En härlig läkarordination!

Jag läste en läkarordination på Facebook. Kvinnan rekommenderades att börja meditera två gånger om dagen, träna 30 minuter varje dag, undvika raffinerad mat, äta mängder med ekologiska frukter och grönsaker, vara mer ute i naturen, sluta oroa sig för sånt som hon ändå inte kan påverka och strunta i TVn. Han bad henne komma tillbaka om tre veckor på återbesök.
En ordination som de flesta av oss skulle må gott av. Inspirerad av detta tänkte jag testa att meditera. Jag hittade en "kom igång"- artikel. Kanske du haka på du också? http://www.topphalsa.se/artiklar/Halsa/Meditation---sa-gor-du-steg-for-steg/

Värdens bästa vardag finns inte hos oss alla hela tiden

Berörd av senaste tidens viktiga och modiga artiklar om självdestruktivitet, försöker jag lära mig lite mer i ämnet. "Världens bästa vardag"kommer inte av sig själv och finns inte hos oss alla hela tiden. Vi politiker, alla som jobbar inom vård och omsorg, föräldrar, lärare och vänner behöver mer kunskap.
Så här kan det förklaras enligt svenska vårdguiden: "Att vara självdestruktiv, att göra sig själv illa, kan vara ett av många sätt att försöka hantera känslor som känns smärtsamma. Den kroppsliga smärtan kan ibland vara lättare att hantera. Ibland är skadandet ett sätt att lugna eller straffa sig själv. Det kan också vara ett sätt att visa andra att något är fel och att man behöver hjälp."
Så här beskriver en 16 årig flicka: “Jag försöker verkligen stå emot att göra mig illa, men ibland känns det som enda utvägen. Ibland mår jag lite bättre och då bestämmer jag att jag ska sluta men sen mår jag inget bra och bara gråter och då ligger liksom kniven där. Jag märker knappt att jag gör det. Jag bara gör det.“
Det här har människor som tagit sig ur beteendet givit som orsaker till att de tillfrisknat: För mig vände det när jag återupptog mina gamla intressen och började dansa och spela piano igen. Jag tyckte det vände när jag träffade min pojkvän och började umgås med personer som levde andra liv. Jag tyckte det var bra att göra saker i nya miljöer där jag bara fick vara "jag", till exempel när jag gick på kurs i drejning och målning. Jag börjar varje dag med att se mig i spegeln och säga till mig själv att jag verkligen duger som jag är och att det här kommer att bli en kanondag! Jag fick ta allt större ansvar inom en organisation och det hjälpte mig verkligen vidare. Jag behövde hitta det som var jag och vad jag tyckte om att göra.
Jag antar att ingen situation är lik en annan. Men att vi alla behöver ta våra ungas mentala hälsa på stort allvar. För att fler får ‪#‎världensbästavardag‬ .

Låt våra äldre bo ihop som de vill

"Gambo" när äldre bor tillsammans är en strålande ide. Vi borde justera våra regelverk så att det blir gynnsamt för de äldre som vill, ska kunna dela lägenhet med varandra, för att öka trivseln, tryggheten och minska ensamheten. ‪#‎trygghet‬

Att springa är bra för huvudet och billigt

Att promenera och jogga är fantastiska motionsformer. Du kan göra det när som helst, var som helst, ensam eller tillsammans och samtidigt drar du i dig en massa härliga intryck och frisk luft. Kanske det billigaste sättet att motionera också. Kräver endast ett par bra skor. Jag kanske får statuera exempel för att det aldrig är för sent att börja. Vid 45 fick jag en pulsklocka av min man med uppmaningen att gå med en puls runt 130-140. Efter ett antal veckor uppsökte jag sportaffären och bad dem ändra inställningarna eftersom det numer är i det närmaste omöjligt att gå så hårt att pulsen går upp i de rekommenderade värdena. "Då är det dags att börja jogga" sa den vänliga expediten. Den känslan, på min första sköna joggingtur är svår att återge. Sen dess har jag luffat på. Ibland längre, ibland kortare. I vinter på löpband för att undvika skador. Jag har inga mål jag strävar mot. Tänjer inga gränser även om jag vet att de skulle ge bättre tider. Jag springer mest för huvudet. Fantastiskt mot stress och för god sömn. ‪#‎världensbästavardag‬

Hälsosamt med nya insikter

Om två veckor får vi förhoppningsvis valpar. En tik mår gott av att få föda en kull och det lär minska risken för juvertumörer i framtiden. Det är en helt ny värld som öppnar sig. Allt från att välja avelshane till att följa med dräktigheteperiodens olika skeden. Nu bygger vi valpningslåda och läser på allt vad vi kan hitta om förlossning och valparnas första tid. Vi lär oss massor och det är oerhört spännande. Samtidigt som det är avkopplande och intressant att för en tid lämna lagframställningar och procedurfrågor och bara fokusera på fina Tessa och på hur hon mår - och lära sig något helt nytt, uppleva en helt ny värld.

Vi äter oss till mängder av sjukdomar - storpolitiken finns i mataffären.

I Danmark saknar grisarna knorr på svanen. Uppfödarna klipper bort dem för att grisarna är så stressade att de biter av den annars. I mataffären möter vi storpolitiken och vilka varor vi väljer kan vara en nyckel för förebyggande hälsovård. Men det är en tät djungel att ta sig igenom. Vi behöver lära oss att tänka ett varv till i mataffären. Men det är svårt för det syns inte nödvändigtvis på utsidan på köttet, det enda stället det märks på är prislappen. Ditt val kan skapa en levande landsbygd. En vanlig banan kan innehålla upp till sju olika sorters bekämpningsmedel, både i skalet och i fruktköttet. Det du väljer gör skillnad. Ditt val kan förhindra att resistensen mot antibiotika växer. Konsumenterna har ett ansvar, men även vi politiker och alla politiker i hela världen. Så att det fortsättningsvis ska produceras hälsosam och sund mat nära oss. Idag äter vi oss till mängder av sjukdomar. Dessutom finns det ingenting som är så vackert och sunt som landskap som är bearbetade av bonden och mular. Vardagsmat är storpolitik. En viktig fråga att arbeta med när vi skapar världens bästa vardag.‪#‎världensbästavardag‬ ‪#‎vardagsmat‬

