Internationella lärardagen - Idag hyllar vi EUs alla sex miljoner lärare

Idag den 5 oktober uppmärksammas alla Eus 6 miljoner lärare och deras arbete på den internationella lärardagen. Lärare spelar en viktig roll för att utveckla barns självkänsla, kunskaper och talanger. Läraryrket ställs hela tiden inför nya krav och utmaningar. Lärare har en oerhört viktig uppgift - att hjälpa våra barn genom livet och sin personliga utveckling - så att de sedan ska kunna spela en roll i samhällets utveckling. Utbildning är kärnan i samhället och näringslivet här lokalt på Åland men också viktigt inom EU. Utan utbildning så kommer Europa aldrig att kunna bekämpa fattigdom, arbetslöshet och främlingsfientlighet. EU skulle kunna göra en hel del för att ge lärarna ett kompetenslyft är att ge dem chansen att se hur utbildningssystemet ser ut i andra länder, man kunde också sätta upp minimikrav inom utbildningsområdet, som att minst en viss procent av BNP måste gå till utbildning. Jag är inte förtjust i överstatliga påbud men Europas utbildningsnivå påverkar hela Eus konkurrenskraft och utveckling. EU har flera projekt för att främja det livslånga lärandet. Det mest kända är förmodligen Erasmus, sedan starten 1989 har över 2,2 miljoner universitetsstudenter tagit chansen till utbytesstudier i ett annat land. Ett annat exempel är Comenius, ett program som syftar till att öka ungas och lärares förståelse för andra europeiska länders språk, kultur och värderingar. Men också elever borde få komma till Bryssel, inte minst eftersom det är något som i längden gynnar demokratin. Har man varit på plats så väcks intresset. Eleverna som var med idag blir mer medvetna om EU, vilket jag också tror ökar sannolikheten för att de kommer att engagera sig i Eus politik som är vår vardag och i förlängningen rösta i valet till Europaparlamentet. Bilden är lånad från Google.

Det som inte går att laga med silvertape är sönder

Kolla alltid om dina grejer kan repareras innan du köper nytt och slänger den gamla som gått sönder! Fråga gärna fler – och sök på nätet om du inte får hjälp i butiken. Vår klippmaskin började bli slö. Jag frågade efter nytt bett i butiken och fick svaret att det inte lönar sig att köpa bett.” Det blir dyrt och krångligt. Köp ny klippmaskin istället.” Jag kunde inte tänka mig att slänga maskin och alla tillbehör bara för att bettet blivit slött. Jag kollade på nätet . Det visade sig att det gick att byta i bettet med ett handgrepp och ett nytt kostade inte mycket..... Det påminner mig också om vår fantastiska matberedare köpt 1988. Den har massor med tillbehör som rivskivor och knivar och kan i det närmaste göra vad som helst med den! Idag skulle man behöva flera apparater för att ersätta den. Vid ett kakbak tröttnade dock plasten i locket och en liten bit lossnade. Biten visade sig vara central för hela maskinens funktion. En kugge för att få redskapen att snurra. Jag besökte återförsäljaren som konstaterade att reservdelar till maskiner äldre än 10 år inte går att få tag på. Jag letade på nätet. Hittade en firma som har mängder med reservdelar. Hittade inte ett nytt lock i sortimentet. Men jag gav mig inte utan ringde firman, som ville hjälpa till. De dammsög Sverige och lyckades hitta ett lock hos en samarbetspartner i Skåne. Locket skickades upp till butiken i Stockholm och kunde hämtas där. Nu har vår matberedare snurrat nästan dagligen i flera år efter det...

Enligt Vasabladet kan en ålänning bli vinnaren i EU-valet

Åland och EU-valet får stort utrymme i dagens Vasablad. Tydlighet i språkfrågan och att vi är tusenkonstnärer i politik på Åland kan göra en åländsk kandidat till vinnare på SFP-listan. Så här skriver Kenneth Myntti i en av tre artiklar idag: Starkt kandidatfält splittrar rösterna Wivan Nygård-Fagerudd snubblade på tröskeln i riksdagsvalet 2007. Hon är toppolitikern som har haft flytet, men som av någon anledning inte har nått riktigt hela vägen fram. Därför är det nu eller aldrig som gäller för Nygård-Fagerudd. Hennes egen bedömning om att hon spräcker den magiska gränsen om 10 000 röster kan anses mer än rimlig med tanke på att hon är rikskändis. Hon kan alltså räkna med ett starkt stöd både från Österbotten och de kvinnliga SFP-väljarnas sida. Samtidigt har Nils Torvalds har ett försprång i och med att han finns på ort och ställe och är inkörd i de rutiner som gäller i Europa. Björn Månsson fick ett starkt röstetal i 2009 års val medan Christina Gestrin är känd i hela Svenskfinland tack vare sin position som Folktingsbas, sin egenskap av SFP-riksdagsledamot och sitt miljöengagemang. Päivi Storgård är en resolut kvinna, känd för sina starka ställningstaganden för svenskan medan den potentiella EUkandidaten Marcus Rantala är en av de formstöpta och slipade politikerprofiler som alltid har framgång i val. Med andra ord är det bäddat för en superhård fight om de uppskattningsvis 110 000 röster som ska säkra SFP-mandatet i Bryssel. I all synnerhet om vi ska tro partisekreterare Johan Johansson som hävdar att han har ytterligare starka kort i bakfickan. Det är i det här sammanhanget Åland kommer in. Om fastlandets SFP-röster splittras på mer än en handfull huvudkandidater och några röststarka statister medan ålänningarna lyckas få de flesta röstberättigade ålänningar att rösta på den enda ålänningen på SFP-listan kan Åland ta hem spelet. Unikt nog lyckades Ålands Centers Britt Lundberg i det förra valet få hela 1 500 SFP-röster på fastlandet. I nästa års val är oddsen för fastlandsröster till en ålänning till och med ännu bättre. Varför det? Jo, efter de senaste turerna i kommunreformsfrågan kan man anta en del svensksinnade väljare på fastlandet är tämligen är missnöjda med SFP:s undfallenhet i fråga om svenskan. Ålänningarna är i allmänhet betydligt tydligare i språkfrågan. Det här kan ålänningen vara i kraft av att självstyrelsen vilar på språklig basis. Många finlandssvenska väljare knyter näven i fickan för att regeringspartiet SFP säljer ut de svenskdominerade offentliga strukturer vi har. Ur den synvinkeln kan man kanske tänka sig att en ålänning till och med har bättre förutsättningar än SFP att förvalta det finlandssvenska mandatet i Europa. Medan SFP i många avseenden uppfattas som en hjälpmotor till Samlingspartiet har en ålänning inget regeringsinnehav att ta hänsyn till. Ålänningen har också en fördel av att Åland är ett mikrosamhälle där varje politiker tvingas fungera på alla nivåer. Politiken på Åland är på samma gång både inrikesoch utrikespolitik och det ger en rutin och förmåga att skapa förståelse för det lilla samhällets intressen. Å andra sidan ska vi minnas att röstbeteendet är traditionellt betingat och att många finlandssvenska väljare aldrig skulle kunna tänka sig att rösta på en ålänning. Spännande tider väntar.

Åländska ostar, framgångsrika restauranger och artrikedomen bland fjärilar. Allt hänger ihop.

Vi behöver formulera vad vi vill med Åland. Vill vi ha förutsättningar för att egen mat produceras här? Är det viktigt med lokala förädlade produkter? Vill vi äta åländsk mat eller är det ok att allt är importerat? Tycker vi att jordbruket borde ha lika konkurrensvillkor som de som de konkurrerar med när de exporterar sina produkter ut från Åland? Visst behövs det förändring. En förändring kunde vara att arealstödet borde bygga på att det som odlas ska ätas upp av människor eller djur. Vi borde komma bort från att man ska få lyfta stöd för att slå sin vall och låta den bli liggande på åkern. Jordbruksföretagen har genomgått kraftig utveckling. Idag visar det sig trots låga räntor att nysatsade gårdar går back. Trots att man samarbetar med varandra kring maskiner och lager av reservdelar. Visste du att Åland har 1/3 av alla naturbeten i Finland. Det är resultatet av en medveten jordbrukspolitik och med satsningar från näringen. Förutom öppna landskap så är det orsaken till den åländska artrikedomen, bland blommor, fjärliar mm. Allt hänger ihop. Resturanger med lokala produkter, åländska ostar och artrikedom. Det här tycker jag är viktigt att vi slår vakt om. Åland är till stor del sin natur, sina produkter och artrikedomen. Vår lagtingsgrupp har besökt Bodamjölk idag. Det var mycket intressant att få del av deras imponerande verksamhet och alla satsningar de gjort och de arbete som de lägger ner varje dag.

Festtalet vid GE personalens 100 årsfest.

”Hela tanken att detta lilla samhälle av sjöfarande jordbrukare i Östersjön överhuvudtaget skulle ha engagerat sig i internationell sjöfartsbusiness verkar oerhört osannolik och att de lyckades under så lång tid där andra misslyckades, är ännu mer förvånande.” Dessa ord är uttalade av Philip vid Buckingham Palace i London. Vår seglation har sitt ursprung i jordbruket och fiskerinäringen. Åkrar, skog och vatten producerade husbehovsseglationens fartygslaster, främst ved, byggnadsmaterial, kött och fisk. Men vilken var drivkraften till att utvidga verksamhetens gränser från båtar till skepp och från Ålands hav till de stora oceanerna? Det måste vara passionen för att göra affärer. På Västergårds i Vargata i Vårdö fanns en man kallad Varg-Matte som framgångsrikt drev en lanthandel, verksamheten utvidgades till bankverksamhet och så småningom blev han redare och började segla. Dottern Johanna kom att gifta sig med August Troberg från Lemlands Flaka. August far var skeppare med egen skonare. Den andra dottern Emilia gifte sig med Mathias Lundqvist också han en Flakabo. Mathias far var skeppsredare. Vargmattes son Robert flyttade till Mariehamn och etablerade sig som handlare och tio år senare köpte han sex fartyg. Svågrarna blev också Mariehamnare; Mathias och August hade sina hem på varsin sida av lindallen i Mariehamn. 1913 fick Trobergs en ny granne. En energisk kapten som var ivrig att köpa då Troberg efter första världskriget började avveckla sina fartygsaffärer. Det var kusinen Gustaf Erikson. Det har nu gått hundra år sedan handslaget över staketet. Det kom att bli många fler handslag bl a köpte han Pommern 1923 men han fick även så god ekonomi i sin verksamhet att han kunde satsa på nybyggen. Gustaf Erikson kom att bli världsledande inom segelsjöfarten tack vare sin drivkraft för att göra goda affärer och framförallt sin uthållighet och kamp genom även de svåra tiderna. Gustaf Erikson kom att bli världsledande och den som var först med att sätta Åland på världskartan. Det är Rederi Gustaf Erikson som förenar alla er som samlats här idag. Ni har alla arbetat, de flesta av er till sjöss för rederiet. Ikväll ska ni dela era minnen, berättelser och upplevelser. Ni får fråga varandra om vad som hänt sedan ni sågs senast och vad erfarenheterna på livets stig fört med sig. Det kommer säkert att handla mycket om känslor. Om sammanhållningen på ombord. Glada minnen från fotbollsturneringar, kortspel som huutta pussi, dramatiska händelser som skett ombord tom dödsfall, om maten och julfirandet ombord. Det där som vi som aldrig seglat inte vet något om bara hört talas om via berättelser för nästan alla har vi ju på ett eller annat sätt en relation till någon som varit till sjöss på GE. Besättningen ombord på fartygen kom väldigt nära varandra, om man ville eller inte så knyts starka band när man lever så nära så länge. Man blir som en familj och precis som i alla familjer så är relationerna olika mellan de olika familjemedlemmarna. För någon kanske familjen ombord var den enda familjen. Det kommer säkert också att handla om familjen hemma. Om sjömansäktenskapet. Om svårigheterna att ställa om och bryta upp om förväntningarna hemma när man kom iland. Stranden är mötet mellan hav och land Horisonten är mötet mellan hav och himmel Ett sjömansäktenskap är mötet mellan gemenskap och ensamhet. Så diktar Kiki Alberius Forsman som skrivit mycket om sjömansäktenskapet. Som uppvärmning inför sommarträffen har ni bildat en facebooksida. 420 medelmmar ingår i gruppen och tillsammans har ni lagt in inte mindre än 5000 bilder. Men det har inte stannat vid det. Efter att gruppen funnits ett år hade den fått så intressant innehåll att den blev föremål för en specialutställning vid Sjöfartsmuseet. Är det inte helt fantastiskt?! Det finns inte mycket samlat om livet ombord under den här tidens modernare sjöfart och det ni beskriver är en epok som inte finns längre. Ett stycke viktigt marinhistoria! Det ni tillsammans bidrar med är förutom ett forum där ni kan bibehålla kontakten och dela era minnen så är histoirer från en epok som inte längre finns! Ett kulturarv. Många av era arbetskamrater finns idag på ålderdomshem. Tankar har även väckts om ett projekt inom äldrevården om sjöfart och minnen från sjöfarten. Ingen vet var det här initiativet med reuninon och facebooksida kommer att sluta. Hon ser en gråsparv som pickar korn på fönsterblecket under tiden hon pratar med honom åtskilliga sjömil bort. Det hörs dåligt Hon tycker han skrattar på fel ställen Hon blir osäker om det verkligen är honom hon pratar med Hela tiden vet hon När samtalet är slut vill jag gråta lite Sedan klarnar det innifrån och underifrån Jag lever- nästan – det liv jag önskar mig Han har – nästan – inte alls med min lycka att göra. Kiki Alberius igen, där hon sätter ord på känslorna vid ett kort samtal över en knastrig telefonlinje till käresten ombord långt bort. Jag blev att fundera på. Hur annorlunda skulle sjömanslivet varit om man hade internet och skype och möjlighet att messa då när ni jobbade till sjöss? Hur skulle det ha påverkat sammahållning och relationer? Det får vi fundera vidare på. Jag vill avsluta med att framföra en hyllning till Rederi Gustaf Erikson som firar 100 års jubileum idag och samtidigt framföra en förhoppning om att ni alla ska få en helt fantastisk kväll tillsammans med många spännande minnen och historier.

