Sannolikt vinner vi valet!

Kära vänner! Sannolikt va, det betyder väl nåt som är likt sanning. Men riktigt lika sant som sanning är det inte om det är sannolikt. Ni minns Tage Danielssons underbara lek med ord. Sannolikt kommer vi att vinna valet! Det är inte lika sant som sanning eftersom vi inte vet resultatet ännu men det är sannolikt. Vi är partiet som jobbar för hela Åland. För oss är det lika viktigt om man kommer från Söderby på Kökar, Söderby i Lemland eller från södra Mariehamn. Vi ser helheter. Alla är lika viktiga. Hela Åland ska leva. Vi ska vara stolta över att vi är det enda ösamhället inom EU som växer! Jag ägnar ofta en tacksamhetens tanke åt de smarta politiker som var med och formulerade vår hembygdsrätt, näringsrätt och jordförvärvsrätt. Fantastiska språkskydd men även en effektiv regulator för att se till att Åland fungerar året runt. Vill du bedriva näring här? Välkommen! Men då vill vi enkelt sagt att du också bosätter dig här? Och talar svenska! Stad, landsbygd, skärgård. Vi har utmaningar med alla. Skärgården behöver ta mera plats! Kökar och Sottunga är inte representerade i lagtinget. Jag skulle välkomna det. För att någon som vet på riktigt vad som behövs och hur utvecklingen ser ut och vad som är viktigt, som kan se på förslag med den södra skärgårdens perspektiv. Jag uppmanar er på Kökar och Sottunga kom samman, ta initiativet, ta plats. Vi behöver er! Ni vet vad som behövs för att hela Åland ska må bra och utvecklas och ni behöver en röst! Landsbygden - vad händer med engagemanget, närdemokratin och landsbygdens perspektiv om kommunerna blir färre? Om några grannkommuner gör gemensam sak och själva kommer överens om att det skulle gå att både spara pengar och öka servicen till invånarna om man gjorde saker tillsammans istället för att göra samma saker parallellt – perfekt! Är det frivilligt, är det med engagemang så kommer entusiasmen för den nya större kommunen till och med växa. Om det däremot kommer en ukas från högre ort som genomför en reform så ökar risken för att medborgarna blir passiva, kritiska och krävande eftersom det är nån annan som förväntas ordna det som efterfrågas. Det blev tydligt för mig när jag rörde mig mycket i Åbolands skärgård under EU valskampanjen. Kämpa-andan där ”vi” var i fokus hade förskjutits till ett uppgivet och passivt och till och med uppgivet ”dom”. Mariehamn är en speciell stad och får en särskild och annorlunda roll än andra småstäder i vårt närområde. Mariehamn är Ålands huvudstad men blir ensam i sin roll som stad eftersom den omges av landskommuner och utanför dem så kommer vatten – det kommer alltså inte någon nästa stad som kan ta delar av ansvaret som faller på en stad. Det här ställer särskilda krav på Mariehamn som gör att vi förväntar oss mer av Mariehamn än andra gör av andra mindre städer. Samtidigt kan Mariehamn behöva gemensamma insatser från vårt gemensamma Åland för att kunna bära ”huvudstadsansvaret”. Åland behöver utvecklas. Vi behöver utvecklas. I ett förändringsarbete ska vi förändra det som inte är bra men vi ska också försvara och behålla det som är bra och förädla det. Men det är svårt att göra det. Svårt att få acceptans och att få alla med. Man vet vad man har men inte vad man får. Ser vi tillbaka till 60- och 70-talen så har mycket hänt. I de flesta fall har förändringarna varit bra. Med facit i hand skulle vi inte vilja vara utan dem. Karin Boije hon visste vad hon diktade om i sin kända ”Visst gör det ont när knoppar brister varför skulle våren annars tveka”. Om krisen för höljet runt knoppen och hur vi håller fast i det frusna bitterbleka. Rädsla för det som är nytt som tär och spränger. Ja visst gör det ont när knoppar brister, ont för det som växer och det som stänger. För att en reform ska lyckas behöver man lyssna på reaktionerna. Ta tillvara nejsägarnas kritik – de är de bästa vännerna som kan ge klarhet i varför det är så svårt, var finns rädslan finns. Var som har missats att förklaras - varför och vad? Sen kan inte alla få igenom sina önskemål, men man har fått vara med. Det finns två sätt att ta sig över en oklarhet i form av en klyfta. Man kan lägga en provisorisk planka över gapet – och sen inte bry sig om att vända sig om och se hur det fungerar. Eller att med spadtag för spadtag, gräva igen klyftor genom att lyssna, lära, justera i arbetet mot det uppställda målet. Så här fortsätter Boije: Då, när det är värst och inget hjälper, Brister som i jubel trädets knoppar. Då, när ingen rädsla längre håller, faller i ett glitter kvistens droppar glömmer att de skrämdes av det nya glömmer att de ängslades för färden - känner en sekund sin största trygghet, vilar i den tillit som skapar världen. För att få en reform att lyckas behöver de berörda ha del av den gemensamma drömbilden – bilden som visar vart vi är på väg, varför vi vill ändra, förklara visionen. När man förstår varför och hur – och man har fått uttrycka sin tveksamhet