Den som uppfattar framtiden som motvind går åt fel håll

Åland behöver stabilitet och framåtanda. Med avstamp i historien ska vi ta sikte mot framtiden. Vår demilitarisering och neutralisering är unik och tryggar vår vardag i ett skakigt Europa. För att få framgång i vårt framtidsarbete måste vi ha ständig kommunikation och närvaro i internationella och nationella sammanhang. Av det förflutna kan var och en lära. Idag gäller det att också lära av framtiden. Då gäller det att vara närvarande i nutiden. Allt hänger ihop och det som händer runt omkring oss påverkar oss. Därför måste vi vara medvetna om vad som sker så att vi kan förhålla oss till det. Vi har en riksdagsledamot som påverkar att lagar som stiftas i Finland men gäller oss också ska passa in i vårt samhälle. Vi har representation i det nordiska samarbetet, som vi också ska överväga om det inte core skäl att anhålla om fullvärdigt medlemskap till. Men vi har ingen formell beslutande plats i Europaparlamentet. Det demokratiska underskottet kräver ännu mer av oss i form av närvaro och påverkan. Det är i EU som en stor del av vår vardag skapas. Därför är det oerhört viktigt att vi hänger med och har gott om kontakter så att vi kan medverka till att besluten som fattas är kloka och fungerar även för oss.

Vi vann!

Det är inte ofta som jag får gratulationer efter fullmäktige, men igår kväll hände det. Budgeten för staden 2016 är godkänd. Till stadsstyrelsens förslag lades nio ändringsförslag varav fyra var de jag lade fram. Endast två godkändes av fullmäktige - båda vara de som jag föreslog. Den ena som godkändes möjliggör att MLK får hyra Bollhalla på motsvarande sätt som Sleipner hyr ridhuset i Espholm. På så sätt så får de som känner behoven och verksamheten ansvar för tidsbokning, prissättning och marknadsföring. Något de är mycekt bättre på än staden. Vidare ska en utredning om att sälja eller bolagisera VA-verket tas fram under 2016. Det är bra bl a för att vi ska slippa ställa avloppsinvseteringar mot skola och omsorg. Ytterligare föreslog vi att staden skulle ta en aktiv roll i utvecklingen av KST och ta initiativ till södra Ålands socialområde och ytterligare att staden skulle framföra till landskapet att staden borde få en särskild summa för sitt ansvar som "huvudstad". Pengarna skulle ses som en ersättning för ett välkomnande till stadens verksamheter till alla oavsett vilken kommun man bor i. Men tyvärr tyckte inte tillräckligt många att det är en bra ide.

Kära ålänningar! Kära självstyrelsedagsfirare!

