Ett museum förmedlar vilka vi är , var vi kommer från och ger oss också inspiration till vart vi är på väg.
I torsdags firade vi att Ålands museum förmedlat kunskap och underhållit oss i 75 år.
Den första skriftliga initiativet till ett åländskt museum hittar man i Ålandstidningen den 24 april 1897 dvs för en god bit över hundra år sedan. P HJ Olsson skriver att det är dags att rädda vad som räddas kan och avser alla de besökande uppköpare som lade beslag på antika värdefulla föremål och förde dem från Åland.
Under 1970-talet förverkligades projekt 77. I augusti 1979 påbörjades bygget av den efterlängtade museidelen i projektet som till övriga delar färdigställts genom Hotell Arkipelag och Självstyrelsegården.
Arkitektkontoret Classon och Sörling planerade museets nya basutställnig tillsammans med experter från statens historiska museum i Stockholm och vår egen personal. 1982 fickÅlands museum för sin fina utställning motta Europarådets museipris. Något som också ledde till fantastiska besökarsiffror för museet.
Museet är ett högkvarter för kulturen en viktig kulturpolitisk satsning.
Årligen visas ett antal specialutställningar vid Ålands museum. Särskilt minns jag ”Den taturerade ålänningen” som 1994 blev en av museet allra största besökarfrmgångar och den har även varit på turne i Norden. Verksamheten är under ständig utveckling och museet blir allt mer en mötesplats för ålänningar och turister och en naturlig plats att söka kunskap ifrån för våra studerande. Museet spelar en viktig roll för vår identitet och det är alltid lika härligt att ta med vänner och bekanta bortifrån till museet och visa och berätta.
Basutställningen är i det närmaste intakt. När man kom till museet när utställnigen var ny inleddes besöket med en film för att man skulle sättas in i vad man som besökare skulle få möta. Den här filmen har så dålig kvalite idag att man inte kan visa den längre. Det finns ett starkt behov att förnya utställningen och moderinisera den så att den skulle bli minst lika lätt att ta till sig idag som då. Beysningen i museet är också så vass i sitt ljus att många föremål inte kan visas varför ny belysning är nödvändig vilket även skulle möjliggöra att fler nya föremål kunde plockas fram och visas. Vart efter man förnyar belysningen så kommer man även att fundera på vad som skall sättas i fokus och hur. Vissa utställningsdelar saknas också, här finns väldigt lite om självstyrelsen och om vårt midsommarfirande. Vilket vore trevligt att kunna lyfta fram.
Passa på att se utställningen om museets utveckling. Den är både innehållsmässigt intressant och oerhört snyggt presenterad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar