torsdag, juli 12, 2007

Öspelen gick rakt in i mitt hjärta - vilken grej!

I går kväll kom jag hem efter en härlig semsetervecka med öspel och underbar södernsol på Rhodos. Det var premiär både gällande Rhodos och Öspel. Jag tycker att jag via media tidigare år skapat mig en hyfsad bild över hur öspelen är upplagda. När jag följt det på plats kan jag konstatera att det är säkert 15 gånger större än jag kunnat föreställa mig.

Om två år är det Ålands tur att arrangera. Drygt 3000 deltagare väntas. Det största problemet blir att få till tillräckligt med bäddplatser - i övrigt har vi knappast problem att klara arrangemangen bättre än vår föregångare.

Rhodos har haft endel problem som arrangör: vad sägs om att fotbollsmatchen skulle starta men det fanns inga bollar! Cykelloppet hade inte klart utsatt var banan skulle gå. Tennisfinalerna fick spelas utan domare Pingisspelarna fick spela i 40 graders inomhusvärme, airkonditionen började de installera senare i veckan. Listan kunde göras lång. Golfarna och skyttarna var nöjda de övriga grenarna hade alla bekymmer. Dessutom hade Rhodos som värdar lite fula knep som att tex ha hemmadomare i fotboll och de lär också ha suddat ut övertramp för egen längdhoppare... Men det salta vattnet den härliga solen och de kulinariska maträtterna gjorde att alla bara strålade i kapp. Stämningen var fantastisk!

Om jag skulle göra en tio i topp lista skulle den klart toppas av

1. Supporterklubben Fantastiskt gäng som jobbar under två års tid för att samla ihop så mycket pengar som möjligt för att priset för idrottarna skall bli lägre. Själva betalar de fullt för sin resa och fördelar sig aktivt över alla idrottsgrenar och hejar på ett så sportsligt sätt fram de åländska förmågorna. En verkligt fin PR för Åland. Våra vänner från Bermuda kom och frågade om de kunde få leasa vår klubb till någon av sina viktiga matcher!

2. Ålands Radio. Vilket team. Vilken bevakning. Vilka bilder. Både hemma på Åland och på Rhodos var det radion som höll oss alla informerade! Suveränt jobb. Att någon av supportrarna hade missförstått och trott att puben var ert redaktionsrum skall ni inte vara ledsna för. Ni var väl värda en drink mellan inslagen!

3. Stämningen. Något vi alla som var där och alla ni som var hemma och på olika sätt var med oss får ta till sig av. Jag har aldrig träffat så många glada och underbara ålänningar på en och samma gång. Det kändes som alla var allt igenom lyckliga. Om någon - om så en liten stund var ledsen - så fanns det tröst och uppmuntran i överflöd. Tack alla!

4. självlysande kepsar och flaggor Även om öspelsevenemanget drunknade bland alla Rhodos hundratusentalsturister så syntes Ålands flagga överallt. På bussar, restauranger, butiker - överallt. Bra jobbat alla ambassadörer! Kepsen blev hårdvara och deltagare från andra öar ville alla byta till sig en.

5. Linda Jansson. Det är svårt att lyfta fram någon enskild idrottares insats framför andras men både som ledare och spelare var hon suverän. Vilka matchnerver! Vilken kämpe! vilken ledare! Tack Linda!

6. Gunnel, Eva-Karin, Mona-Lisa och Pauline. Jag kom ner husvill och utan bagage. Det är i sig en skild historia. Helt naturligt ryckte ni in och försåg mig med det nödvändigaste och framförallt ert härliga sällskap!

7. Energi VD:n Henning Lindströms sångröst. Ralf och jag promenerade hemåt efter avslutningen och träffade på Henning i stan och gick tillsammans till en bar men massor av härlig 60-talsmusik. Vad vi sjöng! Hennings sångröst borde tas tillvara!

8. Torsten Wikstrands entusiasm. Hela veckan har han idogt tagit sig mellan de olika arenorna. På avslutningen arrangerade han ivrigt ihop olika konstellationer av människor - han skulle ha partybilder till supporterklubbens hemsida. Ännu långt efter midnatt sågs Torsten ibland liggande på gräsmattan, ibland klättrande - för att få de bästa möjliga bilderna. Vilken entusiast! X-it. Glöm inte Torsten om ni behöver inhoppare!

9. Gamla stan. Hela området är på Världskulturarvslistan men för dens skull sjuder den av liv och används in till sista kvadratmeter. Vi hittade en trevlig restaurang. Bra stämning, god mat och hyfsade priser. Tänk om vi vågade skapa något liknande på vårt slottsområde?

10. Prisutdelningarna och "nationalsångerna" . Det var nog en härlig känsla att få höra så många öars egna hymner. Särskilt Gibraltar och Menorca var vackra respektive pampiga.

Det här blev ett minne för livet. Tio i topp listan mycket spontan. Många är ni som borde omnämnas särskilt. Men så här blev den nu. Jag ser redan fram emot 2009!

Inga kommentarer: