Strandnäs, Ytternäs, Övernäs

I tisdagens stadsfullmäktige debatterades min motion där jag efterlyste en uppryckning inom skolpolitiken i tre timmar.

I november 2006 beslutade fullmäktige att frångå målet med tre 1-9 skolor. Vad man än tycker skall beslut följas.

Förvånande planeras Övernäs skola fortfarande som en 1-9 skola. Förhoppningsvis har ingen större skada skett. Båda skolorna kan inrymmas i samma byggnad. Men det skulle sannolikt vara både billigare och enklare att bygga en separat ny högstadieskola. Övernäs projektet får inte förhalas. Högstadieskolan är i dåligt skick.

Fullmäktige har enhälligt gått in för att bygga till Ytternäs skola med fyra klassrum. Skolan förblir en 1-6 skola. Jag upplever att skolan idag fungerar bra och att eleverna uppskattar att byta miljö och fortsätta sin högstadieskolgång i Övernäs. I och med att Ytternäs eleverna går tillsammans med Övernäs eleverna i högstadiet så är det bäst att årskurserna 7-9 fungerar som en skola. Då blir eleverna från båda distrikten lika behandlade.

Enligt gällande skolstadga så är Strandnäs skola en skola 1-9. Ironiskt infördes sammanhållen skola efter att man beslutat att skolan skall vara i två byggnader! Här behövs också en diskussion. Vill vi ha 1-9 i Strandnäs eller skall Strandnäs liksom de andra distrikten ha en rektor för 1-6 och en för 1-9. Vilka är för- respektive nackdelarna?

Motionens beredning var mager varför den återremitterades. Nu förväntar jag mig att fullmäktige inom kort får tillbaka ärendet med ett genomtänkt förslag.

Jag trampade på en öm självständighetstå

Jag trampade visst på en öm tå, när jag hävdar att vägen till självständighet inte leder till utökad självstyrelse. Istället för att besvara min fråga så går Ålands Framtids Brage Eklund till attack.

Eklund anklagar centern för att inte hänga med i samhällsutvecklingen eftersom vi kräver en justering av klumpsumman vart efter vi tar över ansvarsområden från Finland. Överenskommelseförordningar är på gång och diskussioner förs om övertagande inom olika sektorer.Är det inte självklart att Finland ska stå för kostnaderna om Åland tar över ansvar från Finland? Tycker Ålands Framtid att man skall huka sig och stå för Finlands nota!

Jag fick inget svar på hur Ålands Framtid skulle gå till väga för att utveckla självstyrelsen. I insändaren skriver man att Finland misshandlar och utpressar Åland. Jag har svårt att se att man skall kunna utveckla självstyrelsen och förmå Finland att ge ifrån sig ansvarsområden med den inställningen.

Eklund kritiserar också centern för att efter valet 2003 ändrat åsikt om huruvida Åland skall ta på sig ansvaret för EU-böterna. Det är sant. Vi gick in för att vi skall stå för böterna själva. Vi anser att det är en del i strategin att visa att vi tar ansvar för vår lagstiftning, förutsatt att vi fått försvara den. Vi diskuterade frågan på bred front efter valet och övertygades att det var det mest strategiskt riktiga beslutet. Förmågan att kunna ändra sig skiljer den vise från den envise.

Hälsningar från grundlagsutskottet

Jag har varit till grundlagsutskottet i Finlands riksdag idag och givit landskapets syn på platsfördelningen till Europa parlamentet.

Jag inledde med min uppskattning för de positiva beslut som under den senaste tiden tagits av regeringen till Ålands fördel. Vidare betonade jag att senast vi diskuterade parlamentsplatsfördelningen handlade det om huruvida Finland skulle indelas i valkretsar så att Åland skulle utgöra en valkrets medan vi nu talar om möjligheten att på europanivå förhandla oss till en plats utöver de 13 som Nicefördraget slagit fast att Finland skall tilldelas.

Nu finns möjligheten att använda Ålands särställning och de fakto att det finns internationella förpliktelser gentemot Åland som argument. Att Åland är unikt i Europa och att det därför har behövts ett speciellt Ålands protokoll vid EU anslutningen.

Att Åland skulle få en plats i parlamentet är också bra för Finland. En win-win situation där den finländska delegationen får en medlem till och Åland sitt rättmätiga inflytande. Håll tummarna!

Energipolitik är spännande!

Energipolitiken är idag det kanske högst prioriterade politikområdet. På Åland men också i vår omvärld. Jag har under de senaste två åren lett en grupp, med kompetens från olika områden inom vår förvaltning. Tillsammans har vi formulerat ett strategidokument för energifrågor fram till 2020.

Energipolitiken är ett spännande område och det kräver att man skaffar sig helhetsbild – det är många sektorer som berörs. Vår målsättning är att skapa en energipolitik som passar på insulära småskaliga Åland med en mycket spridd bosättning i glesbygden. Vårt förslag skall gynna miljön, konsumenten och bidra till sysselsättningen.

Inom kort hoppas jag att få ett besked om att Sverige går med på att avskaffa eller åtminstone reducera elöverföringsavgiften mellan Åland och Sverige. En fråga som arbetats med under många regeringar och som äntligen kommit upp på politisk nivå under de senaste åren. Både Mona Sahlin och Maud Olofsson har engagerat sig i frågan.

Om jag försöker sammanfatta våra tankar så kommer skogsråvaran att vara basen för vår värmeproduktion. Solfångare blir effektivare och billigare och blir ypperliga tappvattenvärmare och en utomordentlig lösning för sommarstugor eftersom de i första hand nyttjas på somrarna. För att skynda på konverteringen bort från olja och direkt el ges ett litet konverteringsstöd från regeringen. Vi måste också bli bättre föregångare inom förvaltningen. Vi borde värma vårt varmvatten med solfångare på bl.a Självstyrelsegården.

Vindkraften kommer att bli vår viktigaste producent av elkraft med komplement av elproduktion från biogasanläggningar med inmatning från toppar och rötter (GROT) från skogen.
För att vindkraften skall kunna utvecklas och målet att t.o.m. exportera vindel samt för att säkra reservkraftsbehovet kommer vi att investera i en likströmskabel till Finland. Det blir en stor investering som kräver att man inleder arbetet med planering, finansiering och tillstånd redan nu. På längre sikt tror vi att Åland har s.k. ”plug-in”bilar drivna på vindel och hybridbilar på egenproducerad bränsle.

När det gäller transporter anser vi att det bör göras ansträngningar att konvertera några av skärgårdsfärjorna bort från brännolja som bränsle. Hittills har hindret varit att motortillverkarna inte vill ge garantier för motorerna om man använder annat drivmedel än man ursprungligen avsett. Borde man inte våga testa med våra äldsta dieslar?

Lantbruket har en stor potential när det gäller förnyelsebar energi. Jag tror det finns en god framtid i att bli värmeföretagare det vill säga att sälja värme. Agropellets kommer att utvecklas och på sikt kommer även etanol och biodiesel framställas på Åland. Framtida småföretag och jordbruk kommer att använda egna grödor till uppvärmning och drivmedel (växtolja). Inom perioden 2007-2010 skall vi ha en biogasanläggning på Åland på sikt hoppas vi att vi även kan utvinna energi i form av biogas ur vårt avfall.

Den renaste energin är sist och slutligen den vi inte använder. Det finns en stor sparpotential. Utökad användning av solenergi, utveckling av sk passivhus (hus som värmer sig själva) samt ett större fokus på hur vi använder vår energi kommer att bli allt viktigare. Energibesiktare kommer att anlitas för att våra hushåll skall bli så energieffektiva som möjligt. På sikt kommer standbyfunktionen att slopas – den drar omotiverat mycket energi.

Det här är några av tankarna i dokumentet i korthet. Jag är stolt över att vi formulerat strategier fram till 2020. Bra både som grund för budgetarbetet och förhoppningsvis en välgenomtänkt strategi med helhetssyn som stöd för framtida beslut. Ett sådant här dokument skulle jag velat haft som stöd när jag gick in i regeringen.

Politikerberöm

Den allmänna uppfattningen är att politiker bara tjafsar och bråkar. Ibland finns det faktiskt utrymme för beröm och uppmuntran, även över partigränserna. Så här lät det i lagtinget när vi diskuterade revisorernas berättelse och avsnittet fastighetsförvaltning. Tack Anne-Helena!


Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:
Fru talman!
Jag ville bara säga att jag är väldigt nöjd över ledamoten Britt Lundbergs redogörelse. Det visar också på att ledamoten Lundberg tagit ett stort ansvar och har grepp om fastighetsfrågorna på alla plan. Jag tror inte att det har hänt så mycket någon gång som det har hänt under ledamoten Lundbergs tid som ansvarig för fastighetsfrågorna. Jag hör också till dem som välkomnar förslaget om interna hyror. Jag tycker att det är riktigt bra!

Centern vann

Sossarna bjöd in till fotbollsturnering på bilfria dagen. Ett jippo som jag tror att vi som deltog tyckte var roligast. Allmänheten verkade inte lockas av detta. Några få nära och kära slöt upp.

Vi inledde starkt med en 3-0 seger mot FS. Mitt livs första mål (i mitt livs andra match om man räknar bort självmålet jag gjorde i fjol på min första match på FC Hakas hemma-arena).

Mot liberalerna blev det jämnt skägg 0-0 och sossarna fick se sig besegrade med 1-0. Jag fick en stämpling som fortfarande gör sig påmind. Nageln blir nog svart.

Matchens lirare var nog Runar - helt strålande i mål. Han kastade sig handlöst absolut orädd - det märks att han gillar asfalt. Henry - namne med anfallaren i Barcelona var också suverän, liksom Fredrik Erlandsson, Stefan Isaksson, Fredrik Pastoor, Patrik Larsson och Roger Höglund. Alla spelare gjorde sitt och vi skall heller inte glömma det kompakta stödet vi kände från hejarklacken och från massören och maskotten Milla.

När vi kom till mötet mot Ålands framtid meddelade FS och Ålands Framtid att de ville avbryta. Tidschemat hade förskjutits rejält.

Roligt var det. Vad det ger väljarna för information om vår duglighet som politiker är väl mer tveksamt. Utom att centern är målmedvetna och uthålliga förstås!