och fått den bemött på ett bra sätt - wow då kan utvecklingen ske med kraft. Det funderas väldigt mycket på vad människor ska sysselsättas med när de är arbetslösa. Vi vill lägga ner själ och hjärta i det som gör skillnad på riktigt, nämligen: Hur skapar vi fler jobb? Jobben skapas av företagare. Små företag som inte räknar timmar som läggs ner på jobbet varje dag utan som hela tiden jagar sysselsättning och affärer. Jobben skapas av dem, som vill och kan anställa. Vi måste vara på vår vakt mot regelkrångel, mota och ta bort gränshinder, ta till vara kompetenser som finns för dem som vill komma in. På Åland är vi duktiga på att kommersialisera men inte lika bra på innovationer. I Sverige är man strålande på innovationer men sämre på att kommersialisera – samarbetar vi blir det en fantastisk mix! För att vi ska kunna ta tillvara innovationerna och verkligen göra verklighet och pengar av dem. För att kunna skapa resurser behöver Åland ha inte bara ansvar över att fördela sina skattepengar utan också för att skapa dem. Det ger en helt annan nerv och ett starkare incitament för att driva samhället och näringslivet framåt. Det blir avgörande och oerhört viktigt det arbete som genomförs i Ålandskommittén under det närmaste året. I Sverige är det vanligare att heta Johan än att vara kvinna och VD för ett företag. Det samma gäller säkert Åland. Vi ska verka för att fler kvinnor ska äga och leda företag. En euro för en man är fortfarande 80 cent för en kvinna. Ett jämställt samhälle kommer att bli mera ekonomiskt framgångsrikt, mera demokratiskt tryggare och mera lyckligt. Vi ska ha samma möjligheter, allihop. Vi förtjänar att ses som dem vi faktiskt är, inte som dem vi borde vara. På Åland ska lärarjobbet fortsätta vara ett drömjobb. Det är avgörande att vi följer upp hur våra elever och studerande mår och hur de står sig i förhållande till andra. Det är viktigt att alla trivs i skolan. Det ger grunden för att vårt samhälle är attraktivt och att de som har ambitioner vill flytta till Åland för då kan de samtidigt få en bra skola för sina barn. Jag vill också ha en knorr på mitt tal. I Danmark saknar grisarna knorr på svanen. Uppfödarna klipper bort dem för att grisarna är så stressade att de biter av den annars. I mataffären möter vi storpolitiken och vilka varor vi väljer kan vara en nyckel för förebyggande hälsovård. Men det är en tät djungel att ta sig igenom. Vi behöver lära oss att tänka ett varv till i mataffären. Men det är svårt för det syns inte nödvändigtvis på utsidan på köttet, det enda stället det märks på är prislappen. Ditt val kan skapa en levande landsbygd. En vanlig banan kan innehålla upp till sju olika sorters bekämpningsmedel, både i skalet och i fruktköttet. Det du väljer gör skillnad. Ditt val kan förhindra att resistensen mot antibiotika växer. Konsumenterna har ett ansvar, men även vi politiker och alla politiker i hela världen. Så att det fortsättningsvis ska produceras hälsosam och sund mat nära oss. Idag äter vi oss till mängder av sjukdomar. Dessutom finns det ingenting som är så vackert och sunt som landskap som är bearbetade av bonden och mular. Det fälls många kommentarer om Finland just nu. Att det blåser kalla vindar. Att det kommer att bli ett hårdare klimat. Det uttalas en oro för svenska språkets framtid. För oss gäller det att minnas att den enda vi kan ändra på är oss själva. Det hjälper föga att oja sig eller gnälla. Det är upp till oss särskilt vi aktiva politiker att göra vad vi kan, Se till att vi har goda relationer, anpassa våra arbetssätt och förhålla oss till den situation som råder. Jobba för större inflytande och påverkan. Skapa trevliga relationer. Vi bjuder in centern att hålla sitt sommarmöte på Åland, tar alla tillfällen i akt att personligen och via sociala medier hålla kontakten och vårda relationerna med våra kollegor i Finland. På samma sätt ska vi vårda relationerna till partierna på Åland. Sannolikt va, alltså likt sanning ser vi fram emot en höst med val efter vilket vi behåller vår plats som största folkvalda parti. Vi kommer att göra det för vi har människorna. Kandidaterna, många framstående statsmän och –kvinnor i våra led, vi har kandidater som har ett imponerande kunnande, med varierande bakgrund och olika kompetenser. Styrkan hos oss ligger i människorna! Vi har folkrörelsen som bidrar med synpunkter, medverkar, ställer krav och pratar för oss. Vi har två gigantiska valkampanjer bakom oss. Kampanjer som visat hur viktigt det är att träffa människorna ute i verkligheten. EU valet där vi fick Åland på fötterna och rösta mer än någonsin i ett EU-val och riksdagsvalet där vi första gången har en centerpartist som representerar Åland. Vi har medvind. Vi ska ta vara på den. I höst vet vi om det är lika sant som sanning. Sannolikt är det det! Vi vinner valet! #Valseger 2015! Det ska vi se till tillsammans! Hammarbo 24.5.2015 Britt Lundberg

Förtroende är som ett papper...

