onsdag, januari 22, 2014

Verklighetsförankring saknas vid förvaltning av skarv i EU

Skarvarnas antal utvecklas i rakt stigande kurva. Även om många anser att miljöcentralens siffror är för låga så uppges att det 2004 fanns 3000 häckande par medan antalet nu är uppe i 19000. För att göra en uppskattning över totala antalet skarvar under sommaren kan antalet häckande par multipliceras med 5. Skarven plockades 1997 bort från fågeldirektivets bilaga 1 (arter som kräver särskilda åtgärder för bevarande av deras livsmiljö och fortplantning) men infördes inte i fågeldirektivets bilaga 2. Skulle den finnas med där kunde regelmässig jakt införas. På Åland infördes skyddsjakt på skarv 2008 för yrkesfiskare. Skyddsjakten har inte påverkat antalet skarvar nämnvärt men efter upprepade insatser så söker sig nya rastplatser vilket minskar deras skadliga inverkan på fisket. Skyddsjakten utvidgades 2009 till att gälla alla, inte bara yrkesfiskare, dock så att skyddsjakten från slutet av maj och under sommaren endast får bedrivas av yrkesfiskare i närheten av fiskebragderna eftersom det är reproduktions tid. Alla har rätt att vid behov söka tillstånd från augusti. Detta för att freda sitt husbehovsfiske. I Finland stoppades jakten på skarv av regeringen efter en dom från förvaltningsdomstolen. En anmälan mot jakten hade gjort av en fågelorganisation som värnade skarvens skydd. För att skarven inte är ett problem i städerna och inte heller i alla delar av unionen så behöver vi få bestämmelser som gör att vi kan ha en levande skärgård för att fortsättningsvis kunna bedriva både husbehovs- och yrkesfiske. Fågeldirektivet borde byggas på och tolkas på vetenskapliga grunder och inte känslomässiga. Vi borde kunna ha särskilda bestämmelser i olika delar inom EU beroende på hur situationen ser ut lokalt. Samma gäller habitatdirektivet. Det finns få rovdjur i Bryssel och Belgien och därför upplevs de som särskilt skyddsvärda och ska skyddas med alla medel. I Bryssel och andra storstäder har de svårt att se att vi kan ha problem med stora rovdjur eller sälen när det finns så få i t. ex Belgien. Det är en misstro mot enskilda nationer inom unionen om man befarar att t. ex Finland skulle utrota sälar, vargar och lodjur om inte EU blandade sig i. Vi behöver hävda subsidiaritetsprincipen och få en ändring på gällande bestämmelser för att fortsättningsvis ha en levande skärgård och landsbygd.

torsdag, januari 16, 2014

Talmannens hälsning till Ålandskommitten 2013

Hjärtligt välkomna Till självstyrelsens högsäte – Ålands lagting. Jag är glad för att ni kunde börja er Ålandsvistelse med ett besök här i huset eftersom Självstyrelsegården är en viktig symbol för autonomin. (Orsaken till att mötet hålls i stadshuset i morgon och inte här beror på ombyggnad och att det just nu inte finns lämpliga utrymmen här, men stadshuset har även haft en central betydelse under självstyreslens uppbyggnad och början) Vår självstyrelse är nu drygt 90 år och den fungerar väl men som allt annat så behöver även självstyrelsen följa med i tiden och utvecklas. Stagnationen är ju utvecklingens motsats. Som ni redan vet var självstyrelsen från början ingenting som ålänningarna eftersträvade utan tvärtom kämpade ålänningarna för att istället få höra till Sverige. Idag är det dock helt annorlunda. Efter att vi fick den andra självstyrelselagen på 1950-talet förändrades ålänningarnas inställning och vi fick ett ökat engagemang för självstyrelsen och ett intresse för utveckling. Jag skulle vilja påstå att tack vare revisionerna så har vi stegvis vunnit mark och intresse för självstyrelsen bland ålänningarna. Ålänningarna har nu ett tilltro till att genom att utveckla självstyrelsen så kan vi använda den för att utveckla vårt samhälle. I dag är majoriteten av ålänningarna stolt över och nöjd med att Åland är en självstyrd del av Finland. Att vi har en självstyrelse och att vi utvecklar den betyder inte att Åland isolerar sig. Tvärtom. Åland är kanske det mest internationella området i Finland. Under de senaste 20 åren har Åland blivit ett mera öppet och mångkulturellt samhälle. Ett fortsatt behov av arbetskraft kombinerat med en låg arbetslöshet bidrar till den positiva inflyttningen. Om man ser till födelseland finns hela 91 länder representerade i landskapet. Självstyrelsen är inkluderande och har bidragit till att Åland sannolikt är den snabbast växande delen av Finland. Av alla som bor på Åland så är faktiskt 1/3 födda någon annanstans än på Åland. De flesta i Finland. Man kan överslagsräkna så att 2000 är födda i Åboland, 2000 i Österbotten, 2000 i Nyland och 2000 är svenska medborgare. Ni som ingår i Ålandskommittén har en viktig uppgift och även ni har möjlighet att bli historiska. Man kan till och med säga att den åländska självstyrelsens framtid ligger i era händer eftersom ni har möjlighet att skapa ramarna för hur det politiska samspelet mellan Finland och Åland ska utvecklas i framtiden. Vi har alla ett gemensamt intresse av att utvecklingen av självstyrelsen tar en sådan vändning att ålänningarna också i framtiden ska känna stolthet över att vara en autonom del av Finland. Jag vågar nog hävda att de områden vi har ansvar över så har vi lyckats med och skött väl. Jag vill därför lyckönska er med det oerhört viktiga arbetet ni har framför er. Jag önskar er många intressanta diskussioner där olika synsätt på Ålandspolitiken ska nötas och diskuteras ur olika perspektiv sett ur både rikets och åländsk synvinkel. En Ålandspolitik som formas ur diskussioner, kunskapsfördjupning och säkerligen också kompromisser från båda sidor. Jag hoppas att ni under era möten upplever att ni har en intressant dialog. Som ni hör är våra förväntningar på ert arbete stora. Det är ett naturligt steg ni nu ska ta tillsammans. Vi har genomfört två stora revisioner av självstyreslen tidigare en på 50- talet och en på 90-talet. Nu är det tidsmässigt naturligt att ta nästa steg, mycket har hänt framförallt så har vårt gemensamma medlemskap inom EU medfört förändringar. Kansler Emititus Bertil Roslin har på beställning av statsrådet gjort en utredning om den åländska autonomin i jämförelse med andra autonomier inom EU. Slutsatsen är att den åländska självstyrelsen har halkat efter andra autonomiers utveckling. Bästa vänner. Det är ett viktigt arbete, ni har långt ålänningarnas framtid i era händer och revisioner sker inte särskilt ofta så det är också viktigt att arbetet nu resulterar i ett system som är smidigt och utvecklingsbart och som kan fungera väl och hålla i 30-40 år framåt. Ett system som är visionärt och dynamiskt och som kan möta framtiden på ett bra sätt. Men nu ska vi börja med att ha en trevlig kväll här tillsammans. Efter ett litet glas och en titt i plenisalen tar vi oss med buss till Kastelholms slott för en gemensam middag.

Videokonferens är milövänligt och tidseffektivt

Videokonferens är miljövänligt och tidsbesparande. Vi sitter i Mariehamn och följer en konferens i Helsingfors om marknadsföring. Twitter, Facebook och marknadsföring är på agendan.