Varmt välkomna till en högtidsstund där vi tillsammans skall ägna våra tankar åt den åländska självstyrelsen, glädjas åt den och hylla den. Det ska vi göra genom att dela ut stipendier ur självstyrelsens jubileumsfond till fem forskare och vi ska få del av den fantastiska åländska kulturskatt vi har idag i med huvudfokus på det skrivna ordet. Carina Karlsson kommer att läsa ur sin hyllade bok ”Mirakelvattnet” och hennes texter kommer att fördjupas och förstärkas genom musik av Ulvens döttrar. Det är en sann lycka för oss ålänningar att vi har en sådan rik kulturskatt att ösa ur och att skatten inte sinar utan tvärt om ständigt fylls på med nya fina ädla och värdefulla verk. Kulturen på Åland är en central del av vår självstyrelse, kulturen gör vårt samhälle intressant och utvecklande. Kulturen ger oss även genklang ute i världen och vår rika kultur har också lockat till inflyttning och fortsatt sin utveckling här på Åland. I ett samhälle där man inte låter kulturen ta plats blir armt och fattigt och där kan det inte finnas mycket att kämpa för. Kulturen ger näring åt själen, främjar kreativitet, är universell och främjar tillväxt. Kultur är livsviktigt! I år är det 150 år sedan Ålandskungen och Ålands första talman Julius Sundblom föddes. Julius Sundbloms intresse för kultur var brett. Sång, musik, litteratur, idrott och allmogekultur var alla lika kära för honom. Även om politiken och tidningen upptog en stor del av Julius Sundbloms liv hann han också vara verksam i olika föreningar. Bland annat var han med och grundade Ålands ungdomsförbund och stöttade Martharörelsen. Han var kommodor i ÅSS, Åländska segelsällskapet. Sundblom deltog också aktivt i organiserandet av de stora sångfesterna som arrangerades utomhus sommartid. Sången var Julius Sundbloms stora romantiska lidelse. Sällan var han så lycklig som när han på hemmaplan också kunde vara med och organisera sång- och musikfester . Han var om någon religiöst övertygad om att sången föder ädla känslor. Julius Sundblom var en naturbegåvning som talare. På sångfesterna var han en självskriven festtalare. Anni Blomqvist har sagt så här: ”Det var en upplevelse att höra Julius Sundblom hålla tal på sångfesterna. Han pratade om Åland, vår svenska kultur och vårt svenska språk så att tårarna strömmade nerför mina kinder. Och jag lärde mig verkligen hur värdefullt det är att ha en hembygd, en plats i världen där man hör hemma. ” Körsången har sedan dess en stark tradition och är också en viktig del för vår självstyrelse och vår kulturella identitet. Julius Sundblom var hela livet varmt engagerad i utbildningsfrågor, han var själv utbildad lärare. Han drev därför på grundandet av folkskolor i landskapet liksom grundandet av Ålands folkhögskola i Finström och lantmannaskolan i Jomala. 1930 fick Ålands lyceum sin ståtliga byggnad och åtta år senare Ålands sjöfartsläroverk. 1934 grundades Ålands museum. Ungdomsföreningarna uppmuntrades i sina sång- och musikintressen. 1938 ber han de unga hålla sig borda från andra gillen där icke god ton och god sed i högsätet sitter. Julius Sundblom var en stark politiker och han hade en förmåga att få de breda massorna av människor bakom sig. Jag tror att hans stora engagemang i samhällets olika delar och att han redan då såg värdet av kulturen gav honom den uppslutningen. Han var ju också en mycket skicklig retoriker och när man läser om honom framgår det ofta att han var mycket charmig. Ålands första landstingskvinna Fanny Sundström har sagt så här: ”Han är när han så vill, en stor charmör. Han lirkar och smickrar och när det inte går, låter han den misshaglige på ett lämpligt sätt få erfara att det kan vara riskabelt att inte stå väl med tidningsredaktören i Mariehamn”. Han ägnade hela sitt liv åt att Åland skulle förbli svenskt. I sitt offentliga liv - som lantdagsman (dagens riksdagsledamot), som grundare och chefredaktör för Ålandstidningen, som landstingets talman. I alla sina värv hade han Ålands svenskhet som yttersta mål. Fanny Sundström igen, om hans sätt att förhandla och agitera ”Han brusar inte upp som Björkman, böjer sig mjukt undan i en besvärlig situation men sätter i det rätta ögonblicket in sin stöt” Han var modig och uthållig och för sin kamp blev han fängslad och trots flera nederlag så hade han Ålands folk i det närmaste mangrant bakom sig. Efter avgörandet i Nationernas Förbund, där beslutet om att Åland skulle till höra Finland men med självstyrelse, hade Sundblom accepterat självstyrelsen och gett sitt allt för att utveckla den. Ändå fanns det hos honom, liksom hos de flesta ålänningarna då, en övertygelse om att det allra bästa för Åland ändå vore att höra till Sverige. Julius Sundblom var Ålands landstings talman ända till sin död. Trots att Julius Sundblom aldrig fick se sin dröm om återförening gå i uppfyllelse måste han ändå ha varit nöjd när han på ålderns höst betraktade sitt älskade örike. Åland var demokratiskt, självstyrt, svenskspråkigt och demilitariserat och vi har en rik kultur. Detta var till stor del resultatet av hans livsgärning. Den åländska självstyrelsen som vi kanske i vår vardag tar för given, för de flesta av oss har den funnits i hela våra liv som en självklarhet. Jag hoppas den här dagen har fått oss alla att stanna upp och fundera på rikedomen med vår självstyrelse och värdet av att den får utvecklas att bli än mer dynamisk och pragmatisk. Låt oss arbeta för att självstyrelsen får synas. Att vårt samhälle är annorlunda än vår omgivning är själva grundtanken med självstyrelsen och en fin symbol för demokratin. Jag tror att Julius Sundblom ler från sin himmel över det arbete som just nu görs för att utveckla vår självstyrelse vidare. För oss på Åland har vi två oerhört viktiga uppgifter. Den ena är att engagera ålänningarna i utvecklingen av självstyrelsen. Tala om vad den innehåller och vad den innebär för människorna så att de kan ta till sig och bli berörda. Det andra är att faktiskt fylla vår självstyrelse med ett sådant innehåll att den förblir intressant. För att få en reform att lyckas behöver de berörda ha del av den gemensamma drömbilden – bilden som visar vart vi är på väg, varför vi vill ändra, förklara visionen. När man förstår varför och hur – och man har fått uttrycka sin tveksamhet och fått den bemött på ett bra sätt - wow då kan utvecklingen ske med kraft. Det funderas väldigt mycket på vad människor ska sysselsättas med när de är arbetslösa. Men hur skapar vi fler jobb? Jobben skapas av företagare. Små företag som inte räknar timmar som läggs ner på jobbet varje dag utan som hela tiden jagar sysselsättning och affärer. Jobben skapas av dem, som vill och kan anställa. För att underlätta måste vi vara på vår vakt mot regelkrångel, mota och ta bort gränshinder, ta till vara kompetenser som finns för dem som vill komma in. På Åland är vi duktiga på att kommersialisera men inte lika bra på innovationer. I Sverige är man strålande på innovationer men sämre på att kommersialisera – samarbetar vi kan det bli en fantastisk mix! För att vi ska kunna ta tillvara innovationerna och verkligen göra verklighet och pengar av dem. För att kunna skapa resurser behöver Åland ha inte bara ansvar över att fördela sina skattepengar utan också för att skapa dem. Det ger en helt annan nerv och ett starkare incitament för att driva samhället och näringslivet framåt. Det här blir avgörande och oerhört viktigt det arbete som genomförs i Ålandskommittén under det närmaste året. Åland behöver människor. Åland är ett av få ö-samhällen som växer. Återflyttningen och invandringen står för den positiva tillväxten av Ålands befolkning. Den åländska befolkningen internationaliseras i snabb takt. En förutsättning för fortsatt tillväxt är att många väljer Åland som bostadsort och deltar i att utföra alla de arbetsuppgifter som finns här på Åland och att de studerande som lämnat Åland återvänder för att arbeta och bilda familj här. Utan invandring och återflyttning skulle den åländska befolkningstillväxten stagnera. Därför uppmärksammar vi särskilt alla de som under året fått åländsk hembygdrätt. Våra varmaste gratulationer och tack för att ni valt att flytta till, eller tillbaka till, Åland och deltar i vårt gemensamma samhällsbygge och tar del av alla de möjligheter som det medför. Avslutningsvis kära vänner - vill jag vända mig mot detta vackra konstverk. Ålands hav. Vågor och rörelse. Det är demokratins vagga. Demokratin är ständigt i rörelse. Ålandsrörelsen representerar förutom självstyrelsen hela Ålands identitet, rörelsen i havsvågorna och ljudvågorna i folkets röst. ”Danat ur havsvågors sköte”. Rör sig ständigt och vinner ny mark. Välkomna till självstyrelsedagsfirandet!

Grattis gudmor Sverige på nationaldagen!

Herr generalkonsul, fru Marika! Bästa nationaldagsfirare! Mina damer och herrar! Ålands självstyrelse framför våra varmaste gratulationer på nationaldagen. Grattis Gudmor Sverige! Vi har 600 år av gemensam historia fram till freden i Fredrikshamn 1809 då Åland skildes från Sverige och Åland kom under rysk överhöghet. Trots att vi inte längre tillhör samma länder har vi en livslång och viktig relation där Sverige har ett särskilt ansvar för oss. Åland har en strategiskt viktig betydelse för alla parter kring Östersjön. Det är speciellt viktigt för Finland, Sverige och Ryssland, de bildar en triangel med Åland i mitten. Betydelsen visas inte minst av att alla tre är representerade på Åland i form av vår landshövding, Sveriges generalkonsulat och Rysslands konsulat. I januari i år kunde vi läsa i media om regementet i Gävles topphemliga uppdrag under kalla kriget. Planen var att om ryssarna skulle anfalla Finland, då skulle Åland intas för att skydda Sverige. Planerna var så hemliga att regementets egna officerare inte ens kände till dem. Genom att inta Åland kunde man dels försvara Sverige från angriparna, dels låta Finland fokusera på att skydda sina egna gränser. Bland de kyliga vindar som blåser och de oroligheter som finns runt om oss så har Sverige ett särskilt ansvar för att det fästs vikt vid Ålands demilitariserade status och att den respekteras och vi upplever att Sverige nästan alltid har agerat exemplariskt även i fråga om demilitarisering och neutralisering. Det är också mycket uppskattat att Åland numera alltid är inbjudna att delta i nordiska säkerhetspolitiska diskussioner, ett initiativ som tillkom under Sveriges ordförandeskap. Ovärderliga tillfällen för oss att lyfta Ålands status och demilitariseringen samt hålla den levande. Centralt i tillkomsten av den åländska självstyrelsen var just örikets strategiska läge. Sverige var orolig för att Finland som ung nation skulle intas av Ryssland på nytt och att Ryssland då skulle från Ålandsöarna rikta en pistol mot Sveriges hjärta. Kampen slutade dock med att Förbundsrådet tillerkände Finland suveräniteten över Åland. Sverige erhöll garantier för Ålands demilitariserade status och neutralitet och gav genom Ålandsöverenskommelsen garantier så att Åland kan bevara sitt svenska språk, sin kultur och lokala sedvänjor. Jag vet inte hur väl den enskilde svensken känner till Ålandsöverenskommelsen och Sveriges särskilda ansvar och åtagande över Åland. Men Ålandsfrågan gjorde svenskarna medvetna om ålandsöarnas existens och kom att fungera som lysande turismreklam. I Finland uttrycktes en oro över de stora turistströmmarna som kom från Sverige till Åland. Var Svenskarna på väg att erövra Åland på nytt bakvägen? Men oron var obefogad. Åland hade så småningom börjat lära sig dra nytta av sin insulära charm och använda den. Nationernas förbunds beslut den 24 och 27 juni 1921 bygger broar mellan Finland, Åland och Sverige. Kontakterna med Sverige alltid har varit av stor betydelse genom den språkliga gemenskapen, det stora intresset bland ålänningar att studera i Sverige och även för svenska ungdomar att studera i vår högskola samt för TV-frågan. För att bevara och utveckla vårt svenska språk och vår kultur så har tillgången till det svenska TV-utbudet en avgörande betydelse. Vi är oerhört tacksamma för den starka insats Sverige gjorde för ålänningarnas möjligheter att se svensk TV genom Väddö-sändaren 1967. Nu har tekniken utvecklats och frågan behöver ses ur dagens perspektiv och ge oss möjligheten att ta del bl a av SVT-play men också andra internettjänster över gränserna. Vi behöver även flagga för att diskussionen om elöverföringstarifferna behöver hållas levande och drivas mot en lösning. Åland har numera ett större handelsutbyte med Sverige än med Finland. Orsakerna till detta är flera: en valutakurs som under perioden var gynnsam för åländska företag, etablerandet av svenska butikskedjor på Åland, möjligheten att få använda sitt modersmål samt att de allt större studiegrupperna i Sverige tar med sig handelskulturen och personliga kontakter vid återflytten till Åland. Det är förstås oerhört spännande även för oss att ta till vara att Mälardalen är en av världens snabbast växande regioner! Det var intressant att konstatera att Sverige är bra på innovationer medan Åland är bra på att kommersialisera. Ett samarbete där vi kan kommersialisera innovationerna vore fantastiskt. Tillsammans ska vi mota och ta bort gränshinder och ta till vara kompetenser som finns och möjliggöra för dem som vill komma in. För att vi på Åland ska lyckas med att ta tillvara innovationer och kommersialisera dem behöver vi utveckla vår självstyresle. Här är arbetet med det nya självstyrelsesystemet centralt. För att kunna skapa resurser behöver Åland ha inte bara ansvar över att fördela sina skattepengar utan också för att skapa dem. Det ger en helt annan nerv och ett starkare incitament för att driva samhället och näringslivet framåt. Det blir avgörande och oerhört viktigt det arbete som genomförs i Ålandskommittén under det närmaste året. Åland gästades av en riksdagsledamot från Sverige förra veckan och vi fick det glädjande beskedet att det goda samarbetet mellan Ålands lagting och Sveriges riksdag kommer att fortsätta bland annat kommer den åländska vänföreningen som bildades under den förra mandatperioden i Sveriges riksdag att arbeta vidare. Vi ser framemot ett aktivt samarbete och välkomnar vänföreningen att besöka Ålands lagting. Den här typen av vänner och kontakter är mycket viktiga och användbara. Ålandskungen Julius Sundblom uppmärksammas på olika sätt i år eftersom det är 150 år sedan han föddes. Hela sitt liv kämpade Julius Sundblom för att Åland skulle förbli svenskt. Allt han gjorde i sitt offentliga liv - som lantdagsman (motsvarar dagens riksdagsledamot), som grundare och chefredaktör för Ålandstidningen, som landstingets talman – hade han Ålands svenskhet som yttersta mål. För sin kamp blev han fängslad. För sin kamp och sina gärningar blev han Ålandskungen med Ålands folk i det närmaste mangrant bakom sig. Även om vi ålänningar var besvikna över att vi inte fick återförenas med Sverige för drygt 90 år sedan så bedömer jag idag att ålänningarna är nöjda och stolta över att vara ålänningar. Vi är oerhört tacksamma över de goda relationer vi har till vår gudmor Sverige i väster. Trots att Julius Sundblom aldrig fick se sin dröm om återförening gå i uppfyllelse måste han ändå ha varit nöjd när han på ålderns höst betraktade sitt älskade landskap. Åland var demokratiskt, självstyrt, svenskspråkigt och demilitariserat. Detta var till stor del resultatet av hans livsgärning. Bästa Herr generalkonsuln. Ni har ett viktigt uppdrag och jag vet att ni också uppfattar det så. Vi har redan haft flera givande diskussioner mellan er och självstyrelsen. Vi känner att det finns ett härligt engagemang och en imponerande mängd med kunskap hos er. Vi ser verkligen fram emot ett gott samarbete. Våra varmaste gratulationer än en gång till Sverige och vårt varmaste välkomnande till er vårt generalkonsulpar och hela er familj. Jag hoppas ni kommer att trivas på Åland och med oss ålänningar. Jag vill också passa på att gratulera till ännu en seger i Eurovision Song Contest. Jag föreslår att vi höjer våra glas och frambringar en skål för Sverige och för generalkonsulsparet! Grattis på nationaldagen!

De enda vi kan ändra på är oss själva.

Det fälls många kommentarer om Finland just nu. Att det blåser kalla vindar. Att det kommer att bli ett hårdare klimat. Det uttalas en oro för svenska språkets framtid. För oss gäller det att minnas att den enda vi kan ändra på är oss själva. Det hjälper föga att oja sig eller gnälla. Det är upp till oss särskilt vi aktiva politiker att göra vad vi kan, se till att vi har goda relationer, anpassa våra arbetssätt och förhålla oss till den situation som råder. Jobba för större inflytande och påverkan. Skapa trevliga relationer, upprätthålla kontakter och ha goda argument för vår sak för att få framgång. Ny talman vill avskaffa svenskan Sannfinländarnas talsmanskandidat är Maria Lohela, uppger tidningen Perussuomalainen.

Sannolikt vinner vi valet!

Kära vänner! Sannolikt va, det betyder väl nåt som är likt sanning. Men riktigt lika sant som sanning är det inte om det är sannolikt. Ni minns Tage Danielssons underbara lek med ord. Sannolikt kommer vi att vinna valet! Det är inte lika sant som sanning eftersom vi inte vet resultatet ännu men det är sannolikt. Vi är partiet som jobbar för hela Åland. För oss är det lika viktigt om man kommer från Söderby på Kökar, Söderby i Lemland eller från södra Mariehamn. Vi ser helheter. Alla är lika viktiga. Hela Åland ska leva. Vi ska vara stolta över att vi är det enda ösamhället inom EU som växer! Jag ägnar ofta en tacksamhetens tanke åt de smarta politiker som var med och formulerade vår hembygdsrätt, näringsrätt och jordförvärvsrätt. Fantastiska språkskydd men även en effektiv regulator för att se till att Åland fungerar året runt. Vill du bedriva näring här? Välkommen! Men då vill vi enkelt sagt att du också bosätter dig här? Och talar svenska! Stad, landsbygd, skärgård. Vi har utmaningar med alla. Skärgården behöver ta mera plats! Kökar och Sottunga är inte representerade i lagtinget. Jag skulle välkomna det. För att någon som vet på riktigt vad som behövs och hur utvecklingen ser ut och vad som är viktigt, som kan se på förslag med den södra skärgårdens perspektiv. Jag uppmanar er på Kökar och Sottunga kom samman, ta initiativet, ta plats. Vi behöver er! Ni vet vad som behövs för att hela Åland ska må bra och utvecklas och ni behöver en röst! Landsbygden - vad händer med engagemanget, närdemokratin och landsbygdens perspektiv om kommunerna blir färre? Om några grannkommuner gör gemensam sak och själva kommer överens om att det skulle gå att både spara pengar och öka servicen till invånarna om man gjorde saker tillsammans istället för att göra samma saker parallellt – perfekt! Är det frivilligt, är det med engagemang så kommer entusiasmen för den nya större kommunen till och med växa. Om det däremot kommer en ukas från högre ort som genomför en reform så ökar risken för att medborgarna blir passiva, kritiska och krävande eftersom det är nån annan som förväntas ordna det som efterfrågas. Det blev tydligt för mig när jag rörde mig mycket i Åbolands skärgård under EU valskampanjen. Kämpa-andan där ”vi” var i fokus hade förskjutits till ett uppgivet och passivt och till och med uppgivet ”dom”. Mariehamn är en speciell stad och får en särskild och annorlunda roll än andra småstäder i vårt närområde. Mariehamn är Ålands huvudstad men blir ensam i sin roll som stad eftersom den omges av landskommuner och utanför dem så kommer vatten – det kommer alltså inte någon nästa stad som kan ta delar av ansvaret som faller på en stad. Det här ställer särskilda krav på Mariehamn som gör att vi förväntar oss mer av Mariehamn än andra gör av andra mindre städer. Samtidigt kan Mariehamn behöva gemensamma insatser från vårt gemensamma Åland för att kunna bära ”huvudstadsansvaret”. Åland behöver utvecklas. Vi behöver utvecklas. I ett förändringsarbete ska vi förändra det som inte är bra men vi ska också försvara och behålla det som är bra och förädla det. Men det är svårt att göra det. Svårt att få acceptans och att få alla med. Man vet vad man har men inte vad man får. Ser vi tillbaka till 60- och 70-talen så har mycket hänt. I de flesta fall har förändringarna varit bra. Med facit i hand skulle vi inte vilja vara utan dem. Karin Boije hon visste vad hon diktade om i sin kända ”Visst gör det ont när knoppar brister varför skulle våren annars tveka”. Om krisen för höljet runt knoppen och hur vi håller fast i det frusna bitterbleka. Rädsla för det som är nytt som tär och spränger. Ja visst gör det ont när knoppar brister, ont för det som växer och det som stänger. För att en reform ska lyckas behöver man lyssna på reaktionerna. Ta tillvara nejsägarnas kritik – de är de bästa vännerna som kan ge klarhet i varför det är så svårt, var finns rädslan finns. Var som har missats att förklaras - varför och vad? Sen kan inte alla få igenom sina önskemål, men man har fått vara med. Det finns två sätt att ta sig över en oklarhet i form av en klyfta. Man kan lägga en provisorisk planka över gapet – och sen inte bry sig om att vända sig om och se hur det fungerar. Eller att med spadtag för spadtag, gräva igen klyftor genom att lyssna, lära, justera i arbetet mot det uppställda målet. Så här fortsätter Boije: Då, när det är värst och inget hjälper, Brister som i jubel trädets knoppar. Då, när ingen rädsla längre håller, faller i ett glitter kvistens droppar glömmer att de skrämdes av det nya glömmer att de ängslades för färden - känner en sekund sin största trygghet, vilar i den tillit som skapar världen. För