Självständighetsretoriken är en bluff!

Självständighetsivrare säger att självständighet är ett slutmål för Åland och att man på vägen dit skall utveckla självstyrelsen. Det här upplever jag att är en bluff!

Att utveckla den åländska självstyrelsen innebär att vi skall öka områden vi själva kan bestämma över och därmed överta dessa ansvarsområden från Finland.

Utveckling av självstyrelsen kräver således ett gott förhållande mellan Åland och Riket.

Finland skall ha förtroende för Åland och känna att man tryggt kan överlämna ett ansvarsområde till ålänningarna. Åland måste visa seriositet och kompetens.

Att en självständighetsröresle skall kunna bidra till ökad självstyrelse övergår mitt förstånd.

Vilka framgångar skulle en åländsk regering ha som kommer till Helsingfors och säger att man till ta över maximalt med behörighet och när man fått tillräckligt så klipper man av och drar!

Jag försöker med en liknelse; Ett äktenskap bygger också på förtroende mellan två parter. Hur skulle du reagera som din partner vill utveckla och fördjupa ert förhållandet men samtidigt säger att den planerar skiljsmässa?

Att utvecka självstyrelsen innebär att arbeta i en rikting. Att bygga upp ett självständigt Åland innebär något helt annat.

Jag har hört obundnas partiordförande i radion säga att vägen till utvecklad självstyrelse är densamma sen är det en skild fråga om man tar varandra i handen och hoppar över diket.

Anders Eriksson ställde jag mot väggen i debatten i torsdags och frågade hur hans anser att självstyrselseutvecklingen skall gå till - men jag fick inga svar.

300 nya hyresbostäder - inte illa...

...om jag får säga det själv. Som bostadsminister kan jag stolt konstatera att vi närmar oss en fungerande bostadsmarknad på Åland. Under mina tre år vid " bostadsrodret" så har vi givit förutsättningar för 300 nya hyresbostäder. (Året före jag tillträdde är motsvarande siffra 10) och givit räntestöd till mellan 30 och 50 nya ägarbostäder.

Dessutom har vi formulerat ett bostadspolitiskt dokument som förhoppningsvis skall förvaltas väl och utveckla bostadsmarknaden ytterligare. Det är viktigt att bostadspolitiken blir långsiktig och vi har inte råd att ha svackor i bostadsproduktionen.

Vi behöver förändra den interna hanteringen av bostadslånen. Idag betalas lånen ut från ett ställe inom förvaltningen medan räntor och amorteringar betalas in till ett annat. Inget bra system. För att få överblick och bra system för bostadsfinansiering så måste dessa poster sammanföras.

Åland är speciellt i många avseenden. Att förse människor med bostäder är en ännu större fråga än att bara se till att alla har tak över huvudet. Bostadspolitiken är också en oerhört viktig faktor för näringslivet. Näringslivet är beroende av att det finns bra bostäder så att det inte blir ett hinder för nyrekrytering och för att locka människor tillbaka till Åland.Om vi får brist på arbetskraft så orkar inte motorerna snurra i vårt samhälle.

Samma år jag tillträdde blev jag uppvaktad av de åländska högskolestuderandena (SKÅHLA). De hävdade att det behövs mera studentbostäder på Åland. Med stolthet kan jag nu konstatera att vi har möjliggjort att 72 studentbostäder förverkligats i norra stan.

Nästa stora utmaning är att få fler bostäder anpassade för våra äldre. 2015 kommer 21% av befolkningen att vara över 65 år. Det blir en utmaning.

Under min period i regeringen har vi också ökat inkomstgränserna för möjligheten att få stöd för bostadsreparationer vidare får har jag också infört ett stöd när man konventerar sin uppvärmning till förnyelsebar energi. I det här fallet är stödet motiverat för att öka farten på konverteringen. Trots att det inte är så stort så tror jag det har en viktig symbol och riktningsvisare att vi skall bort från olja och direkt eluppvärmning.

Det skall vara intressant i kommunpolitiken

Under min period som ansvarig för kommunerna har det med en mun förts fram samma åsikt – det är inte tillräckligt intressant att vara kommunpolitiker idag. Resurserna räcker bara till det som kommunen i lag är tvungen att erbjuda medborgarna det finns inget utrymme för att utveckla kommunen.

För att råda bot på detta har landskapsregeringen infört ett nytt landskapsandelssystem som medför mer pengar men också större ansvar på kommunerna själva.

Landskapsregeringen har också lagt fram en framställning som möjliggör för kommunerna att anpassa sin nämndstruktur efter behoven i kommunen. Fungerar det kommunala nämndarbetet bra idag finns ingen orsak till förändring, men upplever man att man tillsätter nämnder utan att de har intressanta frågor att arbeta med skall man ha möjligheten att strukturera arbetet på ett bättre sätt.

Farhågor om att det kommunala arbetet kommer att bli toppstyrt tycker jag är att underskatta den kommunala självstyrelsen. Det är trots att det förtroendevalda i fullmäktige som besluter om eventuella förändringar. Med det nya andelssystemet tror jag att det kommer att finnas gott om ärenden och fler spännande projekt att arbeta med i nämnderna.

