också diskuterats huruvida restaurangbranschen berörs om fler tar egna medhavda drycker med istället för att besöka utskänkningsställen. Hur det kommer att bli, vet vi inte med säkerhet. Den här frågan går under rubriken samvetsfråga där inga partiböcker styr utan var och en röstar efter sin övertygelse. Innan omröstningen förrättas kommer lag- och kulturutskottet att fördjupa sig i frågan. Ifall omröstningen blir att handla om huruvida alkohol ska tillåtas på offentliga utrymmen eller inte så kommer jag att stöda att den lagstiftning som gäller idag inte ska ändras. Att ge grönt ljus för mer alkohol är fel signal särskilt när ungdomsfylleriet faktiskt minskar just nu. En trend som jag inte vill bidra till att bryts.

Alla är vi olika men har lika värde!

Idag rockar vi sockor för att manifestera allas lika rätt även om vi är olika. Internationella Downssyndromdagen i morgon.

På pi-dagen: Det är skillnad på att lära ut och att nån lär sig.

Idag är det pi-dagen. 14 mars kan skrivas 3/14 med amerikanskt datumformat, och de tre första siffrorna i decimalutvecklingen av pi är just 3, 1 och 4. Pi är en matematisk konstant som representerar förhållandet mellan en cirkels omkrets och diameter. Dagen tillägnas ofta ansträngningar för att utveckla matematikundervisningen och för att lyfta och öka intresset för matematik. Jag upplever att matematik är ett läroämne som många har ett rätt komplicerat och komplexfyllt förhållande till. Ämnet har hög status och de som inte är duktiga inom ämnet kan uppfattas som svagare elever. Jag tror att många ungas svaga självkänsla hänger ihop med förhållandet till matematik. Vår förmåga att tänka abstrakt utvecklas i olika takt precis som allt annat i människans utveckling. Våra läroplaner förväntar ändå att alla ska lära sig samma saker samtidigt. Men att lära sig abstrakta saker om man inte kan tänka abstrakt, är bortkastat. När man sen väl utvecklat förmågan så har man många luckor som inte alla lärare klarar att analysera vilka de är och reparera. Vilket kan ställa till med stora problem för den fortsatta inlärningen och risken är uppenbar att den studerande uppfattar sig som dum eller konstaterar att den inte har något "mattehuvud". På min önskelista på viktiga forskningsområden ligger det här angelägna ämnet i absoluta toppen.

"Invandrare - hur länge ska man vandra för att komma in". lagtingets högtidliga öppnande