Zamir - gemensamma språkkunskaper förenar

Igår var det Rysslands nationaldag. Jag berättade om olika samarbeten vi haft under året men också om att språk förenar och hävdade att det finns en hel del som är lätt i ryska språket... Här är mitt tal: Bästa herr konsul. Mina damer och herrar. Jag ber att få framföra landskapets gratulationer på Rysslands nationaldag. Ryssland är ett enormt land. Ryssland har fler än 13 miljonstäder dvs städer med mer än en miljon invånare och utgör en stor del av jordens yta. Ryssland börjar bli ett allt mer populärt resmål och många stugägare kan berätta att de med framgång säljer resepaket till ryska turister och allt fler inom näringslivet börjar se möjligheterna med att göra affärer längre österut. Det är också intressant att konstatera att många av ledarna inom den ryska företagsvärlden är kvinnor. Åland och dagens Ryssland har en lång och gemensam historia med både positiva och även mindre positiva inslag. Efter 1809 vet vi att fyra olika identiteter kom att samexistera på Åland den åländska, den svenska, den finska och den ryska. Även om mycket av vår gemensamma historia handlar om krig så har det också handlat om kärlek. Många av oss har säkert ryska identiteter med i våra släktled. Vi har också många konkreta arv av ryska inslag i det åländska samhället. Våra möten mellan identiteterna på Åland har lämnat spår bland blomnamn, ortnamn och i vår mattradition. Gemensamma språkkunskaper förenar. Ryska språket är väldigt svårt. Språket har speciella bokstäver. Men det är inte omöjligt. Låt mig koncentrera mig på vad jag förstått att är lätt i det ryska språket. ”Jag är doktor” heter på ryska” Ja doktor”. Det behövs inga krångliga former för ”är”. På samma sätt säger man ”Telefonen är trasig” på ryska ”Telefon kaputt”. Man behöver inte fundera på om ”telefon” ska var i bestämd eller obestämd form utan kort och gott ”telefon”. På motsvarande sätt kan man fortsätta ”Putin är president” ”Putin president”. Vi kan alla minst 50 ord på ryska. Låt mig ge några exempel stol, lampa, radio, apelsin, margarin, banan, spagetti, pizza, film och vodka ... Herr konsul! Det ryska konsulatet har funnits på Åland sedan 1940. Genom ett traktat som då undertecknades tillerkändes Sovjet att på Ålandsöarna upprätthålla ett eget konsulat. Förutom sedvanliga konsulatsåligganden har konsulatet i uppgift att övervaka Ålandsöarnas demilitarisering och icke-befästande. Det är en mycket viktigt uppgift ni har och vi är mycket tacksamma för att den här bevakningen görs eftersom det är ett gemensamt intresse att demilitariseringsavtalet respekteras. Herr konsul. Ni är mycket aktiv och har många initiativ och idéer på hur vi kan samverka mellan Åland och Ryssland. Ni har också varit en god inspiratör och till stöd i våra kontakter med Ryssland sedan 2008 har lagtinget även börjat knyta vänskapliga förbindelser med S:t Petersburgs stadsduma. I och med att Ålands lagting har tagit sig en mycket aktiv roll inom Östersjösamarbetet har också våra kontakter med ryska politiker ökat. BSPC höll sin 21:a konferens i S:t Petersburg i augusti i fjol. Då träffade vicetalman Roger Jansson, och lagtingsledamöterna Wille Valve och Axel Jonsson ledamöter i S:t Petersburgs stadsduma och diskuterade modeller för lokal självstyrelse. St Petersburgs duma har fått en inbjudan att besöka Ålands lagting, ett besök vi ser fram emot. Vi har också haft kontakter till Ryssland genom att våra åländska parlamentariker Tony Asumaa och Wille Valve har arbetat i BSPC:s arbetsgrupp för energieffektivitet och grön tillväxt. För att öka kunskapen om Åland i Ryssland har ledamoten Wille Valve har även skrivit en artikel om lagtingets historia till den ryska diplomattidningen "Konsul”. Minister Gun-Mari Lindholm har nyligen besökt S:t Petersburg och har där hållit föredrag om administrativa reformer. Jag vet att konsuln arbetar med idéer hur vi kunde samarbeta mer. Från åländsk sida ser vi fram emot ett ökat kulturellt utbyte som ett medel för att öka förståelsen mellan våra länder - och minska missförstånden. Vi uppskattar och välkomnar även det idrottsliga samarbetet som utvecklats under konsulns tid på Åland. Herr konsul från åländsk sida vill jag framföra vår uppskattning för det goda samarbetet vi har med er. Ni bidrar på många sätt att öka kunskapen och medvetenheten om ert land för oss. Våra hjärtliga gratulationer på nationaldagen! Vi gratulerar Ryssland och dess befolkning med anledning av Rysslands dag och höjer glaset och säger Za mir som jag lärt mig betyder ”för freden” och ”för världen”. ZA MIR!

Utan vatten - inget liv

Ärade pristagare. Bästa festpublik. Mina damer och herrar! Utan vatten – inget liv. Den amerikanska författaren Rachel Carsson som levde fram till 1964 ska ha formulerat sig så här: I en tid när människan har glömt sitt ursprung och är blind till och med för sina mest grundläggande behov för överlevnad, har vatten tillsammans med andra resurser blivit ett offer för hennes likgiltighet. Bästa vänner : Vi skapar vår egen miljö. Vi får precis vad vi förtjänar och då ska vi inte bli varken förvånade eller förnärmade över livet och miljön vi själv skapat. Vem ska vi lägga skulden på för det som har gått fel och vem skulle vi ge erkännandet för allt som går i rätt riktning . Svaret är väl - oss själva Sällan är lyckan så stark som när det går att utröna ett resultat av ett miljöarbete. Det kan vara en sommar med lite färre alger i våra vatten, ett mätningsresultat med aningen bättre värden eller ett politiskt beslut i rätt riktning. P å Skeppsbron i Gamla Stan i Stockholm såg jag en gång en fana vaja utanför ett kontor med texten The people who is crazy enough to think they can change the world are the ones who do Översatt blir det ungefär så här: Människor som är galna nog att tro att de kan förändra världen är de som gör det! Östersjö fondens grundare Anders Wiklöf insåg allvaret redan för 24 år sedan och konstaterade att något behöver göras. Tack vare honom finns idag Östersjöfonden som varje år belönar pristagare som med forskning, kloka beslut eller olika projekt gör skillnad för Östersjöns miljö. Det finns många organisationer och institutioner som värnar om Östersjöns miljö. Landskapet Åland är engagerad i flera av dem. Den åländska rösten för Östersjön blir kraftfull om samma budskap framförs tydligt från åländsk sida, på samma sätt, i samtliga organisationer och om man lyckas lobba in sitt budskap så att även andra länders representanter uttrycker samma synpunkter och önskemål. Fast Åland är litet kan vi göra vår röst hörd bara vi jobbar effektivt och strategiskt och målinriktat. EU har formulerat ett ramdirektiv om en marin strategi, målet är att nå en god havsmiljöstatus i Europa fram till år 2020. Alla Eus medlemsstater skall utforma ett åtgärdsprogram fram till 2016 för att förbättra de marina regionernas tillstånd. Ålands landskapsregering har dragit sitt strå till stacken och formulerat sin strategi med åtgärder och målsättningar för Ålands del inom ramen för Eus direktiv. Ett av de viktigaste samarbeten som Åland ingår i för Östersjöns bästa är Helsingforskommissionen HELCOM. Den godkände sin handlingsplan för Östersjön 2007. Handlingsplanen identifierar tydligt de centrala problem som Östersjön lider av och åtgärder för att förbättra tillståndet. Problemet är att väldigt få åtgärder genomförts. Vi får hoppas på att det kommer att samlas mycket både beslutsamhet, mod och klokskap så att planer och dokument över går i handling och åtgärder när miljöministrarna ska träffas i Köpenhamn i höst. Det har krävts och kommer fortsättningsvis att krävas både mod, nya sätt att tänka och tålamod för att uppnå önskade resultat. Och mod det har specialforskare Seppo Knuuttila från Helsingfors som har belönats med Östersjöpriset för sitt hängivna och ihärdiga arbete för Östersjöns väl i över 20 år. Den som har följt Knuuttilas arbete kan också konstatera att det inte alltid varit enkelt och inte heller populärt. Men Knuuttila är en modig forskare som vågat som utsätta sig för obekväma situationer för att hitta forsforkällor inte minst då när han hittade den stora fosforläckan vid Luga-floden i Ryssland. Dessutom är han oerhört pedagogisk i sitt sätt att förklara sina framsteg. Det har varit ovärdeligt för att få allmänheten och politiker och förstå allvaret i situationen. Knuuttila har en förmåga att ”översätta” och popularisera abstrakt information om näringsutsläpp samt orsaker och effekter på så vis har han gett beslutsfattare verktyg att förstå vilka åtgärder som har mest betydelse och störst positiv effekt. Ålandspriset som har tilldelas Sixten Sjöblom för sin fiskdieseltillverkning visar på företagsamhet och innovation och att han har en värdefull förmåga och mod att tänka nytt. Visst är det ju fantastiskt att avfall kan ses som en potential och användas som bränsle! Landskapet Åland framför sina varmaste gratulationer till pristagarna! Östersjön kan inte föra sin talan. Hon kan inte uttrycka sig i ord. Däremot är det en enorm kraft i när Östersjön säger ifrån med onormala vattennivåer eller när hon klär sig i en tjock kletig algmassa för att visa världen att nu står det inte rätt till! När hon ryter till så synligt så då stannar vi upp och lyssnar. Vi blir upprörda och allmänheten efterlyser åtgärder. Vårt mål måste vara att vi agerar så att Östersjön inte ska behöva dra på sig algtäcket för att få oss att förstå allvaret. För att Östersjön ska slippa säga ifrån så måste vi människor ta vårt ansvar. Vi behöver ta till oss information och kunskap som förmedlas och ännu mer kunskap behöver tas fram och spridas. Sen behövs kloka beslut och mod till förändring. För de flesta av oss är det lättare att förbättra varandra och andra än sig själv. Det är lättare att säga vad andra företag, andra länder eller grannen borde göra – än att ändra på sitt eget beteende. Men om alla skulle bestämma sig både beslutsfattare och enskilda. Vi gör vad vi kan med det vi har där vi är – så skulle vi kunna nå fantastiska resultat och Östersjön skulle svara oss med att svalla över oss med rent vatten och glittrande tacka för att vi insett det som Buddha sa redan 500 år före Kristus. Ingen kan rädda oss utom vi själva och ingen kommer att rädda oss. Vi måste själv välja väg. Självstyrelsens hälsning vid Östersjöfondens prisutdelining 18.5.2013.

Redarnas är ett åländskt bolag med verklig ömsesidighet

Smokingen och festklänningen är framhängda och så småningom är det dags för galakväll. Festföremålet är tidigare Redarnas Ömsesidiga försäkringsbolag, idag Alandia försäkring som firar 75 år. Här är ett axplock av vad jag kommer att framföra i landskapets hälsning ikväll, där jag främst tagit nytta av just den ömsesidiga nytta Åland och bolaget har av varandra. Redarnas ömsesidiga försäkringsbolag senare Alandia bolagen och idag Alandia försäkring är ett utmärkt exempel på åländskhet med ömsesidig nytta. Ett bolag som lokalt har stor betydelse men som också har en betydande utblick internationellt. Alandia är litet smått av en doldis, trots att koncernen hör till våra största. Koncernen försäkrar i runda tal 2.300 fartyg. Det är en hel del fler än vad som finns på Åland. Och långt över 20.000 småbåtar. Vi betraktar koncernen som åländsk, men den är faktiskt ledande på den nordiska marknaden. Till detta kommer att Alandia präglar stadsbilden. En och annan kanske minns tillkomsten av Sittkoffs, där Alandias dåvarande vd Johan Dahlman skickade ut schaktmaskinen till Simonska gården. (Men först räddade han kakelugnen!)Hotell Pommern byggdes av Alandia, Ålands radio arbetar i ett Alandiaägt hus liksom ÅHSs tandläkare. Nyfahlers är Alandias liksom Salt i Sjökvarteret och Nordeas hus. Plus ett antal hyresbostadshus runtom i Mariehamn. Det handlar alltså om imponerande kontakter, mängder av åländska arbetsplatser Kvalificerade arbetsplatser som ger åländska ungdomar motivation att utbilda sig och få ett välavlönat jobb hemma. Eller utbilda sig och hitta en partner och kunna flytta hem för att det går att få jobb för båda. Och kanske genom att Alandia Försäkring breddar sjöfartsklustret med landjobb så lockar det fler att utbilda sig inom sjösektorn. Alandia äger bidrar med bostäder och på ett ömsesidigt nyttigt sätt lokalt placerade pengar. Investerar i samhället och hjälper till att hålla hjulen rullande. Ett försäkringsbolag investerar för att trygga kapitalet så man kan sköta sina åtaganden. Men investeringarna gynnar också samhället. När Sittkoffs byggdes - under en besvärlig lågkonjunktur för byggbranschen, så gav det inte bara jobb åt ett antal byggarbetare, det gav också liv åt centrum för ett bra tag framöver. Frågan är om Alandia nu har något recept för hur staden skall bibehålla ledningen för handeln och utveckla ett livligt och kraftfullt centrum – förhoppningarna finns och behoven är akuta!