Det är en viktig demokratisk ingrediens att det kommunala förtroendeuppdraget upplevs intressant. Våra förtroendevalda skall välja att ställa upp och jobba med kommunalpolitik på sin fritid i konkurrens med andra spännande fritidsaktiviteter och dyrbara stunder med familjen.

Det är också viktigt att man ser över att nämndernas uppdrag inte blir alltför vida att för att undvika ”maratonmöten”. För omfattande uppdrag är således inte heller bra. Inom staden finns tankar om att vår socialnämnd kanske borde delas upp i två separata nämnder eftersom den har så många ärenden att mötena tenderar dra ut sent på kvällarna.

Det skall vara en lagom balans. Ändringen i lagstiftningen om kommunala nämnder möjliggör förnyelse.

Som grund för landskapsandelsreformen har vi också gjort en utredning om kommunstrukturen på Åland. Mycket av det som framkom i utredningen har tillgodosetts i landskapsandelsreformen och lagstiftningen om kommunala nämnder.

Under min tid som kommunminister har vi också utvidgat den kommunala rösträtten. Idag får man kandidera och rösta om man bott ett år på Åland, mot tidigare tre år

Ett hånflin mot Självstyrelsen

Igår var en viktig dag för Ålands självstyrelse. Finlands EU-ministerutskott beslöt att Finland skall föra Ålands talan i den sk snusfrågan. Dvs den åländska tobakslagstiftningen skall försvaras och läggas fram som svar på kommissionens kritik mot den gällande lagstiftningen.

Vidare beslöt Finlands regering att Finland skall kämpa för att få en plats i Europaparlamentet utöver de 13 mandat som man är garanterad i och med Nicefördraget.
Argumentet för en extra plats är Ålands särställning och de internationella förpliktelser som finns gentemot Åland.

Det har talats och skrivits mycket om val TV den senaste tiden. I går borde debatten i lagtingets plenisal varit TV sänd. När jag meddelade lagtinget om nyheten att Finland beslutat att föra Ålands talan i snusfrågan och arbeta för en plats i Europaparlamentet så hånskrattade Ålands Framtids Anders Eriksson och de obundnas Danne Sundman med huvudena tätt ihop.

Jag kunde självklart ha missförstått situationen. Men frågan många av oss ställde efter plenum var: Är det irriterade för Ålands Framtid och de Obundna när det går bra för Åland och självstyrelsen?

Mera i plånboken?

Jag lyssnade på liberalerna Mats och Viveka i Raka besked i går i radion. Liberalerna lovar att vi skall få mera i plånboken... De vill bygga tunnel till Föglö, bro till Vårdö, Bäröprojektet, utbyggt busstrafiknät och täta turer så det passar alla - billigare. Det var var bara kommunikation och transportsidan. Hur skall man finansiera? Det sa de inget om. Högre skatter? Mera i plånboken???

Hemspråksundervisning

Socialdemokraterna vill in i stadsfullmäktige för att arbeta för att hemspråksundervisning skall införas i Mariehamns skolor. I grundskollagen för landskapet Åland står att undervisningsspråket i våra skolor är svenska. Skall man införa hemspråksundervisning krävs en lagändring - vilken skall drivas av undervisningsministern i landskapsregeringen - som de senaste tre åren varit - en socialdemokrat!

Socialdemokraten Carina Aaltonen kritiserar centern för att vi inte arbetar för att hemspråksundervisning skall införas i våra grundskolor.

Hemspråk är det språk som talas i hemmiljö, när detta skiljer sig från det språk som i huvudsak talas ute i samhället. Hemspråksundervisning avser utveckla språkundervisningen på barnets språk men är inte avsett för de barn som pratar majoritetsspråket hemma - alltså inte för de som hemma talar både svenska och ett annat språk de sk tvåspråkiga.

Hemspråksundervisningen infördes i Sverige 1968 och har varit unikt i Sverige. Ingenstans inom EU erbjuds hemspråksundervisning. 1996 slopades hemspråksundervisningen även i Sverige och har ersatts av modersmålsundervisning. Hemspråksundervisning finns således inte heller i de finländska skolorna.

Den åländska läroplanen säger att alla har rätt till en intressant undervisning. När det gäller undervisning i finska står det i den åländska läroplanen att om tvåspråkiga elever väljer att läsa finska så ska eleverna bl. a läsa finsk litteratur, förbättra sina kunskaper i grammatik och i att skriva samt lära sig skilja på tal- och skriftspråk.

Det talas runt 40 olika språk på Åland idag. Vi lever i en allt mer globaliserad värld. Oavsett vart i världen vi åker så är alla kulturers grundläggande fundament språket. Behärskar man inte språket för att kunna bygga upp en hög livskvalité riskerar man att bli en andra klassens medborgare. En utveckling ingen vill ha. Det allra viktigaste är att alla inflyttande får en högklassig undervisning i det svenska språket.

Vill man som socialdemokraterna införa hemspråksundervisning som ett eget läroämne i skolorna måste man också vara klar med att det tär på skolans timresurs. Socialdemokraterna säger inte var man skall ta resurserna ifrån - större skolklasser? höjda skatter? Medis? idrotten?