VÄRDERADE HERR LANDSHÖVDING! Det är oroligt i vår omvärld, krig härjar i vår närhet, ryska militärflygplan kretsar runt grannländers gränser med kort säkerhetsavstånd och visar upp sin militära upprustning, moder jord säger ifrån och visar genom skogsbränder och översvämningar att klimathotet måste tas på allvar. Ebolasmittan som först var något fjärran långt borta i Afrika börjar uppträda närmare och kräver beredskap även hos oss. Precis som ni säger, herr landshövding, så påverkas Åland också i högsta grad av vad som händer internationellt i vår omvärld. Rysslands importstopp är ett konkret exempel på hur även vi berörs. Ålands demilitarisering och neutralisering får inte kränkas. Från åländsk sida har vår uppfattning alltid varit att de avtal som rör Ålands demilitarisering och neutralisering samt den sedvanerättsliga statusen fortsättningsvis gäller oavsett förändringarna i omvärlden. Den uppfattningen är fortsättningsvis högaktuell med anledning av de förändringar som den geopolitiska situationen i Europa för närvarande genomgår och de civila kriser som vi kan ha framför oss. Demilitariseringen och neutraliseringen ska upprätthållas och dess giltighet ska kontinuerligt hävdas oavsett om det sker förändringar på det säkerhetspolitiska planet, nationellt eller internationellt. Herr landshövding! Både Finland och Åland står inför stora utmaningar för att hålla ekonomin i balans och för att befolkningen i största möjliga mån ska vara sysselsatt och på så sätt utveckla samhället på ett sunt sätt. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Från åländsk sida är vi beredda att finna vägar där Åland också kunde bidra till Finland. Där vi kunde finna samarbeten som båda kan dra nytta av. Ett exempel kunde vara att använda Åland som försöksområde inom energipolitiken. Åland är avgränsat och litet och kunde därför vara optimalt för försök och studier. Vi vill också gärna diskutera och ge förslag på hur Finland också kunde dra nytta av Åland. Att hjälpas åt är särskilt viktigt när det är krassa ekonomiska tider. Det svenska språket är självstyrelsens grundpelare. För att behålla svenska språket är självstyrelsen ett viktigt verktyg. Vi har ett intressant och intensivt arbete framför oss med att skapa ett nytt självstyrelsesystem. Ambitionerna för vår del är att ge det åländska samhället förutsättningar att utvecklas på ett bra och mer flexibelt sätt. Ett smidigare självstyrelsesystem skulle innebära att vi på Åland i högre grad kunde anpassa och använda vår självstyrelse för vårt samhälles utveckling och efter ålänningarnas behov. Ett system där vi skulle se och använda de politiska möjligheter som finns för att utveckla samhället och skapa arbete och söka stöd i juridiken för att förverkliga det. Vi behöver hjälpas åt för att våra samhällen ska utvecklas så väl som möjligt. Ett välfungerande Åland gynnar även Finland. Jag vill framföra vårt tack till presidenten för hans engagemang i denna fråga och också betona vikten av att inga partier låser sig utan arbetar med ett öppet sinnelag så att dialogen kan fortsätta vara levande och konstruktiv fram till dess att besluten slutligen skall fattas. Herr landshövding. Ålänningarna har i senaste EU-val gjort sitt yttersta att genom samarbete och aktivt valdeltagande få representation i Europaparlamentet. Bedömningen är att det nu är tydligt bevisat att det är omöjligt för Åland att vara representerat utan att Åland blir en egen valkrets. Lagar som stiftas i Europaparlamentet ska genomföras även i den åländska lagstiftningen, men Åland har ingen representant i beslutsprocessen som kan påverka att lagstiftningen även kommer att fungera i vårt samhälle. Vi vill med emfas uttrycka det missförhållande och det demokratiunderskott som fortsatt råder. Lagtinget anser att statsrådet bör sätta igång de lagstiftningsåtgärder som krävs för att Åland i valet till Europaparlamentet i nästa val utgör en egen valkrets. De åländska kraven är i högsta grad motiverade och berättigade utgående från Ålands särställning och folkrättsliga status. Både Sydtyrolen och den tyska minoriteten i Belgien och portugisiska Azorerna kan här utgöra exempel på områden som garanteras en av sina länders parlamentplatser. Herr landshövding. Slutligen vill jag uttrycka vår uppskattning för det engagemang och den tjänstvillighet ni visar när det finns behov av att diskutera och ventilera frågor ur olika synvinklar och där ni bidrar med era erfarenheter och kontakter. Jag vill också lyfta fram den gästfrihet ni erbjuder och den tillgång ni utgör när ni ställer upp för våra gäster som besöker landskapet. Jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete. Från självstyrelsens sida vill vi också ta tillfället i akt att framföra vår hälsning till Republikens president och tacka för ett gott samarbete och för de intressanta diskussioner som fördes mellan presidenten