Centern driver på och vill ha förutsättningslösa fakta som grund för beslut

Jomala tog för åtta år sedan initiativ till en utredning som skulle analysera för- och nackdelar med en sammanslagning mellan Jomala och Mariehamn. Centern i Mariehamn tycker att initiativet borde få ett svar och ett vi vill se förutsättningslöst på alla möjligheter och har högt till tak och vill inte ha några låsningar. Därför borde vi förstås diskutera med Jomala om intresse fortfarande finns och hur vi kunde skapa ett utvecklingsområde som skulle gynna hela Åland. Det handlar inte om att säga ja till en sammanslagning, utan att analysera djupare och "bocka av" frågan så att vi vet hur vi ska gå vidare. Finns det inget intresse eller om ingen av kommunerna ser vinster i det – så då vet vi att vi kan lägga frågan åt sidan och behöver inte ägna mer debatt åt det utan ägna oss åt att söka bättre alternativ. Det finns mycket tyckande och tvärsäkra uttalanden kring vad som är bäst och mest ekonomiskt, men få utredningar och fakta. Är alltid stora enheter effektivast? De anses också viktigt att ta reda på om det finns något intresse för frågan överhuvudtaget och vad ett eventuellt samgående skulle innebära. Om det är ointressant så kan vi lägga det åt sidan och jobba vidare för andra modeller. Resultat av att föra frågan vidare handlar i slutändan om vad som är bäst för Åland som helhet.

Presidentens initiativ om sänkt ersättning skapar ett tryck och sätter även igång en debatt om politikers löner

President Niinistös nyårstal och anhållan om att få sänka sin ersättning är en viktig signal för att det är svåra ekonomiska tider.Initiativet har även öppnat även upp för en diskussion om riksdagen också borde följa efter och media frågar hur vi kommer att göra i lagtinget. Initiativet från presidenten skapar förstås ett tryck och vi kommer att diskutera initiativet i lagtingets kanslikommission den 11.1 om och iså fall hur vi på Åland kommer att göra. Det kommer säkert också att leda till en mer allmän diskussion om politikers ersättningar. På riksdagens hemsida står det tydligt vad en riksdagsledamot och talmännen får i arvode. Vi kunde också komplettera vår hemsida med det. En lagtingsledamot har ca 3500 euro i måndadsersättning och talmannen har ca 5300 euro. Endel messar och skriver att det är lättförtjänta pengar andra oroar sig över hur vi ska få tillräckligt välutbildade och ambitiösa politiker om inte ersättningarna blir mer konkurrenskraftiga.

Gott Nytt År Åland!