Man säger heller ingenting om vilka språk och hur många språk som skall erbjudas - alla fyrtio eller skall etniska grupper behandlas olika?


På Åland erbjuds eleverna ett rikt utbud av språk. Engelska är obligatoriskt medan övriga språk är det frivilligt att studera.

Att man om man är begåvad med flera språk i familjen vill utveckla sitt ursprungliga modersmål, bibehålla kontakten med sina rötter och sin kultur, har vi stor förståelse för. Men att tillmötesgå alla önskemål om vad som skulle vara intressant att lära sig i skolan är däremot inte realistiskt. I dagens datavärld lär det finnas på internet fantastiska möjligheter som man inte heller skall förringa - bl. a. kan man skriva in sig i virtuella skolor och delta i undervisning på många olika språk.

Allas våra fastigheter

Ett av mina ansvarsområden som minister i landskapsregeringen är landskapets fastigheter. När jag kom in i lagtinget fick jag höra att landskapet är världens sämsta fastighetsförvaltare och klagomålen på fastighetsförvaltningen har varit nästan som ett mantra.

Nu har regeringen tagit ett fast grepp om fastighetsförvaltningen. Vi har inventerat beståndet och konstaterar att vi innehar 186 fastigheter varav 56 är bebyggda. Sammanlagt förvaltar landskapet ca 300 byggnader.

Det här låter helt otroligt mycket, men tittar man lite djupare och om jag nämner t.ex.Jan Karlsgården så innehåller den 20 byggnader; nämner jag Källskär, som vi också har i vår ägo, är det 11 byggnader. På Jomala gård är det så mycket som 31 byggnader, Hermas i Enklinge över 20 byggnader, Båtskären innehåller faktiskt 16 byggnader. Bara dessa är alltså över 100 byggnader. Jag tror inte att det är någon av dem som är aktuell för avyttring. Det går ganska lätt att komma upp i 300 byggnader, och i dessa 300 byggnader räknas också vartenda båthus, varenda en mast, uthus osv., så det är inte bostadshus vi pratar om.

Vid inventeringen har vi också gått igenom vilka fastigheter vi behöver och vilka vi kan avyttra. Under mina tre år i regeringen har vi hittills sålt Espskär lotsstation, Västergårds i Tosarby, ett bostadshus i Grelsby, Husmodersskolan och någon skogsfastighet. Vi har också några bostadshus under beredning som snart kommer till försäljning.

Inventeringen innehåller också en dokumentering av varje byggnad så att vi snart har en komplett databas med goda underlag om varje byggnad.

Inom landskapet har vi inte mindre än 27 fastighetsförvaltare. Vi har beslutat att förvaltningen skall samordnas under byggnadsbyrån så att kompetensen kan koncentreras och förenhetligas. På så sätt samordnas större underhåll, planering av renovering blir rätt prioriterade, kompetenta krafter leder ombyggnader och alla arrenden och hyror fastställs på ett och samma ställe och blir därmed enhetliga.

Vi har ombetts att utreda möjligheten att inför ett särskilt fastighetsverk vid landskapet men kommit fram till att det varken skulle bli ekonomiskt försvarbart, effektivt och dessutom väldigt byråkratiskt. Trots att man kan uppleva att vi har många fastigheter har vi inte många som skulle passa in under ett vinstdrivande affärsverk. Men frågan är nu ivarje fall utredd.

Vi har också tagit ställning till om landskapet borde självförsäkras. Det skulle betyda att vi skulle samla pengar i en fond istället för att betala in dem till ett försäkringsbolag för att sedan ha en pott den dag det ev. händer något med någon av våra fastigheter. Det finns knappast så stor risk för att Ålands lyceum eller Självstyrelsegården skulle brinna ner till grunden. Däremot finns det så många andra attentat som fastigheter kan utsättas för idag och en totalförstörelse av Självstyrelsegården skulle vara svår att finansiera utan försäkringshjälp. Vi föreslår att vi däremot självförsäkrar byggnader som är värda 1-2 miljoner euro. Så har vi en början på systemet. Som efterkommande sedan kan utveckla om man så önskar.

Ytterligare inom fastighetsförvaltningen skall vi införa interna hyror. Idag driver landskapets olika enheter sina verksamheter utan att behöva ta i beaktande kostnader för utrymmen. Men du blir det ändring på det.

Så efter att våra revisorer år efter år har kritiserat landskapet som fastighetsförvaltare har de i år bara konstaterat vad vi gjort och vad som är på gång – det känns som ett erkännande.

Lustig rubriksättning

Ibland blir man överraskad över tidningarnas rubriksättning. I måndagens Ålandstidning kan man läsa att centern är splittrad gällande eventuellt samarbete med Ålands framtid. Läser man däremot artikeln hittar man ingen täckning för rubriken. Alla tillfrågade uttalar samma slutsats. Vi stänger inte dörren för något parti men skall vi samarbeta med Ålands framtid måste man släppa självständighetstanken.