och den åländska delegationen som deltog vid mötet i Gullranda i augusti i år. Vi vill betona värdet av att presidenten meddelat att det finns beredskap att rätta till misstaget med att tortyrkonventionen aldrig blivit sänd till Ålands lagting för godkännande. Lagtinget kommer i efterhand att få tillfälle att godkänna tortyrkonventionen vilket är angeläget så att den till sin helhet även är gällande på Åland. Vi ser fram emot att de traditionella sommarmötena på Åland fortsätter och hoppas även att presidenten nästa år har möjlighet att personligen närvara och öppna vårt lagting. Jag ber Er även framföra lagtingets hälsning till riksdagen samt statsrådet och dess medlemmar och även till er personal vid statens ämbetsverk som även de ger god service till ålänningarna. HÖGT VÄRDERADE LAGTINGSKOLLEGOR ”Åland vårt Åland vår hembygd det är” sjunger vi i Ålänningens sång. Hembygd – en plats där vi har vårt hem. Vad är då ett hem? Vad betyder det för dig? Vad betyder det för människorna som vi representerar? I förordet till boken ”Välkommen hem” skriver Gunnel Ekelund: Vad är ett hem för den som flyttat? Är det nödvändigt att ha bara ett hem eller kan man ha flera? När blir man hemlös eller rotlös? Eller som Jonas Gardell sagt: ”Invandrare och invandrare men hur länge ska man behöva vandra innan man kommer in?” I USA, Kanada och Australien, länder som har lång invandringshistoria, så kallas man inte invandrare efter att man fått sitt medborgarskap. Varför gör vi det i Europa? Låt mig citera Kaveh Bahar som flyttat till Åland från Iran. Klokt konstaterar han att: ”Alla kan ju känna sig isolerade eller främmande ibland, men man blir väl inte en invandrare ändå.” Visst är det ju så. Oavsett var vi är födda eller hur länge vi levt på en plats så kan vi känna oss vilsna i livet, utanför eller främmande i olika situationer – men det har inget att göra med var vi är födda. Ålänningen Stephen Gitau, som bor på Åland, men som härstammar från Kenya, formulerar sig så här: ”Du kan känna dig hemlös i ditt födelseland på samma sätt som du kan skapa dig ett nytt hem var som helst i världen”. Marina Jeremic som är född i Serbien men som har bott länge på Åland uttrycker sig så här: ”Det är svårt att beskriva känslan, men det handlar om samma trygghet som jag saknade under de tretton jättesvåra åren i Serbien” när hon funderar på varför hon trivs så bra på Åland. Jag tror att man kan ha flera hem och jag är helt säker på att många unga idag som växt upp med separerade föräldrar håller med. I dag kan ha sitt hem både hos sin biologiska mamma och hos sin biologiska pappa, hem på olika platser. Hemmen är inte lika. Men båda kan vara hemma. Varför kan man inte då känna sig hemma både på Åland och i Iran på samma gång? Måste man bestämma sig för att ha bara ett hem? Jag tror att vi i framtiden, ju mindre världen känns och ju mer internationaliserade vi blir, kommer att känna att vi kan bo på flera olika platser. Bästa kolleger. Vi har ett uppdrag att genom lagstiftning och kloka budgetbeslut skapa ett samhälle där alla kan känna sig hemma oavsett om man är född här eller någon annanstans i världen, oavsett om man är kvinna eller man, oavsett vilken religion man erkänner sig till eller vilken ålder man har, om man har något funktionshinder eller drabbats av någon sjukdom. Vi ska måna om alla så att vi tillsammans kan bidra till vårt samhälles utveckling, var och en efter sina förutsättningar. Det är också viktigt att vi är lyhörda och lyssnar och tar lärdom av de synpunkter som finns ute i vårt samhälle, både från dem som är rädda för en ökad inflyttning och från dem som flyttar in till Åland. Ålands befolkning består av ganska exakt lika många män som kvinnor, ändå är kvinnorna underrepresenterade i Ålands lagting. Vårt gemensamma mål ska vara att öka andelen kvinnor efter nästa val. Vi har krävande beslut att ta ställning till och vi behöver ha bred kompetens och hela resursen av både kvinnor och män för att besluten ska bli så bra som möjligt. Ett jämställt samhälle är effektivare, mer lönsamt, mer konkurrenskraftigt, trivsammare och mer demokratiskt. Att vara medlem i Ålands lagting är att inneha det viktigaste politiska uppdraget på Åland. Som mina år som talman har jag ofta haft orsak att vara stolt över vårt lagting och er lagtingsledamöter. Bästa lagtingskolleger! Att vara politiker är ett fritt, intressant och omväxlande arbete. Men det är också krävande. Det finns få beslut som alla jublar över. Det som är bra för någon kan vara en försämring för en annan. En politiker förväntas vara rättvis och ha svar på frågor och ska kunna stå för sina åsikter. I lagtinget arbetar vi med hela Ålands bästa för ögonen, och det behövs både mod och tid att förklara besluten. Det här är särskilt viktigt att minnas nu när vi går in i ett valår. Jag önskar er energi, tålamod, samarbetsförmåga och