Idag har jag ägnat mig åt förtroendeskapande samtal, både österut och västerut. Att sköta om och hålla liv i relationer och förtroenden är oerhört viktigt och värdefullt. Som ordspråket säger : Förtroende är som ett papper. Om har skrynklat ihop det så går det inte att få det perfekt igen.

Ålands hälsning till Östersjöfonden och pristagarna 2015

Sällan är lyckan så stark som när det går att se resultatet av ett miljöarbete. Det kan vara en sjö eller vik där vi ser lite färre alger, ett mätresultat som visar bättre värden eller ett politiskt beslut som väntas arbeta i rätt riktning. Östersjön omges av 90 miljoner människor. Det finns ändå få platser där Östersjön är så central och så nära som Åland. Östersjön omsluter oss och påverkar och påminner oss om sin existens och sitt tillstånd varje dag. Hur Östersjön mår påverkar Åland inom alla områden. Utan hav inget liv. Det finns många organisationer och institutioner som värnar om Östersjöns miljö. Landskapet Åland är engagerat i flera av dem. Den åländska rösten för Östersjön blir kraftfull om samma budskap framförs tydligt från åländsk sida, på samma sätt, i samtliga organisationer och om man lyckas lobba in sitt budskap så att även andra länders representanter uttrycker samma synpunkter och önskemål. Östersjöfonden arbetar för hela Östersjöregionen och skapar uppmärksamhet genom olika insatser till förmån för vårt gemensamma och känsliga innanhav. Årets tema för prisutdelningsceremonin är ”Alla utsläpp är lokala”. Det är ett träffande påstående och en god påminnelse. Östersjöns grundare Anders Wiklöf insåg allvaret med Östersjöns tillstånd redan för 26 år sedan och konstaterade att något behöver göras. Tack vare honom finns idag Östersjöfonden. Östersjöfondens ändamål är att främja och stöda vetenskaplig forskning samt annan verksamhet som rör skyddet av Östersjöns miljö. Östersjöfonden delar ut priser, stipendier och understöd för avgörande miljöinsatser och har även som en viktig del av sin verksamhet att sprida information och kunskap om Östersjöns miljö och dess betydelse. Från det offentliga Åland vill vi framföra våra varmaste gratulationer till gotlänningen Jan Larsson som belönas med 20 000 euro för sitt arbete som drivande kraft för den allmännyttiga ideella organisationen Forum Östersjön och dess projekt Rädda Burgsviken. Han har samlat hela samhället för att ta sig an den miljökollaps som skett i Burgsviken, Gotlands största Östersjövik. Rädda Burgsviken-projekt har också blivit en förebild för det åländska projektet Rädda Lumparn. Vi gratulerar även mottagaren av Ålandspriset - Jordbrukaren och entreprenören Mats Häggblom från Germundö gård som belönas med 3 000 euro för sitt långvariga och banbrytande arbete för ekologiskt jordbruk. Han har bland annat återintroducerat sädesslagen spelt och emmer på Åland. Han har även byggt en mottagningsstation för ekologiskt odlad spannmål. Häggblom har också på eget initiativ anlagt en våtmark på sina ägor för att minska näringsbelastningen till havet. F.d. EU-parlamentariker, biståndsminister Isabella Lövin, Sverige, gratuleras till Lasse Wiklöf-priset. Priset hon tilldelas för sitt arbete i Europaparlamentet för fiskbestånden i Östersjön. Hon var den drivande kraften i reformen av EUs gemensamma fiskepolitik, vilket möjliggör en förbättring för fisken i Östersjön. På ålänningarnas vägnar vill jag framföra gratulationer tack och lyckönskningar till samtliga pristagare samt till Östersjöfonden för dess värdefulla arbete till förmån för Östersjöns bästa. Britt Lundberg talman

En avslöjande dröm om oron för svenska språket.

Det var 24 personer runt det blanka stora bordet. I tur och ordning framfördes prioriteringarna. Hon hade fem alternativ på sin lista. Det skulle bara vara några aspiranter kvar när det var hennes tur. Ingen hade nämnt hennes första alternativ så hon valde att taktikera och nämna bara ett. - Utbildnings- och kulturminister, sa hon. Inga kommentarer eller frågor hade följt av de andras uttalanden men nu var två händer uppe i luften. Den första som fick ordet ville veta om hon hade kompetens nog för uppdraget och om hon var medveten om att arbetsspråket är finska. Hon valde att istället för att gå i försvar använda frågan till ett tillfälle om att berätta om sitt engagemang för kulturen och sin bakgrund och utbildning och tidigare erfarenhet. Hon ville skicka med det som vägkost inför Juha S slutliga beslut. Den andra, som hade begärt ordet, stödde hennes val och hoppades att hon i så stor utsträckning som möjligt skulle använda sitt modersmål när hon mötte kulturfolket och agerade i utbildningsfrågor. -Det vore en bra ögonöppnare för hur minoriteter har det och kan ha en viktig påverkan. Dessutom är kultureliten bland de viktigaste opinionsbildarna vi har! Sen vaknade jag. En märklig dröm. Så kan ens undermedvetna jobba och bearbeta och avslöjar sånt man funderar på och kanske känner oro över allt medan man sover och stärker sig inför nästa dag. Vårt svenska språk är ett gemensamt ansvar och behöver stort engagemang och en stark livsgnista.