att få en reform att lyckas behöver de berörda ha del av den gemensamma drömbilden – bilden som visar vart vi är på väg, varför vi vill ändra, förklara visionen. När man förstår varför och hur – och man har fått uttrycka sin tveksamhet och fått den bemött på ett bra sätt - wow då kan utvecklingen ske med kraft. Det funderas väldigt mycket på vad människor ska sysselsättas med när de är arbetslösa. Vi vill lägga ner själ och hjärta i det som gör skillnad på riktigt, nämligen: Hur skapar vi fler jobb? Jobben skapas av företagare. Små företag som inte räknar timmar som läggs ner på jobbet varje dag utan som hela tiden jagar sysselsättning och affärer. Jobben skapas av dem, som vill och kan anställa. Vi måste vara på vår vakt mot regelkrångel, mota och ta bort gränshinder, ta till vara kompetenser som finns för dem som vill komma in. På Åland är vi duktiga på att kommersialisera men inte lika bra på innovationer. I Sverige är man strålande på innovationer men sämre på att kommersialisera – samarbetar vi blir det en fantastisk mix! För att vi ska kunna ta tillvara innovationerna och verkligen göra verklighet och pengar av dem. För att kunna skapa resurser behöver Åland ha inte bara ansvar över att fördela sina skattepengar utan också för att skapa dem. Det ger en helt annan nerv och ett starkare incitament för att driva samhället och näringslivet framåt. Det blir avgörande och oerhört viktigt det arbete som genomförs i Ålandskommittén under det närmaste året. I Sverige är det vanligare att heta Johan än att vara kvinna och VD för ett företag. Det samma gäller säkert Åland. Vi ska verka för att fler kvinnor ska äga och leda företag. En euro för en man är fortfarande 80 cent för en kvinna. Ett jämställt samhälle kommer att bli mera ekonomiskt framgångsrikt, mera demokratiskt tryggare och mera lyckligt. Vi ska ha samma möjligheter, allihop. Vi förtjänar att ses som dem vi faktiskt är, inte som dem vi borde vara. På Åland ska lärarjobbet fortsätta vara ett drömjobb. Det är avgörande att vi följer upp hur våra elever och studerande mår och hur de står sig i förhållande till andra. Det är viktigt att alla trivs i skolan. Det ger grunden för att vårt samhälle är attraktivt och att de som har ambitioner vill flytta till Åland för då kan de samtidigt få en bra skola för sina barn. Jag vill också ha en knorr på mitt tal. I Danmark saknar grisarna knorr på svanen. Uppfödarna klipper bort dem för att grisarna är så stressade att de biter av den annars. I mataffären möter vi storpolitiken och vilka varor vi väljer kan vara en nyckel för förebyggande hälsovård. Men det är en tät djungel att ta sig igenom. Vi behöver lära oss att tänka ett varv till i mataffären. Men det är svårt för det syns inte nödvändigtvis på utsidan på köttet, det enda stället det märks på är prislappen. Ditt val kan skapa en levande landsbygd. En vanlig banan kan innehålla upp till sju olika sorters bekämpningsmedel, både i skalet och i fruktköttet. Det du väljer gör skillnad. Ditt val kan förhindra att resistensen mot antibiotika växer. Konsumenterna har ett ansvar, men även vi politiker och alla politiker i hela världen. Så att det fortsättningsvis ska produceras hälsosam och sund mat nära oss. Idag äter vi oss till mängder av sjukdomar. Dessutom finns det ingenting som är så vackert och sunt som landskap som är bearbetade av bonden och mular. Det fälls många kommentarer om Finland just nu. Att det blåser kalla vindar. Att det kommer att bli ett hårdare klimat. Det uttalas en oro för svenska språkets framtid. För oss gäller det att minnas att den enda vi kan ändra på är oss själva. Det hjälper föga att oja sig eller gnälla. Det är upp till oss särskilt vi aktiva politiker att göra vad vi kan, Se till att vi har goda relationer, anpassa våra arbetssätt och förhålla oss till den situation som råder. Jobba för större inflytande och påverkan. Skapa trevliga relationer. Vi bjuder in centern att hålla sitt sommarmöte på Åland, tar alla tillfällen i akt att personligen och via sociala medier hålla kontakten och vårda relationerna med våra kollegor i Finland. På samma sätt ska vi vårda relationerna till partierna på Åland. Sannolikt va, alltså likt sanning ser vi fram emot en höst med val efter vilket vi behåller vår plats som största folkvalda parti. Vi kommer att göra det för vi har människorna. Kandidaterna, många framstående statsmän och –kvinnor i våra led, vi har kandidater som har ett imponerande kunnande, med varierande bakgrund och olika kompetenser. Styrkan hos oss ligger i människorna! Vi har folkrörelsen som bidrar med synpunkter, medverkar, ställer krav och pratar för oss. Vi har två gigantiska valkampanjer bakom oss. Kampanjer som visat hur viktigt det är att träffa människorna ute i verkligheten. EU valet där vi fick Åland på fötterna och rösta mer än någonsin i ett EU-val och riksdagsvalet där vi första gången har en centerpartist som representerar Åland. Vi har medvind. Vi ska ta vara på den. I höst vet vi om det är lika sant som sanning. Sannolikt är det det! Vi vinner valet! #Valseger 2015! Det ska vi se till tillsammans! Hammarbo 24.5.2015 Britt Lundberg

Förtroende är som ett papper...

Idag har jag ägnat mig åt förtroendeskapande samtal, både österut och västerut. Att sköta om och hålla liv i relationer och förtroenden är oerhört viktigt och värdefullt. Som ordspråket säger : Förtroende är som ett papper. Om har skrynklat ihop det så går det inte att få det perfekt igen.