framförallt arbetsglädje – allt som behövs för framgång i ert arbete för landskapets bästa. Jag vill även tillönska alla er som företräder Åland i kommittén för självstyrelsens utveckling fortsatt lycka och framgång i ert viktiga arbete. ÄRADE FRU LANTRÅD, VÄRDERADE MINISTRAR Ska Åland krympa eller växa? Vad har Åland för komparativa för- och nackdelar? Är det lätt att skapa jobb på Åland och vad kan vi göra för att skapa flera jobb? Är det lätt för människor att få kontakt med myndigheter och är servicen effektiv? Har vi smidiga regelverk? Hur ser samarbetet ut med näringslivet, gynnar det företagarandan? Hur ser arbetsmoralen ut? Hur fungerar infrastrukturen? Är det enkelt att exportera och importera? Vilken utvecklingskraft har vi? Hur ser energipriserna ut? Hur fungerar renhållningen? Är det ordning och reda, rent och prydligt omkring oss? Klarar vi av brottsligheten och gängbildningar? Klarar skolan av att hantera och bemöta mobbing? Finns det sparade pengar så att vi klarar kommande investeringar? Har vi tillräcklig säkerhet och kan vi bemöta och eliminera den sociala oro som finns bland ungdomar? Är vår miljöpolitik tillväxtvänlig? Belönar vårt samhälle skötsamhet? Finns det utanförskap i vårt samhälle? En lång lista med frågor som tar upp det mest basala i ett fungerande samhälle. Frågor som enligt forskningen är de som utgör skillnaden om ett samhälle växer eller om det går tillbaka. Inte särskilt spännande frågor om man är mera lockad av nya innovationer och upplevelser, utan det här är frågor som kräver mycket jobb och hårt jobb och som också kräver tålamod och engagemang för att få sin lösning. Det här är samhällsfrågor som kräver en baspolitik med fokus på kärnuppgifter. Det är viktigt för ett samhälle som ska växa och attrahera. Det ställs stora krav på er. Dagligen ska ni vara redo att fatta många beslut och ni förväntas att ha åsikter, lösningar och kunskap om vitt skilda sakområden. Om ni tillåter skulle jag vilja ge er några råd gällande att fatta beslut: Eftersom vi nu går in i ett valår kan tidpunkten för att fatta vissa beslut vara av avgörande betydelse. En del beslut kan vinna på att vänta till senare eftersom ivern att uppnå vallöften kan både fördyra och medföra kompromisser så att beslutet tenderar att bli tandlöst. Andra beslut måste fattas nu även om de kan kännas obekväma men är av avgörande betydelse för Åland som helhet. Det här kräver mod och ansar. Vi har ett gemensamt mål om ett hållbart Åland år 2051. Låt vart och ett av era beslut föra Åland mot det målet. Ett hållbart samhälle är inte isolerat bara ett miljövänligt samhälle, det är även ett samhälle med sysselsättning och god ekonomi och med människor som mår bra såväl hälsomässigt som socialt. Det är en utmaning och en svår balansgång, men nödvändigt att fatta miljömässigt kloka beslut som samtidigt är tillväxtvänliga. Fråga er själva ifall besluten ni fattar kommer att föra Åland närmare eller längre bort från de stora målen. Tänk strategiskt! Hur påverkar dagens beslut morgondagen? Det finns inga perfekta beslut. Beslut är en blandning av vad vi för stunden vill och vad vi för tillfället vet, vad vi tror och vad vi kan göra. Det finns inget som garanterar att någonting av detta kommer att förbli oförändrat eller vara rätt i framtiden, kanske inte ens i morgon. Ny information kan kräva ett nytt beslut. Jag lyckönskar er inför allt utvecklingsarbete som bedrivs både internt på Åland och i samarbete med riksmyndigheterna, med Sverige, med Norden och med EU och önskar er samarbetsglädje, arbetslust och framgång. Jag ber att genom er fru lantråd få skicka en hälsning från lagtinget till alla som arbetar i förvaltningen och runtom på Åland på landskapets alla olika arbetsplatser. Arbetet med tillsyn och utveckling, att bereda förslag till lagstiftning, att upprätthålla god service till allmänheten kan inte nog uppskattas. Det finns en fantastisk samlad kompetens och kunskap inom förvaltningen. En skatt att gräva ur och en tillgång som vi ska vara rädda om och förvalta väl. Jag tillönskar alla arbetsglädje och framgång i deras arbete. BÄSTA LAGTINGSDIREKTÖR OCH PERSONAL VID ÅLANDS LAGTINGS KANSLI Vi har ett gott samarbete mellan lagtingsledamöterna och alla er som arbetar vid lagtingets kansli. Det är en stor tillgång för oss lagtingsledamöter och för ålänningarna att vi har en så kompetent och engagerad personal. Tack vare er kunskap och med er vägledning kan vi i lagtinget genomföra vårt arbete på ett korrekt och bra sätt och se till att våra gäster trivs och får en professionell och intressant bild av Åland. Det parlamentariska arbetet utvecklas och vi står inför flera utmaningar där ni kommer att ha en central roll. Jag ser fram emot att vi i fortsättningen ska ha ett lika gott samarbete och önskar er arbetsglädje och lycka till med era arbetsuppgifter i demokratins och Ålands tjänst.