Första maj! Nu är det dags att nya frågor lyfts!

Idag är det studenternas och arbetets festdag. Vi firar i år att det gått 70 år sedan första maj blev allmän ledig dag. Mycket har hänt. Åtta timmars arbetsdag och rätt till barnomsorg är viktiga beslut som gynnar familjerna och möjligheten för alla att arbeta. Samtidigt som vi gläds åt arbete så behöver vi också påminnas om alla som idag står utanför arbetsmarknaden och alla som direkt eller indirekt drabbas av arbetslösheten. Idag kanske vi främst behöver uppmärksamma vad som behöver göras för att fler ska få jobb, för att underlätta för småföretagen att anställa, för att kvinnor och mäns arbete ska värderas lika, för att motverka sjukskrivningar och psykisk ohälsa, för att våra inflyttade ska få jobba med det som de har kompetens för och för att alla unga ska hitta sysselsättning. De flesta som ska anställs frågar efter erfarenhet men för att få erfarenhet måste man för börja någonstans. Första maj börjar boskapen släppas ut på bete. Sommarrestaurangerna slår upp sina dörrar. Studenterna firar, många har sin examen nära. En försmak av sommaren. Numera är det inte bara arbetarrörelsen som demonstrerar, ägnas dagen åt välgörenhet och även nya element tillkommer och fler frågor lyfts. Samtidigt som en stor del av befolkningen ser dagen som en underbar ledig dag att njuta av våren på och få återhämta sig lite från arbetets vardag. Ha en glad första maj!

Kombinera VD och ordförandeuppgiften - värna public service.

En arbetande styrelseordförande värnar public service Public service, en fri och oberoende informationsservice till allmänheten är en viktig grundbult i en demokrati. Behovet av att spara och tankar på omorganisation är aktuella när Ålands radios VD avgår med pension. Jag anser att redaktionellt arbete och den administrativa ledningen av radions ekonomi ska hållas isär för att trygga public service. Jag förstår att inbesparingar behöver göras. Mitt förslag är att styrelseordföranden även fungerar deltid som VD. Att tillsätta en sk "arbetande styrelseordförande" som även har VDs uppgifter förekommer och skulle i det här fallet både leda till en inbesparing och hålla rollerna med att sköta bolagets ekonomi och redaktionens uppgifter isär.

Grattis Mats vår första center-riksdagsledamot. Spännande även att följa hur Ålandskommitten sammansätts.

Grattis Mats Löfström! Ålands riksdagsledamot och Åländsk centerns första riksdagsledamot någonsin. Det är även spännande att följa hur de övriga 199 platserna fördelades i riksdagen. Enkelt sammanfattat gör centern ett fantastisk val i Finland. Sannfinländarna är i skrivande stund på andra plats enligt mandat i riksdagen. Det kan alltså bli ganska stora förändringar i Ålandskommitten som ska ta fram den nya modellen för vår självstyrelse till 2022. Riksdagsledamöterna Johannes Koskinen (s), Satu Haapanen (grön) och Ulla-Maj Wideroos (sfp) tackade för sig redan innan valet och valde att inte kandidera för omval. Kimmo Sasi är i skrivande stund suppleant. Maria Tolppanen (sf) och Marcus Lohi (c) är omvalda. Fortsättning följer. Vi ser fram emot gott samarbete med vår åländska riksdagsledamot förstås, men även med alla andra nyvalda parlamentariker i Finland.

Varför heter Ålands regering "Ålands landskapsregering"?