Ålands hälsning till Östersjöfonden och pristagarna 2015

Sällan är lyckan så stark som när det går att se resultatet av ett miljöarbete. Det kan vara en sjö eller vik där vi ser lite färre alger, ett mätresultat som visar bättre värden eller ett politiskt beslut som väntas arbeta i rätt riktning. Östersjön omges av 90 miljoner människor. Det finns ändå få platser där Östersjön är så central och så nära som Åland. Östersjön omsluter oss och påverkar och påminner oss om sin existens och sitt tillstånd varje dag. Hur Östersjön mår påverkar Åland inom alla områden. Utan hav inget liv. Det finns många organisationer och institutioner som värnar om Östersjöns miljö. Landskapet Åland är engagerat i flera av dem. Den åländska rösten för Östersjön blir kraftfull om samma budskap framförs tydligt från åländsk sida, på samma sätt, i samtliga organisationer och om man lyckas lobba in sitt budskap så att även andra länders representanter uttrycker samma synpunkter och önskemål. Östersjöfonden arbetar för hela Östersjöregionen och skapar uppmärksamhet genom olika insatser till förmån för vårt gemensamma och känsliga innanhav. Årets tema för prisutdelningsceremonin är ”Alla utsläpp är lokala”. Det är ett träffande påstående och en god påminnelse. Östersjöns grundare Anders Wiklöf insåg allvaret med Östersjöns tillstånd redan för 26 år sedan och konstaterade att något behöver göras. Tack vare honom finns idag Östersjöfonden. Östersjöfondens ändamål är att främja och stöda vetenskaplig forskning samt annan verksamhet som rör skyddet av Östersjöns miljö. Östersjöfonden delar ut priser, stipendier och understöd för avgörande miljöinsatser och har även som en viktig del av sin verksamhet att sprida information och kunskap om Östersjöns miljö och dess betydelse. Från det offentliga Åland vill vi framföra våra varmaste gratulationer till gotlänningen Jan Larsson som belönas med 20 000 euro för sitt arbete som drivande kraft för den allmännyttiga ideella organisationen Forum Östersjön och dess projekt Rädda Burgsviken. Han har samlat hela samhället för att ta sig an den miljökollaps som skett i Burgsviken, Gotlands största Östersjövik. Rädda Burgsviken-projekt har också blivit en förebild för det åländska projektet Rädda Lumparn. Vi gratulerar även mottagaren av Ålandspriset - Jordbrukaren och entreprenören Mats Häggblom från Germundö gård som belönas med 3 000 euro för sitt långvariga och banbrytande arbete för ekologiskt jordbruk. Han har bland annat återintroducerat sädesslagen spelt och emmer på Åland. Han har även byggt en mottagningsstation för ekologiskt odlad spannmål. Häggblom har också på eget initiativ anlagt en våtmark på sina ägor för att minska näringsbelastningen till havet. F.d. EU-parlamentariker, biståndsminister Isabella Lövin, Sverige, gratuleras till Lasse Wiklöf-priset. Priset hon tilldelas för sitt arbete i Europaparlamentet för fiskbestånden i Östersjön. Hon var den drivande kraften i reformen av EUs gemensamma fiskepolitik, vilket möjliggör en förbättring för fisken i Östersjön. På ålänningarnas vägnar vill jag framföra gratulationer tack och lyckönskningar till samtliga pristagare samt till Östersjöfonden för dess värdefulla arbete till förmån för Östersjöns bästa. Britt Lundberg talman

En avslöjande dröm om oron för svenska språket.

Det var 24 personer runt det blanka stora bordet. I tur och ordning framfördes prioriteringarna. Hon hade fem alternativ på sin lista. Det skulle bara vara några aspiranter kvar när det var hennes tur. Ingen hade nämnt hennes första alternativ så hon valde att taktikera och nämna bara ett. - Utbildnings- och kulturminister, sa hon. Inga kommentarer eller frågor hade följt av de andras uttalanden men nu var två händer uppe i luften. Den första som fick ordet ville veta om hon hade kompetens nog för uppdraget och om hon var medveten om att arbetsspråket är finska. Hon valde att istället för att gå i försvar använda frågan till ett tillfälle om att berätta om sitt engagemang för kulturen och sin bakgrund och utbildning och tidigare erfarenhet. Hon ville skicka med det som vägkost inför Juha S slutliga beslut. Den andra, som hade begärt ordet, stödde hennes val och hoppades att hon i så stor utsträckning som möjligt skulle använda sitt modersmål när hon mötte kulturfolket och agerade i utbildningsfrågor. -Det vore en bra ögonöppnare för hur minoriteter har det och kan ha en viktig påverkan. Dessutom är kultureliten bland de viktigaste opinionsbildarna vi har! Sen vaknade jag. En märklig dröm. Så kan ens undermedvetna jobba och bearbeta och avslöjar sånt man funderar på och kanske känner oro över allt medan man sover och stärker sig inför nästa dag. Vårt svenska språk är ett gemensamt ansvar och behöver stort engagemang och en stark livsgnista.

Första maj! Nu är det dags att nya frågor lyfts!

Idag är det studenternas och arbetets festdag. Vi firar i år att det gått 70 år sedan första maj blev allmän ledig dag. Mycket har hänt. Åtta timmars arbetsdag och rätt till barnomsorg är viktiga beslut som gynnar familjerna och möjligheten för alla att arbeta. Samtidigt som vi gläds åt arbete så behöver vi också påminnas om alla som idag står utanför arbetsmarknaden och alla som direkt eller indirekt drabbas av arbetslösheten. Idag kanske vi främst behöver uppmärksamma vad som behöver göras för att fler ska få jobb, för att underlätta för småföretagen att anställa, för att kvinnor och mäns arbete ska värderas lika, för att motverka sjukskrivningar och psykisk ohälsa, för att våra inflyttade ska få jobba med det som de har kompetens för och för att alla unga ska hitta sysselsättning. De flesta som ska anställs frågar efter erfarenhet men för att få erfarenhet måste man för börja någonstans. Första maj börjar boskapen släppas ut på bete. Sommarrestaurangerna slår upp sina dörrar. Studenterna firar, många har sin examen nära. En försmak av sommaren. Numera är det inte bara arbetarrörelsen som demonstrerar, ägnas dagen åt välgörenhet och även nya element tillkommer och fler frågor lyfts. Samtidigt som en stor del av befolkningen ser dagen som en underbar ledig dag att njuta av våren på och få återhämta sig lite från arbetets vardag. Ha en glad första maj!

Kombinera VD och ordförandeuppgiften - värna public service.