Viktiga budskap finner nya arenor.

I bussen mellan flygplatsen och flyget häromveckan ondgjorde sig en av mina medpassagerare över hur obekvämt det är att flyga och vad lite som görs för att göra det enklare. Han var frustrerad över säkerhetskontrollen, över stressen, över köandet, över busstransporter, över säkerhetsinformationen osv. Jag tänkte att han kanske skulle säga att det här borde politikerna göra något åt. Istället sa han: -Märkligt att ingen komiker lyft detta! Igår såg jag komikern Måns Möllers hyllade soloföreställning om hans familjesituation och sonens diagnos med autistiskt syndrom. Det pendlade mellan mörkaste förtvivlan och ljusa glädjestunder. Hans mål med föreställningen var att få en ändring på de idag nio månader långa väntetiderna från undersökning till diagnos. Det har alltid funnits kulturella arenor som förmedlat politiska budskap. Men ändå fick jag en tankeställare att det finns skäl för oss politiker att ta oss en funderare över hur politiken utvecklas, var viktiga frågor diskuteras och vara lyhörda när opinioner bildas, så att vi snappar upp vad som verkligen är viktigt.

Åland har en speciell säkerhetspolitisk satus

Jag tänkte kort uppehålla mig vid Ålands speciella säkerhetspolitiska status, lite om situationen i Ukraina och slutligen om hur jag skulle vilja se på Nordens roll i en orolig värld. Åland har en speciell säkerhetspolitisk status. Åland är militärstrategiskt placerat mitt i Östersjön. Det sägs att den som kontrollerar Åland också kontrollerar Östersjön. Åland lyder i folkrätten och i Östersjö-sedvanerätten under en särskild regim inom försvars- och säkerhetspolitiken. Det är viktigt att ta i beaktande när överenskommelser sluts eller samarbeten utvecklas. Åland borde också alltid involveras när överenskommelser görs där Åland berörs. Bakgrunden till den särskilda åländska ställningen grundar sig på en serie internationella beslut. Vid fredsslutet efter Krimkriget mellan Ryssland, Frankrike och Storbritannien år 1856 beslöts att Ålandsöarna skall vara demilitariserade. Åland blev då fortsättningsvis en del av Ryssland men rollen som militär utpost var avslutad. När tvisten om Ålands statstillhörighet skulle lösas mellan Finland och Sverige, efter att Finland lösgjort sig från Ryssland, blev frågan aktuell på nytt. Finland var en ung nation och Sverige såg risken att Åland kunde utgöra ett brohuvud för militära angrepp från öst och ville därför kontrollera Åland. Ålands demilitarisering och neutralisering behövdes för att Åland inte i framtiden skulle kunna användas som ett militärt hot mot Sverige. Frågan fick sin lösning genom ett beslut i Nationernas förbund. Ålands särart och självstyrelse skulle garanteras samtidigt som både demilitariseringen och neutraliseringen bekräftades och därmed garanterades internationellt, av förutom Sverige och Finland, även av Danmark och då tillhörande Island, Estland, Frankrike, Italien, Lettland, Polen, Storbritannien och då inkluderande Irland och Indien samt Tyskland. Sovjetunionen anslöt sig genom ett säravtal år 1940. Demilitariseringen innebär att ingen militär personal får uppehålla sig på Åland och att inga befästningar får byggas i fredstid. I samband med att Åland erhöll självstyrelse befriades även ålänningarna från kravet på militärtjänst. Åland är även neutraliserat och skall därmed hållas utanför krigshändelser. Finland är dock skyldig, i händelse av krig, enligt folkrätten att försvara Ålands neutralisering vilket inte är detsamma som ett sedvanligt försvar. Demilitariseringen betyder mycket för ålänningarnas identitet och intresset för att engagera sig i frågorna har ökat från åländsk sida. Det är i sammanhanget glädjande att allt fler forskare ansluter sig till uppfattningen om att Ålands status är en s.k. permanent arrangemang. Ett sådant erkännande av Ålandsregimen innebär att den är tvingande för alla stater och att varje stat anses ha en grund för att kräva att regimen respekteras. Med tanke bl.a. på Ålandsregimens långvariga existens, tillkomsten i Paris 1856, dess förstärkning av Nationernas Förbund 1921 samt Ålandskonventionens budskap om att statusen ska bestå oavsett de förändringar som sker runt Östersjön, är det naturligt att uppslutningen runt begreppet permanent arrangemang erhållit ett allt bredare stöd för Ålandsregimens del. Denna sedvanerättsliga regim som reglerar demilitariseringen och neutraliseringen av Åland är ännu idag högst giltig och levande och dessa bestämmelser ska förbli i kraft vilka de förändringar än må vara som kan inträda på det säkerhetspolitiska planet nationellt eller internationellt. Detta innebär att Åland förblir neutraliserat oavsett vilka åtaganden som Finland i övrigt ikläder sig. Eftersom demilitariseringen och neutraliseringen är föremål för en sedvanerätt så binder de även andra stater än signatärmakterna och kan därför inte justeras genom en ändring av konventionerna. Flertalet av de väpnade krig som pågår i världen just nu är interna konflikter som ofta kan härledas ur någon form av minoritetsproblem och brist på mänskliga rättigheter. Åland har därför under de senaste 20 åren allt mer hamnat i fokus i sökandet efter fungerande minoritetslösningar i stället för att nödvändigtvis skapa ytterligare nya stater. Att konflikten mellan Sverige och Finland gällande Ålands statstillhörighet kunde lösas utan vapen och blodspillan utgör en inspiration för många ute i Europa och världen. Vi är stolta över att vi kan fungera som inspiration och får ta emot gäster från världens olika hörn som vill studera självstyrelsen, både dess tillkomst och utveckling. I den situation som nu råder i Ukraina kunde en demilitariserad zon vid gränsen vara till särskild nytta. Ingen militär skulle kunna vistas i den och inga militära aktiviteter skulle få förekomma inom zonen vilket skulle göra att proryska rebeller inte skulle kunna understödas från den ryska sidan och ukrainska styrkor inte skulle behöva bekymra sig över någon markoffensiv. Den typen av krigsföring som förekommit i Ukraina med anonymiserade ryska styrkor skulle inte ha varit möjlig med en demilitariserad zon som buffert. Demilitariserade zoner kan överlag verka avkylande i konfliktområden som är utsatta för krigshot från olika paramilitära organisationer. Situationen är visserligen svårare i dag då angrepp kan se så olika ut och där gränser mellan militärt och civilt och krig och fred inte längre är lika tydliga, vilket gör att enkla lösningar är svårare att finna. De militära aktiviteterna i Östersjön trappas upp och det måste tas på allvar. Ändå vill jag som talman på fredens öar framhålla att jag gärna skulle se ett Norden som aktiverar sig i medling och fredsförebyggande arbete framom militarisering. I försvaras- och säkerhetsarbetet är diplomatin mest framträdande; militären är ett hjälpmedel. Enkelt uttryckt gäller det att se till att fienden inte vill anfalla, att vid konflikter reda ut hur de stridande tänker och tolka ambitionerna samt handla därefter. Norden kan utgöra ett bra exempel och en inspiration och Åland bidrar gärna i detta arbete. Sammanfattningsvis vill jag framhålla: För det första: Den sedvanerättsliga regim som Ålands demilitarisering och neutralisering bygger på ska beaktas i försvarssamarbetets alla berörda delar, nationellt i Finland, i Sverige, i Norden, inom EU, för Ryssland och i NATO. Det är viktigt att detta noteras och skrivs in i eventuella statsfördrag eller andra överenskommelser. Åland borde få delta till de delar som överenskommelserna berör Åland. För det andra: Vi erfar en tendens att gränsen mellan civila och militära aktiviteter blir mindre tydlig och att det blir allt mer krävande att följa upp att inte demilitariseringen kränks. För att underlätta för något land att inte kränka Ålands demilitarisering är det viktigt att så få civila uppgifter som möjligt överförs till försvaret. Vi välkomnar ett förslag på hur t.ex. räddningstjänsterna och liknande civila enheter i Norden kunde samordnas. Dessa diskussioner kunde gärna föras parallellt med de gemensamma säkerhets- och försvarsdiskussionerna. Ju fler välfungerande samarbeten vi har desto mindre behov har vi av militär närvaro. Tillåt inte försvaret att växa på det civila samarbetets bekostnad. På Åland tror vi starkt på det civila samhällets engagemang och effektivitet, vilket bl. a har visat sig när det skett oljeolyckor. Då har ålänningarna varit snabbare än myndigheterna på plats och med hinkar och armkraft börjat fånga upp oljan. Även vid Estoniaolyckan visade det sig att de åländska civila insatserna hade gett stor effekt vilket mötts av beröm i utvärderingarna. För det tredje: I försvaras- och säkerhetsarbetet är diplomatin mest framträdande; militären är ett hjälpmedel. Tag tillvara de civila experterna – låt inte dessa hamna i skuggan av arbetet med att utveckla försvarssamarbetet. Använd det nordiska förtroendet som finns i omvärlden och använd det i arbetet med att medla i konflikter och för samtal som leder till att knutar kan lösas upp. Åland tar gärna aktivt del. Åland har ett fredsinstitut med erkänd kompetens även internationellt. För det fjärde : Ålandskonventionen kan även ses som en extra säkerhetsgaranti för Finland, alltså en grund för erhållande av militärt bistånd utöver de mer kända mekanismerna som följer av såväl FN-stadgan som medlemskapet i Europeiska Unionen (Lissabonfördraget). Med tanke på ett allt tätare nordiskt försvarssamarbete borde alltså Ålandsregimen även till denna del vara av intresse för den nordiska familjen. (Anförande vid rundabordsamtalen i Oslo 13.102014)