Varför heter Ålands landskapsregering just Ålands landskapsregering? Är det inte Ålands regering? Eller menas det att det finns fler regeringar på Åland? ”Av språket fordras rätt och slätt att det bär fram det som man menar”, myntade Konfucicus (555 f. Kr.). I Sverige och Finland benämns regeringarna: Sveriges regering respektive Finlands regering. Varför heter inte den åländska regeringen just Ålands regering? I exempelvis Österbotten, Egentliga Finland och Nyland finns landskapsförbund där kommunerna tillsammans arbetar med gemensamma frågor. Den praktiska verksamheten i t. ex Österbottens förbund leds av en landskapsstyrelse med 13 medlemmar. Landskapsstyrelsen utses av landskapsfullmäktige. Landskapsstyrelsen leder den praktiska verksamheten, bereder de ärenden som behandlas av landskapsfullmäktige, verkställer fullmäktiges beslut och ser till landskapets intressebevakning. Det är alltså ett kommunalt samarbetsorgan. För en utomstående som studerar det åländska och det finländska politiska systemet blir säkert förvirrad av att benämningarna är så lika - Österbottens landskapsstyrelse och Ålands landskapsregering, medan de i verkligheten inte har något gemensamt. De har olika uppgifter och ansvarsområden och är på olika nivå. Självstyrelsens benämningar ska inte sammanblandas med de kommunala begreppen. Än mer angeläget blir en förändring i och med att den finländska Centern lanserar självstyrelse för alla landskap i Finland. Något som inte ska jämföras med den åländska självstyrelsen eftersom den tilltänkta landskapssjälvstyrelsen bl. a inte innehåller någon lagstiftningsmakt. Med samma motivering borde begreppet ”landskapslagar” ersätts med ”åländska lagar”. Vikten av att särskilja begreppen och höja den åländska profilen och att bevaka och befrämja den åländska självstyrelsens status är angeläget. Självstyrelsepolitiska nämnden uppdrar i sitt yttrande till landskapsregeringen i samband med arbetet med det nya självstyrelsesystemet att det även för ordet ”självstyrelse” är angeläget att hitta benämningar som på ett bättre sätt beskriver verkligheten. Självstyrelse används i fråga om kyrkan och kommunerna och när ordet översätts från finska så leder ”självstyrelse” närmast tanken till ”självförvaltning”, vilket är långt ifrån lagstiftningsmakt och den territoriella autonomi som Åland har. I Ålandskommitténs delbetänkande välkomnas redan att begrepp som ”riket” behöver övervägas. Från lagtingets sida stävar vi till att använda ”Åland” och ”Finland” konsekvent istället för ”landskapet” och ”riket”. Åland är en på folkrätten grundad autonomi. Begreppet autonomi används internationellt för att beskriva områden som har lagstiftnings-, budget- och förvaltningsmakt. Självstyrelsepolitiska nämnden förordar för sin del begreppet territoriell autonomi. Det gäller än idag det som Konfucius myntade för mer än 2500 år sedan – att språket ska bära fram det man menar. Det är angeläget att ord och begrepp ses över i samband med att det nya självstyrelsesystemet arbetas fram, så att systemet även språkligt blir tydligt och att begreppen beskriver vad som avses. Att införa nya benämningar tydliggör dessutom att det är fråga om en systemförändring för vår självstyrelse och ger den åländska självstyrelsen rättvisa.

Surdeg är kärlek. Enkelt surdegsbröd.

Enkelt surdegsbröd Du behöver 500 gram vetemjöl ( jag blandade ekovete- och jästbrödsmjöl) 250 gram ekorågmjöl 500 gram ljummet vatten 200 gram pigg och nymatad surdegsgrund 2 tsk salt Blanda vetemjöl och rågmjöl i hushållsassistenten och tillsätt vatten, salt och den pigga bubbliga surdegsgrunden. Kör maskinen i kanske 5 minuter. Låt degen vila under en bakduk 1 timme. Kör ytterligare 5 minuter med maskinen och låt degen vila under en fuktad bakduk i ytterligare 2 timmar. Forma en rund limpa. Mjöla och låt den jäsa till sig i 20 minuter. Forma och mjöla ytterligare och lägg limpan i en korg och placera korgen i en burk med plastlock ( jag använder tårtasken). Ställ degen kallt och låt jäsa i 12-24 timmar beroende på när du har tid att grädda. När du har tid att grädda. Sätt ugnen på ca 250 grader. Fukta för att bilda ånga genom att sätta ett fat med vatten på ugnsbotten, lägg vatten direkt på ugnsbotten eller genom att spraya med vattenflaska. Grädda i 50 minuter. Låt brödet vila en timme innan du skär upp det. Lycka till!

Ålands lyceum visar upp självstyrelsens början.

Ett förstorat fotografi, som visar Ålands landstings första plenum i dåvarande samlyceets fest- och gymnastiksal har avtäckts idag. Nu är tavlan avtäckt och hänger på väggen placerad där den historiska händelsen ägde rum. Bilden kommer nu att synliggöra Ålands lagting och påminna vår självstyrelses början för alla som vistas i skolan. Ett fint initiativ, en trevlig ceremoni med ett informativt tal av lektor Dan Nordman. Representanter för studeranderådet klippte bandet. (Stolen är original och finns med i salen på bilden)

Unga dricker mindre - den trenden ska vi jobba för att fortsätter.