Bästa ålänningar! God fortsättning på det nya året! Jag hoppas att det år som vi nu lämnat bakom oss har varit ett bra år för er alla. Framför oss har vi ett alldeles nytt oanvänt år – och om något brast under år 2012 så finns det möjligheter att det kan rättas till under det nya året 2013. Vintern har tagit tag i Åland med kraft. Isarna har på sina håll redan lagt sig och snön täcker vårt landskap och skapar ett enda stort vackert julkort av hela Åland. Ordet is är synnerligen aktuellt både ute i vår natur och inom litteraturen genom succéromanen Is som ålandsbördiga Ulla- Lena Lundberg prisats för. Det är brukligt att i nyårshelgen tänka tillbaka och summera året som gått men förstås också att med tillförsikt blicka framåt. Ekonomiskt har isen lagt sig över stora delar av Europa. Både landskapets och de kommunala beslutsfattarna grunnar just nu över hur framtiden ska ordnas så att medborgarna fortsatt ska få service av hög kvalitet även om inkomsterna minskar. För att få ekonomin att gå ihop krävs åtgärder och kloka, genomtänkta beslut. Det gäller att se över vad man klarar sig utan och inom vilka områden det behöver satsas och analysera vilka områden som kunde skötas mer effektivt om det utfördes av fler tillsammans. Samhället får inte stanna upp när det blir dåliga tider – tvärtom, nu behövs mer kraft än någonsin att skapa nya jobb, som i sin tur ger samhället mera inkomster. Det allvarligaste hotet just nu är den ökande arbetslösheten. Arbetslöshet skapar oro – det är tomt att inte längre ingå i arbetsgemenskapen. Oro över försörjningen drabbar hela familjen. Åland har klarat sig genom svårigheter förr. Jag tror att vi ålänningarna tack vare vår företagsamhet, vår breda kompetens och vår närhet till varandra kommer att hitta vägar och nya lösningar för att utveckla en stabil ekonomi. Vi har ett arv från vår sjöfart där det är helt naturligt för oss att kombinera livet i det lilla närsamhället med affärslivet ute i världen. Vi är kreativa och vana att vara både mångsysslare och företagsamma. Nyckeln till framgång är att se till att vi har tillräckligt med råvaror lokalt på Åland men också för export. Vi ska skapa, utveckla och förädla tjänster som vi kan erbjuda andra. Jag är fast övertygad om att det samhälle som är självhushållande alltid kommer att klara sig bäst. Åland har de optimala förutsättningarna för att både planera klokt och agera lokalt och globalt. Vi behöver - jobba hårt, men hitta en balans att förena arbete och fritid, vi ska våga kombinera olika verksamheter med varandra, samverka och samarbeta mer än motarbeta eller konkurrera – vi behöver se Åland som en helhet där vi tillsammans gör affärer med resten av världen. Genom att hjälpas åt och stötta varandra når vi framgång! Minns att ovan molnen skiner alltid solen och under isen rör sig alltid strömmen. Även om läget är fastfruset ekonomiskt eller individuellt, så finns det alltid underströmmar av liv, hopp och mod som driver livet fram och gör det värt att leva. Visst finns det underströmmar av mod och framtidstro som driver fram Åland. Lagom till jul öppnades dörrarna till det stora projektet Smakbyn i Kastelholm, ett stort köpcentrum slår upp dörrarna under våren i Jomala, vi väntar ny etablering i Godby och våra rederier har beställt nya färjor. 90 årige jubilaren ÅCA ser sig om efter fler samarbetspartners och nya produkter. I offentlig regi satsas 125 miljoner euro på en reservkraftsledning till Finland – några exempel på satsningar som bygger morgondagens samhälle. Frivilligarbetet utgör en oerhörd tillgång för det åländska samhället. Flera föreningar har firat jubileum under året som gått – alla kan tyvärr inte rymmas in i min nyårshälsning. Ålänningarna har i generationer bidragit på olika sätt med många timmars arbete på sin fritid i fler än 100 olika föreningarna som finns på Åland. Ett arbete som har utvecklat vårt samhälle på flera olika plan. Ålands Marthadistrikt är en av dem och har under året firat jubileum - 100 år. Martharörelsen har spelat en oerhörd viktig roll i vårt samhälle. Som folkbildare, välgörare och för den sociala och lokala gemenskapen. Rörelsen skapar personen och personen skapar rörelsen. Ålands första landsting hade kvinnlig representation genom landstingsman Fanny Sundström. Det skulle inte ha varit möjligt utan den uppbackning hon fick och det upplysningsarbete och engagemang som Martharörelsen stod för. Men personen Fanny Sundström var också en nationsbyggare. Hon visste vad en nyetablerad autonomi behövde av kulturpelare och bevarande av lokal kultur. Hon var verksam inom folkdansen och bland de första att organisera folkdansen på Åland, även den en 90 årig jubilar med självstyrelsen i år. Idag väntar nya utmaningar och uppgifter. Martharörelsen verkar gå en ny epok till mötes där yngre kvinnor gärna engagerar sig. När vårt samhälle förändras och blir mer internationaliserat fyller Martharörelsen en viktig funktion både när det gäller att lära ut åländska traditioner men även för att få med nya medlemmar i rörelsen. Behovet av den praktiska kunskap i sociala och kulturella frågor och den gemenskap och det engagemang som Martharörelsen står för ökar i samhället. Och engagemang behövs. Precis inför julen fick jag en rapport i min hand från länsstyrelsen i Stockholm. En kartläggning om barn som är utsatta för människohandel i Sverige. Det finns få saker som väcker så mycket känslor och ilska som när barn far illa. Situationen är betydligt allvarligare än vad som tidigare har varit känt. Människohandel är ett outforskat område. I kartläggningen ingår 166 barn som utsatts för människohandel i Sverige under åren 2009-2011. Det är de barn som det svenska systemet känner till. Mörkertalet kan vara enormt. Barnen misstänks ha använts för såväl sexuella som andra ändamål - som stöldbrott, tiggeri och arbete. Nära ingen av dem har fått en rättslig prövning och endast i fyra domar i hela landet har någon dömts för människohandel med barn. Hur det ser ut på Åland vet vi inte. Men det här är en fråga som även vi kommer att behöva inhämta kunskap om och öppna ögonen inför så att även vi har beredskap att upptäcka och agera direkt. Det är skrämmande att det trots skyddande lagstiftning, FN:s barnkonventioner och internationella överenskommelser finns så många barn som inte på något sätt får sina rättigheter tillgodosedda. Ofta är det barn som är identitetslösa, föräldralösa eller övergivna. Det krävs ett gemensamt ansvar inom EU för att förhindra att barn hamnar i den här typen av situationer. Det behövs en starkare samordning inom EU med väl fungerande och upparbetade nätverk, mer kunskap om barnens situation samt snabba kontaktvägar. Det här är ett exempel på uppgifter som EU institutionerna borde engagera sig mera i. Jag är övertygad om att Åland kan skydda ejderstammen och anpassa