En seger för lagtinget och självstyrelsen!

Lagtinget har haft en intressant och viktig dag idag. Första behandling av ett tilläggsprotokoll till tortyrkonventionen. Ärendet har upptagit mycket av lagtingets tid eftersom det är principiellt mycket viktigt för självstyrelsen. Eftersom vi beretts möjlighet att godkänna tilläggsprotokollet till tortyrkonventionen så anser vi i lagtinget att det är logiskt att vi även borde få tillfälle att godkänna ursprungskonventionen som tilläggsprotokollet är kopplat till. Vi besökte presidenten på Gullranda den 12 augusti och en månad senare hade vi ett meddelande från presidenten att konventionen kommer att skickas till lagtinget för godkännande. En seger för Lagtinget och självstyrelsen och en fin och viktig markering för den åländska självstyrelsen av vår president Sauli Niinistö. Vidare har lagtinget debatterat lagen om avbytarservice. En lagstiftning som väcker många känslor och där tilläggsmedel skapats för att systemet ska bli så bra som möjligt med de ekonomiska förutsättningar som det gått finna en majoritetslinje kring. Lagtinget har också debatterat tilläggsbudgeten. Där Åva-Jurmoprojeket och huruvida Vårdöbron ska renoveras eller ersättas med en helt ny bro har tsgit stort utrymme. Tilläggsbudgeten innehåller många andra frågor också bl a pengarna som landskapet fått från ett testamente och där regeringen fick vägkosten att pengarna borde användas för att rusta upp vår världsunika fyrmastade bark Pommern. Debatten om tilläggsbudgeten fortsätter på onsdag.

Åland kan vara en tillgång för Finland. Vi behöver hjälpas åt!