En arbetande styrelseordförande värnar public service Public service, en fri och oberoende informationsservice till allmänheten är en viktig grundbult i en demokrati. Behovet av att spara och tankar på omorganisation är aktuella när Ålands radios VD avgår med pension. Jag anser att redaktionellt arbete och den administrativa ledningen av radions ekonomi ska hållas isär för att trygga public service. Jag förstår att inbesparingar behöver göras. Mitt förslag är att styrelseordföranden även fungerar deltid som VD. Att tillsätta en sk "arbetande styrelseordförande" som även har VDs uppgifter förekommer och skulle i det här fallet både leda till en inbesparing och hålla rollerna med att sköta bolagets ekonomi och redaktionens uppgifter isär.

Grattis Mats vår första center-riksdagsledamot. Spännande även att följa hur Ålandskommitten sammansätts.

Grattis Mats Löfström! Ålands riksdagsledamot och Åländsk centerns första riksdagsledamot någonsin. Det är även spännande att följa hur de övriga 199 platserna fördelades i riksdagen. Enkelt sammanfattat gör centern ett fantastisk val i Finland. Sannfinländarna är i skrivande stund på andra plats enligt mandat i riksdagen. Det kan alltså bli ganska stora förändringar i Ålandskommitten som ska ta fram den nya modellen för vår självstyrelse till 2022. Riksdagsledamöterna Johannes Koskinen (s), Satu Haapanen (grön) och Ulla-Maj Wideroos (sfp) tackade för sig redan innan valet och valde att inte kandidera för omval. Kimmo Sasi är i skrivande stund suppleant. Maria Tolppanen (sf) och Marcus Lohi (c) är omvalda. Fortsättning följer. Vi ser fram emot gott samarbete med vår åländska riksdagsledamot förstås, men även med alla andra nyvalda parlamentariker i Finland.

Varför heter Ålands regering "Ålands landskapsregering"?

Varför heter Ålands landskapsregering just Ålands landskapsregering? Är det inte Ålands regering? Eller menas det att det finns fler regeringar på Åland? ”Av språket fordras rätt och slätt att det bär fram det som man menar”, myntade Konfucicus (555 f. Kr.). I Sverige och Finland benämns regeringarna: Sveriges regering respektive Finlands regering. Varför heter inte den åländska regeringen just Ålands regering? I exempelvis Österbotten, Egentliga Finland och Nyland finns landskapsförbund där kommunerna tillsammans arbetar med gemensamma frågor. Den praktiska verksamheten i t. ex Österbottens förbund leds av en landskapsstyrelse med 13 medlemmar. Landskapsstyrelsen utses av landskapsfullmäktige. Landskapsstyrelsen leder den praktiska verksamheten, bereder de ärenden som behandlas av landskapsfullmäktige, verkställer fullmäktiges beslut och ser till landskapets intressebevakning. Det är alltså ett kommunalt samarbetsorgan. För en utomstående som studerar det åländska och det finländska politiska systemet blir säkert förvirrad av att benämningarna är så lika - Österbottens landskapsstyrelse och Ålands landskapsregering, medan de i verkligheten inte har något gemensamt. De har olika uppgifter och ansvarsområden och är på olika nivå. Självstyrelsens benämningar ska inte sammanblandas med de kommunala begreppen. Än mer angeläget blir en förändring i och med att den finländska Centern lanserar självstyrelse för alla landskap i Finland. Något som inte ska jämföras med den åländska självstyrelsen eftersom den tilltänkta landskapssjälvstyrelsen bl. a inte innehåller någon lagstiftningsmakt. Med samma motivering borde begreppet ”landskapslagar” ersätts med ”åländska lagar”. Vikten av att särskilja begreppen och höja den åländska profilen och att bevaka och befrämja den åländska självstyrelsens status är angeläget. Självstyrelsepolitiska nämnden uppdrar i sitt yttrande till landskapsregeringen i samband med arbetet med det nya självstyrelsesystemet att det även för ordet ”självstyrelse” är angeläget att hitta benämningar som på ett bättre sätt beskriver verkligheten. Självstyrelse används i fråga om kyrkan och kommunerna och när ordet översätts från finska så leder ”självstyrelse” närmast tanken till ”självförvaltning”, vilket är långt ifrån lagstiftningsmakt och den territoriella autonomi som Åland har. I Ålandskommitténs delbetänkande välkomnas redan att begrepp som ”riket” behöver övervägas. Från lagtingets sida stävar vi till att använda ”Åland” och ”Finland” konsekvent istället för ”landskapet” och ”riket”. Åland är en på folkrätten grundad autonomi. Begreppet autonomi används internationellt för att beskriva områden som har lagstiftnings-, budget- och förvaltningsmakt. Självstyrelsepolitiska nämnden förordar för sin del begreppet territoriell autonomi. Det gäller än idag det som Konfucius myntade för mer än 2500 år sedan – att språket ska bära fram det man menar. Det är angeläget att ord och begrepp ses över i samband med att det nya självstyrelsesystemet arbetas fram, så att systemet även språkligt blir tydligt och att begreppen beskriver vad som avses. Att införa nya benämningar tydliggör dessutom att det är fråga om en systemförändring för vår självstyrelse och ger den åländska självstyrelsen rättvisa.

Surdeg är kärlek. Enkelt surdegsbröd.

Enkelt surdegsbröd Du behöver 500 gram vetemjöl ( jag blandade ekovete- och jästbrödsmjöl) 250 gram ekorågmjöl 500 gram ljummet vatten 200 gram pigg och nymatad surdegsgrund 2 tsk salt Blanda vetemjöl och rågmjöl i hushållsassistenten och tillsätt vatten, salt och den pigga bubbliga surdegsgrunden. Kör maskinen i kanske 5 minuter. Låt degen vila under en bakduk 1 timme. Kör ytterligare 5 minuter med maskinen och låt degen vila under en fuktad bakduk i ytterligare 2 timmar. Forma en rund limpa. Mjöla och låt den jäsa till sig i 20 minuter. Forma och mjöla ytterligare och lägg limpan i en korg och placera korgen i en burk med plastlock ( jag använder tårtasken). Ställ degen kallt och låt jäsa i 12-24 timmar beroende på när du har tid att grädda. När du har tid att grädda. Sätt ugnen på ca 250 grader. Fukta för att bilda ånga genom att sätta ett fat med vatten på ugnsbotten, lägg vatten direkt på ugnsbotten eller genom att spraya med vattenflaska. Grädda i 50 minuter. Låt brödet vila en timme innan du skär upp det. Lycka till!