vårjakten på ett ansvarsfullt sätt själv. Men när det gäller frågor som människohandel med barn så behövs det ett omfattande samarbete och nätverk länder emellan för att få stopp på den kriminella verksamheten. I min egenskap som talman gläds jag alltid över att vi ålänningar mer än gärna bidrar till det internationella arbetet. Under 2012 vill jag lyfta fram Ålands fredsinstitut som firat sitt 20 års jubileum och gratulera dess direktör Sia Spiliopoulou-Åkermark som utsetts till president för Europarådets expertkommitte. Ett bevis på vad vi kan göra med små resurser med rätt människor. En väsentlig fråga där EU verkligen kunde göra skillnad. Även Åland skulle kunna göra skillnad om vi hade en parlamentsplats. Med några enkla vackra rader kan en av våra åländska nationalskalder Georg Kåhre beskriva sin djupa kärlek till Åland. Mellan Stora Vattuskiftet och Sancte Signilskär är den bit av jorden som jag har kär Det finns mycket som är spännande med Åland. En av våra attraktionskrafter ligger i att vi är både glesbygd och tätort på samma gång. Åland har bådas fördelar. I en glesbygd finns ofta vackra boendemiljöer till vettiga priser, nackdelen är däremot ofta att det inte finns jobb. Vill du bo vackert får du vara beredd på att pendla långa sträckor. I tätorten finns däremot ofta jobben, däremot kan det vara svårt att ordna ett boende. På Åland finns det åtminstone under normala förhållanden en hel del arbetstillfällen och man kan dessutom bo bekvämt och vackert utan att betala fantasipriser och dessutom ha bara minuters avstånd till arbetet. På Åland finns den lilla stadens tempo kombinerat med den stora stadens infrastruktur. Det här är unikt och det ska vi ta värna och utveckla. En del av orsaken till Ålands framgång och att Åland är så spännande är den åländska självstyrelsen. Under året som gått har vi firat Ålands självstyrelses 90-års jubiléum. Som säkert alla vet så uppkom den åländska självstyreslen efter en konflikt om Ålands statstillhörighet i början av förra seklet. Ålands läge mitt i Östersjön är en strategisk plats med kontroll över Finska viken vilket var viktigt både för Finland och för Sverige. Konflikten kom, på brittiskt initiativ, att lyftas på internationell nivå och blev den första frågan som avgjordes i det nybildade Nationernas Förbund. Resultatet blev en kompromiss – Finland fick Åland men måste garantera Åland självstyrelse och sin svenska kultur och svenska språk. Åland fick självstyrelse och Sverige fick förnyade garantier för att Åland skulle vara demilitariserat och neutraliserat så att Åland i framtiden inte skulle kunna utgöra ett militärt hot mot Sverige. Ålänningarna som kämpat för en återförening med Sverige var missnöjda. Efter 1950-talet har vi dock kunnat se en utveckling där ålänningarna tagit självstyrelsen till sina hjärtan och arbetet med att vidareutveckla den med stolthet. Den politiskt viktigaste frågan på Åland detta jubileumsår har varit att arbeta med att utveckla vår självstyresle. Vi talar om att skapa självstyrelsen 4.0. En självstyrelse som skulle vara mer dynamisk och demokratisk och där det skulle vara Åland och ålänningarna som i högre grad hade initiativet och ansvaret för utvecklingen. Enkelt uttryck skulle vi vilja, tillsammans med Finland, fastslå vilka områden som Finland ska fortsätta att ansvara även för på Åland, oavsett hur långt vår självstyrelse än utvecklas i framtiden. Resterande politikområden, som idag ligger i den finländska riksdagens händer, skulle vara möjliga att överföra till Ålands lagting på ålänningarnas och lagtingets initiativ. På så sätt kunde det åländska samhället få förutsättningar att utvecklas på ett bra och mer flexibelt sätt. Ett smidigare självstyrelsesystem skulle innebära att vi på Åland i högre grad kunde anpassa och använda vår självstyrelse för vårt samhälles utveckling och efter ålänningarnas behov. Jag önskar att vi ska uppnå ett ömsesidigt förtroende där våra finländska kolleger litar på att vi på ett ansvarsfullt sätt sköter vår autonomi. Ett välmående Åland är också bra för Finland som helhet. Näringsrätten och jordförvärvsrättsreglerna är grundpelarna i vår självstyrelse. Det finns behov av en modernisering och klargörande av olika tolkningar av begrepp i dagens regelverk. Men man måste vara oerhört noggrann och veta vad man gör när man gör förändringar i det som verkligen är grunden för vår självstyresle. Kökarfödda författaren Ulla- Lena Lundberg som i år är nominerad till det nordiska litteraturpriset både från Åland och Finland och dessutom vunnit Finlandiapriset låter en brevbärare sätta ord på hur han tar sig fram i menföre i romanen Is. Jag låter brevbäraren beskriva vad jag menar. ”Fart måste du hålla för att inte gå igenom på de värsta ställena, men inte sådan fart att du rusar fram som en ilsken tjur utan att se var det bär hän. Hela tiden ska du veta hur det ser ut framför dig så att du inte ångar in i ett fält med tunn is som du inte kan ta dig ur. Det intressanta med isen är att fast du klarar dig långa vägar in i ett sånt fält så håller isen aldrig om du försöker ta dig tillbaka samma väg. Du får aldrig vända och backa, det är därför det är så viktigt att du har klart för dig hur du går. ” Brevbäraren representerar förnuftet och det genomtänkta. Inte vända och backa utan fortsätt utvecklingen även i ett svårt läge. Självstyrelsen har en central betydelse för Ålands ekonomi och våra utvecklingsförutsättningar. Det åländska samhället är livskraftigt under alla årstider, de allra flesta företagen har öppet året runt. Det beror på att vi kräver näringsrätt på Åland och att det finns en koppling mellan näringsrätten och krav på bosättning. Det går inte att komma till Åland och bara skrapa bort grädden från mjölken. Tack vare framsynta beslut om åländsk hembygdsrätt och jordförvärvsrätt är Åland det enda öriket i Europa som faktiskt växer! Jag hoppas även nutida och framtida politiker alltid ska hantera självstyrelsens grunder med stor respekt för ett framgångsrikt Åland. Här passar det bra att återknyta till brevbäraren i romanen IS ” Du får aldrig vända och backa, det är därför det är så viktigt att du har klart för dig hur du går. ” Alfred Tennyson, författaren till Nyårsklockorna som läses på Nyårsafton på många platser runt om oss. Låt mig recitera två verser ur hans berömda dikt som känns aktuell än idag han skulle ha fyllt 120 år i fjol. Ring ut bekymren, sorgerna och nöden, och ring den frusna tiden åter varm. Ring ut det meningslösa våldets gatularm ring till alla hjärtan kärleksglöden. Ring, klocka, ring... och seklets krankhet vike; det dagas, släktet fram i styrka går Ring ut, ring ut de tusen krigens år, ring in den tusenåra fredens rike! Jag vill önska er alla som bor och verkar i vårt åländska samhälle ett riktigt gott och framgångsrikt och lyckligt 2013.