Inledande anförande från besöket hos republikens president 12.8.2014. Gullranda. Än en gång tack för att vi får komma och diskutera och informera om läget på Åland just nu och tillsammans fundera på hur våra samhällen kan hjälpas åt att bli ännu bättre. Vi har haft en fin sommar vädermässigt men vi är inte på något sätt oberörda eller oberoende av det som under sommaren och fortsättningsvis pågår i omvärlden. ”Åland är världens bästa plats där det enda man räds är det finska språket” så lyder rubriken för månadsbilagan om Åland i Helsingin Sanomat från början av augusti. Journalisten har en fin vistesle på Åland och funderar över vad det beror på att ålänningarna har högre medellivslängd och är friskare än många övriga finländare - vad det gör att ålänningar har det så bra? Han berättar också att den 5,9 % andelen finskspråkiga på Åland inte har rätt till att gå i skola på sitt modersmål. Livet på Åland beskrivs som en vacker park som är lätt att ha översikt över och som är trygg. Presidenten har säkert många delegationer som framför önskemål. Vår delegation när en förhoppning om att vi ska finna vägar där Åland kunde bidra till Finland och där tonen och samtalen ska handla om hur Finland kan dra nytta av Åland. Att hjälpas åt är särskilt viktigt när det är krassa ekonomiska tider. Det är inte bara Helsingin Sanomat som skriver om Åland. I Talouselämä föreslår Tommy Jacobsen på Cleen Oy och Jukka Noponen på Sitra i en artikel att Åland skulle vara det perfekta försöksområdet för att prova ut ny energipolitik. Mycket välkommet och intressant initiativ och exempel på hur Finland kan dra nytta av Åland och Åland samtidig kunde få ringeffekter av. Hur vi kunde hjälpas åt att finna utveckling. Det är fint att Åland kan uppfattas så positivt som Helsingin Sanomat skriver och förstås att få en så härlig beskrivning av vårt samhälle i den största finska tidningen Att framställa Åland som en park och idyll får inte skapa en bild av att vi är isolerade. Tvärtom. Östersjön fungerar som vår motorväg och bidrar till att vi kan hålla kontakt och göra affärer med andra. Det flyttade nya människor till Åland från inte mindre än 43 olika länder år 2012. Det sker även en utflyttning från Åland. Totalt 26 länder i världen fick ta emot personer som flyttade från Åland. Tack och lov så är det fler som flyttar in än som väljer att flytta från Åland, vilket gör att vi är det enda öriket som faktiskt växer inom EU. De flesta som flyttar till Åland flyttar från resten av Finland. Utan invandring och återflyttning skulle den åländska befolkningstillväxten stagnera. Åland påverkas också i högsta grad av vad som händer internationellt i vår omvärld. Många funderar tex på vad Rysslands importstopp kommer att betyda för Åland. Som ansvarig för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik kan det vara av intresse för presidenten att veta att självstyrelsepolitiska nämnden just nu arbetar med ett betänkande över förslaget till policy för Ålands demilitarisering och neutralisering. Från åländsk sida har vår inställning alltid varit att de avtal som rör Ålands demilitarisering och neutralisering samt den sedvanerättsliga status som tillkommer neutraliseringen fortsättningsvis gäller oavsett förändringarna i omvärlden. Den inställningen är en förutsättningsvis högaktuell med anledning av de förändringar som den geopolitiska situationen i Europa för närvarande genomgår . Demilitariseringen och neutraliseringen ska upprätthållas och dess giltighet ska kontinuerligt hävdas oavsett om det sker förändringar på det säkerhetspolitiska planet, nationellt eller internationellt. Det är mycket viktigt att demilitariseringspolicyn nu finns nedtecknad så att praxis och tolkningar finns dokumenterade. Vi välkomnar att det inför och i samband med den storövning som arrangeras den 29 augusti så tydligt informeras om den åländska demilitariseringen. I bilagan i Helsingin Sanomat uppfattar skribenten att Åland räds det finska språket. Det kanske kan uppfattas som en överdriven formulering med det finns ett korn av sanning. Om vi är ärliga så är det ett stort bekymmer att svenska språket allt mer blir ett språk som bara används i privatlivet i Finland. Vi gör vad vi kan och självstyrelsepolitiska nämnden kommer i höst att arrangera ett öppet hörande om svenska språkets ställning på Åland och om det åländska språkrådets roll i arbetet att bevaka detsamma. Det svenska språket är självstyrelsens grundpelare. Ett viktigt verktyg för att behålla svenska språket är självstyrelsen. Vi har ett intressant och intensivt arbete framför oss med att skapa ett nytt självstyrelsesystem. Ambitionerna för vår del är att ge det åländska samhället förutsättningar att utvecklas på ett bra och mer flexibelt sätt. Ett smidigare självstyrelsesystem skulle innebära att vi på Åland i högre grad kunde anpassa och använda vår självstyrelse för vårt samhälles utveckling och efter ålänningarnas behov. Ett system där vi skulle se och använda de politiska möjligheter som finns för att utveckla samhället och skapa arbete och söka stöd i juridiken för att förverkliga det. Vi behöver hjälpas åt för att våra samhällen ska utvecklas så väl som möjligt och ett välfungerande Åland gynnar Finland. Från självstyrelsens sida vill vi också ta tillfället att tacka för ett gott samarbete under behandlingen av det fakultativa protokollet till konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Det är viktigt att poängtera att lagtinget aldrig varit negativ till att samtycke i detta viktiga ärende utan tvärtom gärna sett möjligheten att aktivt ta ställning till grundfördraget som innefattar viktiga regleringar kring mänskliga rättigheter. Det var alltså fint att vi kunde hitta en lösning som båda parter kunde acceptera. När det gäller tortyrkonventionen vill jag först beklaga att ärendet dragit ut på tiden. Inte heller här hyser lagtinget någon tvekan till konventionen som sådan men vi anser att lagtingets samtycke borde ha inbegärts redan i fråga om ursprungskonventionen och vi skulle därför önska att presidenten överlämnar en kompletterande framställning. Presidenten är hela Finlands president och har som presidenten vet en alldeles särskild och mycket viktig roll på Åland. Presidenten har en viktig uppgift när det gäller ålänningarnas intresse för självstyrelsen. Ålänningar i allmänhet är inte så insatta i finländsk politik men alla vet vad Finlands president heter och intresset för det finländska presidentparet är stort på Åland. Till presidentens många uppgifter på Åland hör att Det är presidenten som öppnar och avslutar Ålands lagting. Traditionen bjuder att presidenten gör det personligen en gång varje lagtingsmandatperiod och vi hoppas och önskar att presidenten tar sig möjligheten att medverka vid lagtingets öppnande den 3.11 i år. Jag ber att få tacka för ordet och önskar, efter presidentens ställt eventuella frågor eller kommentarer till mitt anförande, att låta ordet går vidare till riksdagsrådet och tillika viceordföranden i Ålandskommitten Gunnar Jansson för att berätta om arbetet med självstyrelsens utveckling i kommittén och sedan ytterligare ge ordet till våra representanter för landskapsregeringen för att ta upp aktuella politiska frågor.

Förhandsröstningen i EU-valet pågår!

Förhandsröstningen i EU-valet inleds i dag - Ålands Radio och Tv Ab

Besök gärna www.britt.ax

På EU-valskampanjsidan www.britt.ax kan du följa kampanjen och visa ditt stöd för den. Välkommen med!

Europa nära dig.