Största delen av dagens lagtingsdebatt har ägnats åt en uppdatering och förnyelse av ordningslagen. Nu gällande lagstiftning är till delar oerhört gammal där bl a begrepp som tukthus och liknande har renasts bort. Det största intresset har dock ägnats åt fjärde paragrafen där debatten blev rätt polariserad. Ska den nu gällande fem år gamla förbudet mot alkoholförtäring i offentliga miljöer tas bort eller inte. Det har diskuterats vilka signaler en liberalisering ger till vårt samhälle. Om hur det ska bedömas huruvida en person är störande eller inte och om det är bättre att ta bort förbud om polisen inte hinner ge ordningsbot åt alla som bryter mot dagens lag. Det har också diskuterats huruvida restaurangbranschen berörs om fler tar egna medhavda drycker med istället för att besöka utskänkningsställen. Hur det kommer att bli, vet vi inte med säkerhet. Den här frågan går under rubriken samvetsfråga där inga partiböcker styr utan var och en röstar efter sin övertygelse. Innan omröstningen förrättas kommer lag- och kulturutskottet att fördjupa sig i frågan. Ifall omröstningen blir att handla om huruvida alkohol ska tillåtas på offentliga utrymmen eller inte så kommer jag att stöda att den lagstiftning som gäller idag inte ska ändras. Att ge grönt ljus för mer alkohol är fel signal särskilt när ungdomsfylleriet faktiskt minskar just nu. En trend som jag inte vill bidra till att bryts.

Alla är vi olika men har lika värde!

Idag rockar vi sockor för att manifestera allas lika rätt även om vi är olika. Internationella Downssyndromdagen i morgon.

På pi-dagen: Det är skillnad på att lära ut och att nån lär sig.

Idag är det pi-dagen. 14 mars kan skrivas 3/14 med amerikanskt datumformat, och de tre första siffrorna i decimalutvecklingen av pi är just 3, 1 och 4. Pi är en matematisk konstant som representerar förhållandet mellan en cirkels omkrets och diameter. Dagen tillägnas ofta ansträngningar för att utveckla matematikundervisningen och för att lyfta och öka intresset för matematik. Jag upplever att matematik är ett läroämne som många har ett rätt komplicerat och komplexfyllt förhållande till. Ämnet har hög status och de som inte är duktiga inom ämnet kan uppfattas som svagare elever. Jag tror att många ungas svaga självkänsla hänger ihop med förhållandet till matematik. Vår förmåga att tänka abstrakt utvecklas i olika takt precis som allt annat i människans utveckling. Våra läroplaner förväntar ändå att alla ska lära sig samma saker samtidigt. Men att lära sig abstrakta saker om man inte kan tänka abstrakt, är bortkastat. När man sen väl utvecklat förmågan så har man många luckor som inte alla lärare klarar att analysera vilka de är och reparera. Vilket kan ställa till med stora problem för den fortsatta inlärningen och risken är uppenbar att den studerande uppfattar sig som dum eller konstaterar att den inte har något "mattehuvud". På min önskelista på viktiga forskningsområden ligger det här angelägna ämnet i absoluta toppen.

"Invandrare - hur länge ska man vandra för att komma in". lagtingets högtidliga öppnande