I lagtinget i onsdags debatterade vi revisorernas berättelse. Det är landskapsregeringens arbete som reviderats och därmed granskats. Vi hade en två och en halv timmes debatt där man från oppositionens sida gjorde tappra försök att hitta orsak att klanka ner på regeringens arbete.
Jag är förstås partisk men anser att vi från regeringens sida hade svar på alla frågor och att man sist och slutligen kan sammanfatta med att revisorerna, trots att hälften av dem representerar oppositionen, är ganska nöjda med vårt arbete.
Det lustiga är rapporteringen. Inte ett ord i media från debatten. Är det ointressant för att vi klarade oss bra?

Vårdlöner

Jag håller med de som anser att fokus när det gäller vårdarlöner varit på sjukvården - kanske framför allt sjukskötarna och att den borde var på hela vårdsektorn - all vård- men också omsorgspersonal.



Det behövs en uppgradering av alla som jobbar med människor. Det krävs ett seriöst arbete och nytänkande som leder till en attitydförändring. Hittills har arbeten som liknar det oavlönade arbete som görs i hemmen värderats lågt på arbetsmarknaden. Arbete med maskiner värderas högre än arbete med människor.



Yrken där man ger mycket av sig själv, där man jobbar med människors välmående och utveckling finns det en stor risk att man känner sig otillräcklig och därmed sliter ut sig.



Det behövs alltså en välgjord och proffsig värdering av olika arbeten för att få fram fakta som grund för en rättvisare lönepolitik.



En intressant jämförelse finns också inom läraryrket. Är det inte märkligt att en som jobbar med små barn, där skillnaden mellan att upptäcka en avvikelse hos ett barn kan vara avgörande för hur barnets utveckling blir i fortsättningen. Det arbetet värderas idag mycket lägre än om du arbetar med unga vuxna och ger av din kunskap i kemi eller något annat läroämne.

Från en aktiv bloggare har jag fått tre frågor:

1. Hur man kan höja statusen på vårdyrket och därmed trygga tillgången på kompetent personal.

Tillgången på kompetent personal kommer att bli ett stort bekymmer eftersom vi har stora pensionsavgångar framför oss. Statusen kan höjas genom en välgjord arbetsvärdering där man tar fram fakta och visar på vilket ansvarsfullt, krävande och tungt arbete som utförs. Arbetsvärderingen leder till förändrig och på sikt även en attitydförändring.

2. Hur skall man visa vårdpersonalen uppskattning?

En del av svaret i punkt 1. Jag hoppas verkligen att alla som jobbar inom vården möts av uppskattning. Att jag i valtider säger att jag högaktar alla som arbetar med vård och omsorg - även om uppskattningen kommer rakt från mitt hjärta - riskerar det att uppfattas som fjäsk.

Jag upplever att de flesta som arbetar inom vården trivs med sitt jobb och älskar sina barn, gamla, funktionshindrade eller vilka de nu jobbar med. Men avskyr när de måste ha så bråttom att de inte hinner sköta sitt jobb med kvalité. (prata med de gamla, lyssna på barnen osv). Enklast är det att säga att man skall skjuta till med tillräckligt mycket resurser. En annan viktig sida är bra ledning som kan organisera och prioritera det arbete som är viktigast, dvs kontakten.

3. Hur arbetsvillkoren kan förbättras?

Jag kan inte tillräckligt om arbetsförhållandena för att ge ett riktigt bra svar. När det gäller skiftesarbete är jag övertygad om att det är mycket viktigt att ha inflytade och vara delaktig i planeringen av arbetstider. För att underlätta att på fritiden kunna ägna sig åt det man tycker att är roligt och viktigt.

Mina svar i korthet.

Hälsningar Britt

Ny snuslag idag

Idag har landskapsregeringen fattat beslut om hur vi skall hantera snusfrågan. Vi har formulerat en inlaga till utrikesministeriret som kommer att fatta sitt beslut på fredag, då Finlands ställningstagande formuleras.
Vi har haft god draghjälp från Finland den här gången. Ledande politiker och tjänstemän har gjort sitt för att få kontakt med kommissonen och även finna en framkomlig väg. Vi har även använt oss av en juridisk byrå för att stämma av vår argumentation.
Dels har kommissionen hakat upp sig på vår definition av snus. Detta upplever vi som en teknisk detalj och därför har vi skrivit om så att den sammanfaller med formuleringen i tobaksdirektivet.
Vidare anser kommissionen att förbudet mot saluföring av snus inte var tillämplig på fartyg som är registrerade på Åland oavsett om fartygen befann sig på åländskt eller finskt territorialvatten.
Även här medger vi och föreslår ett fullständigt förbud mot försäljning av snus på fartyg registrerade i landskapet som inte befinner sig på Sveriges sjöterritorium. Detta för att undvika en ojämlik konkurrenssituation, stridande mot EU:s grundläggande principer där fri konkurrens är en av pelarna.
Man kan vid första tanke tycka att den här frågan inte kan vara någon stor sak för våra rederier. Det handlar inte bara om vinsten från sålda snusburkar - med snusförbud på ett fartyg men inte det andra kan göra att resenären väljer fartyg efter snuset och därmed snuvas det fartyg som inte får sälja snus på hela konsumtionen från kunden.