För exakt 64 år sedan, 9:e maj 1950 föddes embryot till dagens EU. Ingen kunde då ha föreställt sig vilka otroliga fördelar unionen haft för vanliga människor. Vi studerar, arbetar och lever i andra europeiska länder utan att reflektera över att det inte alltid varit så enkelt som det är idag. Vi använder sjukvården i andra länder och vi förflyttar oss smidigt över nations- och språkgränser. Ålands särställning enligt självstyrelselagen kommer till uttryck när internationella avtal och EU:s grundfördrag ska fastställas. Vid beredningen av EU-ärenden fästs särskild uppmärksamhet vid att Ålands landskapsregering deltar och informeras. Lantrådet har rätt att bli hörd i EU-ministerutskottet när ett ärende faller inom landskapet Ålands behörighet eller i övrigt är särskilt viktigt för landskapet. Nu vore tid att Åland också tar säte i Europaparlamentet Vi tänkersälla på att vi inte behöver krångla med visum, passkontroller eller långsam byråkrati .Vi tycker det är självklart att använda euron som betalningsmedel och att betala räkningar mellan länder som har euro som betalningsmedel utan extra kostnader. Inget av det här hade varit möjligt utan EU! Håller ni med mig – kom ihåg att rösta i EU-valet den 25:e maj!

Jag säger nej till förslaget på skiljedomstol

Mariehamnaren Mogens Lindén efterlyste i samband med en insändare om frihandelsavtalet mellan USA och EU(TTIP) i lördagens Hufvudstadsbladet konkreta synpunkter på hur man ställer sig till en skiljedomstol vars utslag kommer att stå över nationell rätt. Processen kring TTIP visar dels vilken makt vi gett till EU, dvs att Finland inte kan påverka avtalets innehåll annat än som en av 28 runt Ministerrådsbordet, dels vilken makt EU-parlamentet har att besluta om avtal som påverkar alla EU-medborgare. Som EU-valskandidat säger jag bestämt nej till den föreslagna skiljedomstolen som skulle ge de multinationella bolagen fritt spelrum att pina enskilda länder som vill och vågar stå upp för miljön och medborgarnas rätt till säkra produkter. Tanken på en skiljedomstol kommer sannolikt, tack och lov, inte att bli verklighet i och med att tyska regeringen nu agerar för dess slopande. Detta efter krav från den tyska fackföreningsrörelsen. Skulle TTIP-avtalet ändå nå fram till EU-parlamentet - och jag fått förtroendet att vara på plats där – kommer jag att rösta för avtalets förkastande.

Mångfald ger det starkaste laget

Den 8 mars firas den internationella kvinnodagen. Jämställdhet är en av de viktigaste demokratifrågorna och inte en kvinnofråga. En levande demokrati förutsätter att alla människor har samma rättigheter, samma makt över sitt eget liv och likvärdiga möjligheter att påverka sin omgivning. Varje människa ska ha samma möjligheter utgående från sina förutsättningar oavsett kön. I dag är det inte så. Jämställdhet berör både kvinnor och män, men bristen på jämställdhet slår nu liksom tidigare hårdast mot kvinnorna. En forskningsrapport från Uppsala universitet påvisar att företag med kvinnor i styrelsen ökar sin lönsamhet snabbare. Företag tjänar ekonomiskt på att rekrytera fler kvinnor till styrelserna. De börsbolag som har flest kvinnliga styrelseledamöter är mer lönsamma än företag som saknar kvinnor i styrelserna. Också på sikt ökar företag med kvinnor i styrelsen sin lönsamhet mer än företag med helt manliga styrelser. I studien var skillnaderna i lönsamhet så pass stor som 93 procent. Men även generellt är det statistiskt säkerställt att det finns en skillnad. Rapporten är skriven av forskarna Katarina Lönnqvist, Anna Mäkinen-Salmi och Per-Åke Niska vid företagsekonomiska institutionen. Resultatet är glädjande och upplyftande. Självklart har inte den här rapporten fått stå helt oemotsagd. Många är de som hävdar att det är svårt att med säkerhet fastställa samband tex mellan kön och lönsamhet. I olika företag kan många olika faktorer spela in och påverka t.ex. lönsamheten. Forskningen överlag visar i varje fall att mångfald i styrelser och ledningsgrupper ger fler perspektiv och bättre förmåga att analysera omvärlden. En viktig del i mångfalden är jämställdheten. Ju fler erfarenheter man får in, desto fler blir perspektiven. Representativiteten ökar vilket gör att man kan analysera omvärlden bättre. Det är viktigt. Med det här följer automatiskt att enkönad ledning är sällan är det bästa. Men är det faktiskt så att det inte finns kvinnor att tillgå? Jag hävdar att det finns gott om kompetenta kvinnor som kunde bidra med sin kunskap till företagen och politiken. Men kanske de som rekryterar söker på fel ställen? För att lyckas behöver man lyfta blicken utanför de traditionella nätverken. För att engagera kvinnor gäller det att tänka och agera utanför de invanda mönstren. Förutom jämställdhet är det också viktigt att ha representativitet i olika åldrar och från olika social bakgrund. Självklart gäller det här inte bara företagsstyrelser och ledningsgrupper utan något även att tänka på för att få den bästa utvecklingen inom politiken. Jämställdheten ska inte vara ett eget separat ärende. Jämställdhetspolitiken ska genomsyra alla beslut som fattas. Demokrati betyder folkstyre. Europa består av ungefär lika många män och kvinnor. Det är först när en styrelse eller annan sammansättning av människor har förhållandet minst 40/60 mellan könen dvs. att ena könet är representerat till minst 40 % som gruppen tar till vara den mänskliga kompetensen maximalt. Därför borde också Europaparlamentet bestå av ungefär lika många män och kvinnor för att ärendena ska bli så klokt behandlade och anpassade så att de passar alla.