VÄRDERADE HERR LANDSHÖVDING! Det är oroligt i vår omvärld, krig härjar i vår närhet, ryska militärflygplan kretsar runt grannländers gränser med kort säkerhetsavstånd och visar upp sin militära upprustning, moder jord säger ifrån och visar genom skogsbränder och översvämningar att klimathotet måste tas på allvar. Ebolasmittan som först var något fjärran långt borta i Afrika börjar uppträda närmare och kräver beredskap även hos oss. Precis som ni säger, herr landshövding, så påverkas Åland också i högsta grad av vad som händer internationellt i vår omvärld. Rysslands importstopp är ett konkret exempel på hur även vi berörs. Ålands demilitarisering och neutralisering får inte kränkas. Från åländsk sida har vår uppfattning alltid varit att de avtal som rör Ålands demilitarisering och neutralisering samt den sedvanerättsliga statusen fortsättningsvis gäller oavsett förändringarna i omvärlden. Den uppfattningen är fortsättningsvis högaktuell med anledning av de förändringar som den geopolitiska situationen i Europa för närvarande genomgår och de civila kriser som vi kan ha framför oss. Demilitariseringen och neutraliseringen ska upprätthållas och dess giltighet ska kontinuerligt hävdas oavsett om det sker förändringar på det säkerhetspolitiska planet, nationellt eller internationellt. Herr landshövding! Både Finland och Åland står inför stora utmaningar för att hålla ekonomin i balans och för att befolkningen i största möjliga mån ska vara sysselsatt och på så sätt utveckla samhället på ett sunt sätt. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Från åländsk sida är vi beredda att finna vägar där Åland också kunde bidra till Finland. Där vi kunde finna samarbeten som båda kan dra nytta av. Ett exempel kunde vara att använda Åland som försöksområde inom energipolitiken. Åland är avgränsat och litet och kunde därför vara optimalt för försök och studier. Vi vill också gärna diskutera och ge förslag på hur Finland också kunde dra nytta av Åland. Att hjälpas åt är särskilt viktigt när det är krassa ekonomiska tider. Det svenska språket är självstyrelsens grundpelare. För att behålla svenska språket är självstyrelsen ett viktigt verktyg. Vi har ett intressant och intensivt arbete framför oss med att skapa ett nytt självstyrelsesystem. Ambitionerna för vår del är att ge det åländska samhället förutsättningar att utvecklas på ett bra och mer flexibelt sätt. Ett smidigare självstyrelsesystem skulle innebära att vi på Åland i högre grad kunde anpassa och använda vår självstyrelse för vårt samhälles utveckling och efter ålänningarnas behov. Ett system där vi skulle se och använda de politiska möjligheter som finns för att utveckla samhället och skapa arbete och söka stöd i juridiken för att förverkliga det. Vi behöver hjälpas åt för att våra samhällen ska utvecklas så väl som möjligt. Ett välfungerande Åland gynnar även Finland. Jag vill framföra vårt tack till presidenten för hans engagemang i denna fråga och också betona vikten av att inga partier låser sig utan arbetar med ett öppet sinnelag så att dialogen kan fortsätta vara levande och konstruktiv fram till dess att besluten slutligen skall fattas. Herr landshövding. Ålänningarna har i senaste EU-val gjort sitt yttersta att genom samarbete och aktivt valdeltagande få representation i Europaparlamentet. Bedömningen är att det nu är tydligt bevisat att det är omöjligt för Åland att vara representerat utan att Åland blir en egen valkrets. Lagar som stiftas i Europaparlamentet ska genomföras även i den åländska lagstiftningen, men Åland har ingen representant i beslutsprocessen som kan påverka att lagstiftningen även kommer att fungera i vårt samhälle. Vi vill med emfas uttrycka det missförhållande och det demokratiunderskott som fortsatt råder. Lagtinget anser att statsrådet bör sätta igång de lagstiftningsåtgärder som krävs för att Åland i valet till Europaparlamentet i nästa val utgör en egen valkrets. De åländska kraven är i högsta grad motiverade och berättigade utgående från Ålands särställning och folkrättsliga status. Både Sydtyrolen och den tyska minoriteten i Belgien och portugisiska Azorerna kan här utgöra exempel på områden som garanteras en av sina länders parlamentplatser. Herr landshövding. Slutligen vill jag uttrycka vår uppskattning för det engagemang och den tjänstvillighet ni visar när det finns behov av att diskutera och ventilera frågor ur olika synvinklar och där ni bidrar med era erfarenheter och kontakter. Jag vill också lyfta fram den gästfrihet ni erbjuder och den tillgång ni utgör när ni ställer upp för våra gäster som besöker landskapet. Jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete. Från självstyrelsens sida vill vi också ta tillfället i akt att framföra vår hälsning till Republikens president och tacka för ett gott samarbete och för de intressanta diskussioner som fördes mellan presidenten och den åländska delegationen som deltog vid mötet i Gullranda i augusti i år. Vi vill betona värdet av att presidenten meddelat att det finns beredskap att rätta till misstaget med att tortyrkonventionen aldrig blivit sänd till Ålands lagting för godkännande. Lagtinget kommer i efterhand att få tillfälle att godkänna tortyrkonventionen vilket är angeläget så att den till sin helhet även är gällande på Åland. Vi ser fram emot att de traditionella sommarmötena på Åland fortsätter och hoppas även att presidenten nästa år har möjlighet att personligen närvara och öppna vårt lagting. Jag ber Er även framföra lagtingets hälsning till riksdagen samt statsrådet och dess medlemmar och även till er personal vid statens ämbetsverk som även de ger god service till ålänningarna. HÖGT VÄRDERADE LAGTINGSKOLLEGOR ”Åland vårt Åland vår hembygd det är” sjunger vi i Ålänningens sång. Hembygd – en plats där vi har vårt hem. Vad är då ett hem? Vad betyder det för dig? Vad betyder det för människorna som vi representerar? I förordet till boken ”Välkommen hem” skriver Gunnel Ekelund: Vad är ett hem för den som flyttat? Är det nödvändigt att ha