Även om vi nu ändrar tobakslagen så hinner vi inte tillmötesgå kommissionens krav till den 19 september då tiden går ut. Det återstår således ett effektivt lobbyarbete att få kommissionen av lugna ner sig och invänta vår lagstiftning innan man för ärendet till domstol. Går kommissionen med domstol får vi bereda oss på att böter utfaller tills dess att vår nya lagstiftning godkänts och trätt i kraft. Böter som Finland borde stå för eftersom Finland inte försvarade oss och vi inte fick föra vår talan i inledningen av det här ärendets behandling.

Hoppas nu att denna fråga är utagerad för Ålands del och att vi en gång för alla räddat våra sjöarbetsplatser.

Breddat underlag för våra ligalag

Jaro (Jakobstads fotbollslag i ligan) lär ha hyfsad återväxt vad gäller eget spelarmaterial. I Jakobstad har man inom gymnasieutbildningen satsat på idrott. Tre mornar i veckan har alla gymnasielinjer fritt val. Då kan du välja fritt bland olika skolämnen men man kan också få möjlighet att spela hockey eller fotboll. Det betyder alltså att man inte måste välja en speciell idrottsinriktning för att välja tex fotboll som tillval och få endel av sin träning under skoltid.

Vilka konsekvenser skulle det ha om vi gick in för samma system på Åland? Vore det möjligt att alla gymnasieskolor lade in frittval tex två dubbeltimmar i veckan? Om det vore möjligt skulle Ålands idrottsförbund ha möjlighet att ge mycket fler ungdomar chansen att fördjupa sina idrottssatsningar utan att söka sig till idrottsgymnasier utanför Åland. På detta sätt kunde Åland för tex fotbollens del få ihop både ett pojk- och ett flicklag på gymnasialstadiet. Vilket skulle skapa ett gott spelarunderlag för våra ligalag IFK och Åland United.

Jag tror att många idag lämnar idrotten för att det blir för tungt att studera långa dagar och sedan dessutom ha träning alla kvällar.

Idag finns den här möjligheten på Åland i första hand för de som antagits till Ålands lyceums idrottslinje. Den skulle självklart fortsätta som förut, men med detta system möjliggjorde man träning på skoltid även för lovande idrottare i de yrkesutbildande skolorna.

Är dubbeltimme fritt val genomförbart behöver man inte begränsa sig till idrott. Samma möjlighet borde även utvecklas för både musik, dans, teater och andra områden.

18-års spelgräns är klokt

Paf arrangerade en utbildning om spelmissbruk för ett tag sedan. Där framkom att det finns ett direkt samband mellan spelmissbrukare och "kickar" från spel i unga år. Dvs nästan alla spelmissbrukare som undersöktes hade upplevt dessa kickar som unga. Föreläsaren menade att om man börjar spela i vuxen ålder är risken mindre för att drabbas av spelmissbruk.

Efter utbildningen blev jag kontaktad av både lärare och idrottsledare som var bestörta över att Paf har 15 års åldersgräns på sina spelautomater. Dessutom tillåts spel av ännu yngre bara man är i vuxens sällskap.

Jag kontaktade Paf som lovade ta upp problematiken och överväga höjd åldersgräns.

Från årsskiftet blir det 18 års åldersgräns för spel på automater.
Ett klokt beslut som visar att Paf tar problematiken med spelmissbruk på allvar.

Jenny är Intermezzos nya dirigent

Vi hade höstens första övning i går. Intermezzokören. Egentligen var det ett extra årsmöte - och vi skulle få träffa vår nya dirigent!

Hon heter Jenny Revali. Hon är sångerska och sångpedagog och har många års scenvana/erfarenhet från musikbranschen och är sedan länge en rutinerad sångpedagog. De senaste åren har hon arbetat även med andra typer av uppdrag inom t ex reklam. Hon är nyanställd sångpedagog på musikinstitutet.

Hon verkar ha en enorm bredd. Hon sjunger gärna jazz, pop, rock och visor men även klassisk musik och "allt annat som gör en glad i hjärtat!" som hon skriver på sin hemsida.

Å vad jag var lycklig. Att vi äntligen funnit en dirigent igen. Vi satt snälla och förväntansfulla och lyssnade på vad hon hade att berätta.

Jag hoppades innerligt att hon skulle känna att hon vill åta sig oss. Jag kände mig som Rasmus, han på luffen när han på barnhemmet innerligt önskade "ta mig" när hugade fosterföräldrar kom för att välja barn.

Jag tror hon var nöjd med oss. Åtminstone ville hon stanna kvar med styrelsen och diskutera repertoar och vi slog fast att vi skall öva på onsdagar.

Kulturkoordinatorn skall inte vara landskapets

Benita Mattsson- Eklund skriver i torsdagens ledare "Sluta tala om vad vi borde göra med huset, berätta i stället vad vi ska och måste göra." med anledning av min insändare om Alandica som kulturhus.
Jag håller med om att det måste finnas en spindel i nätet som koordinerar kulturen på Åland och även säljer den utåt.
Jag har däremot valt att inte säga åt kulturföreningarna hur detta skall utvecklas. Jag tror nämligen inte att denna person skall vara anställd av landskapsregeringen. För att denna låt oss kalla den koordinator skall ha stark drivkraft och tjäna föreningarnas intressen tror jag att det är föreningarna som skall anställa den.
Mitt förslag är att kulturföreningarna kommer samman och gör slag i saken och söker medel för denna koordinering. Dessutom bildar en styrelse som fungerar som uppdragsgivare och stöd för personen. Jag tycker att man också skall överväga att ta driftsbolaget, turistförbundet och kanske fler intressenter med i diskussionerna.
Landskapets kulturdelegation fördelar medel för kulturföreningar och projekt. Landskapet har tydligt uttalat sitt stöd för samverkan mellan kultur, turism och näringsliv.
Ledarskribenten jämför även Alandica med Uppsalas kultur- och kongresshus. I Uppsala har kulturnämnden tecknat ett särskilt avtal med bolaget om husets kulturpolitiska uppdrag.
Mariehamns stad skriver i sitt kulturpoltitiska program att man vill utveckla kulturpolitiken mot gränsöverskridande evenemang. Jag tycker att staden har ett stort intresse i av Alandica i sitt kulturuppdrag. Jag har en färdigt skriven motion om detta som syftar till just ett sådant avtal mellan staden och Alandica och den kommer att inlämnas till fullmäktige 25 september.
Det här tycker jag att man skall och måste göra.

Europaparlamentsplatsen

EU parlamentariker Alexander Stubb säger i en intervju i Radio Vega att det finns en chans att Finland får behålla sina 14 platser i parlamentet efter utvidningen.

Parlamentet kan ha maximalt 750 platser och dessa skall nu fördelas att de räcker till till de nya medlemsländerna.

Min matematik och Alexanders Stubb stämmer inte överens!

Får Finland 14 platser har man fått en plats till. Efter utvidgningen skulle Finland ha 13 platser.

Om Finland får en plats till borde den vara Ålands!

Miljöbilar

Klimathotet ligger över oss. Det ömsom engagerar och ömsom ger oss dåligt samvete. Biltätheten är hög på här, inte att undra på eftersom Åland är en ö som är glest bebyggd. Det är inte lätt att få en fungerande kollektivtrafik. Jag tror inte att det är realistiskt att räkna med att folk skall lämna bilen - istället behöver vi finna lösningar att bilarna ger så lite negativa effekter för miljön som möjligt.

Det behövs miljöbilar! Vad är en miljöbil? En diesel liten dieseldriven bil med partikelfilter? Kanske - inte så farligt med utsläpp men drivmedlet är inte förnyelsebart. Etanolbil? Bra med tanke på utsläpp och förnyelsebart. Globalt är det dock tveksamt. Det vittnas om energikrävande processer för att framställa etanol, att folk arbetar under oanständiga förhållanden och att mat används till drivmedel i västvärlden istället för till mat bland den svältande befolkningen. Nu förs metanolen fram som ett alternativ istället.

Plug in hybrid? Ja, det tror jag är framtiden. En bil som laddas med med el från vätgas eller vindkraft och som bara tar till bensin vid långkörningar om inte laddningen räcker - borde vara perfekt för Åland. Få se vad forskningen säger nästa vecka?

Vi följer aktivt med vad som händer och har lagt ut flera krokar och föreslagit för ledande bilföretag bl.a att Åland kunde vara ett spännande testområde!

Befintliga miljöbilar är dyra och tillgång på drivmedel saknas ännu på Åland. Hela marknaden är lite avvaktande ännu - nya sanningar avlöser varandra.

Till 2015 (eller var det 2012?) har EU bestämt att inga bilar får släppa ut mer än 130 gram koldioxid per kilometer körning.

Sverige ligger på framkanten och delar ut bidrag om 10.000 SEK till alla som köper ny miljöbil. Samtidigt kommer skatten att höjas märkbart på stora energislukande bilar (stadsjeepar tex).

Läste just i en varning i en av de svenska "drakarna" att miljöbilstillverkarna har prutat på säkerheten för att få ekonomin att gå ihop. Man befarar att ökat antal dödsolyckor blir priset för små miljöbilar - aldrig får man vara glad!

Vi har inga skatteinstrument på Åland att styra utvecklingen med (möjligen bilavdraget i kommunalbeskattningen - men som sagt då måste kollektivtrafiken byggas ut och turtätheten utvecklas - hur skall du annars kunna åka buss och lämna/hämta barn på dagis och handla på hemvägen?). Vi skulle ha betydligt större handlingsutrymme med större beskattningsrätt.

En av våra mackägare har något på gång vad gäller alternativ till bensin som drivmedel - jag tror vi kommer att få besked redan inom september. Spännande.

Det renaste bränslet är trots allt det vi inte använder. Det kan vi alla göra något åt redan nu. Var och en av oss kan ta ansvar genom köra mindre och bättre. Idag lär alla bilskolor ut sk. ecodriving.

Jag skulle vilja utarbeta en morot som skulle gynna samåkande. Det tror jag skulle passa Åland och roligt att åka tillsammans istället för att sitta ensam.

Lisa fick GULD!

Det var en riktigt guldkantad dag igår. Finskt guld i spjut. IFK vinst med 4-2!

Själv var jag med dottern Lisa i Åbo. Hon tävlade i tennis i distriktsmästerskapet för sydvästra Finland. Hon tog GULD i klassen flickor 16.

Det heter att "huvudsaken är att kämpa väl"- men nog är det ju roligt med vinst!