bara ett hem eller kan man ha flera? När blir man hemlös eller rotlös? Eller som Jonas Gardell sagt: ”Invandrare och invandrare men hur länge ska man behöva vandra innan man kommer in?” I USA, Kanada och Australien, länder som har lång invandringshistoria, så kallas man inte invandrare efter att man fått sitt medborgarskap. Varför gör vi det i Europa? Låt mig citera Kaveh Bahar som flyttat till Åland från Iran. Klokt konstaterar han att: ”Alla kan ju känna sig isolerade eller främmande ibland, men man blir väl inte en invandrare ändå.” Visst är det ju så. Oavsett var vi är födda eller hur länge vi levt på en plats så kan vi känna oss vilsna i livet, utanför eller främmande i olika situationer – men det har inget att göra med var vi är födda. Ålänningen Stephen Gitau, som bor på Åland, men som härstammar från Kenya, formulerar sig så här: ”Du kan känna dig hemlös i ditt födelseland på samma sätt som du kan skapa dig ett nytt hem var som helst i världen”. Marina Jeremic som är född i Serbien men som har bott länge på Åland uttrycker sig så här: ”Det är svårt att beskriva känslan, men det handlar om samma trygghet som jag saknade under de tretton jättesvåra åren i Serbien” när hon funderar på varför hon trivs så bra på Åland. Jag tror att man kan ha flera hem och jag är helt säker på att många unga idag som växt upp med separerade föräldrar håller med. I dag kan ha sitt hem både hos sin biologiska mamma och hos sin biologiska pappa, hem på olika platser. Hemmen är inte lika. Men båda kan vara hemma. Varför kan man inte då känna sig hemma både på Åland och i Iran på samma gång? Måste man bestämma sig för att ha bara ett hem? Jag tror att vi i framtiden, ju mindre världen känns och ju mer internationaliserade vi blir, kommer att känna att vi kan bo på flera olika platser. Bästa kolleger. Vi har ett uppdrag att genom lagstiftning och kloka budgetbeslut skapa ett samhälle där alla kan känna sig hemma oavsett om man är född här eller någon annanstans i världen, oavsett om man är kvinna eller man, oavsett vilken religion man erkänner sig till eller vilken ålder man har, om man har något funktionshinder eller drabbats av någon sjukdom. Vi ska måna om alla så att vi tillsammans kan bidra till vårt samhälles utveckling, var och en efter sina förutsättningar. Det är också viktigt att vi är lyhörda och lyssnar och tar lärdom av de synpunkter som finns ute i vårt samhälle, både från dem som är rädda för en ökad inflyttning och från dem som flyttar in till Åland. Ålands befolkning består av ganska exakt lika många män som kvinnor, ändå är kvinnorna underrepresenterade i Ålands lagting. Vårt gemensamma mål ska vara att öka andelen kvinnor efter nästa val. Vi har krävande beslut att ta ställning till och vi behöver ha bred kompetens och hela resursen av både kvinnor och män för att besluten ska bli så bra som möjligt. Ett jämställt samhälle är effektivare, mer lönsamt, mer konkurrenskraftigt, trivsammare och mer demokratiskt. Att vara medlem i Ålands lagting är att inneha det viktigaste politiska uppdraget på Åland. Som mina år som talman har jag ofta haft orsak att vara stolt över vårt lagting och er lagtingsledamöter. Bästa lagtingskolleger! Att vara politiker är ett fritt, intressant och omväxlande arbete. Men det är också krävande. Det finns få beslut som alla jublar över. Det som är bra för någon kan vara en försämring för en annan. En politiker förväntas vara rättvis och ha svar på frågor och ska kunna stå för sina åsikter. I lagtinget arbetar vi med hela Ålands bästa för ögonen, och det behövs både mod och tid att förklara besluten. Det här är särskilt viktigt att minnas nu när vi går in i ett valår. Jag önskar er energi, tålamod, samarbetsförmåga och framförallt arbetsglädje – allt som behövs för framgång i ert arbete för landskapets bästa. Jag vill även tillönska alla er som företräder Åland i kommittén för självstyrelsens utveckling fortsatt lycka och framgång i ert viktiga arbete. ÄRADE FRU LANTRÅD, VÄRDERADE MINISTRAR Ska Åland krympa eller växa? Vad har Åland för komparativa för- och nackdelar? Är det lätt att skapa jobb på Åland och vad kan vi göra för att skapa flera jobb? Är det lätt för människor att få kontakt med myndigheter och är servicen effektiv? Har vi smidiga regelverk? Hur ser samarbetet ut med näringslivet, gynnar det företagarandan? Hur ser arbetsmoralen ut? Hur fungerar infrastrukturen? Är det enkelt att exportera och importera? Vilken utvecklingskraft har vi? Hur ser energipriserna ut? Hur fungerar renhållningen? Är det ordning och reda, rent och prydligt omkring oss? Klarar vi av brottsligheten och gängbildningar? Klarar skolan av att hantera och bemöta mobbing? Finns det sparade pengar så att vi klarar kommande investeringar? Har vi tillräcklig säkerhet och kan vi bemöta och eliminera den sociala oro som finns bland ungdomar? Är vår miljöpolitik tillväxtvänlig? Belönar vårt samhälle skötsamhet? Finns det utanförskap i vårt samhälle? En lång lista med frågor som tar upp det mest basala i ett fungerande samhälle. Frågor som enligt forskningen är de som utgör skillnaden om ett samhälle växer eller om det går tillbaka. Inte särskilt spännande frågor om man är mera lockad av nya innovationer och upplevelser, utan det här är frågor som kräver mycket jobb och hårt jobb och som också kräver tålamod och engagemang för att få sin lösning. Det här är samhällsfrågor som kräver en baspolitik med fokus på kärnuppgifter. Det är viktigt för ett samhälle som ska växa och attrahera. Det ställs stora krav på er. Dagligen ska ni vara redo att fatta många beslut och ni förväntas att ha åsikter, lösningar och kunskap om vitt skilda sakområden. Om ni tillåter skulle jag vilja ge er några råd gällande att fatta beslut: Eftersom vi nu går in i ett valår kan tidpunkten för att fatta vissa beslut vara av avgörande betydelse. En del beslut kan vinna på att vänta till senare eftersom ivern att uppnå vallöften kan både fördyra och medföra kompromisser så att beslutet tenderar att bli tandlöst. Andra beslut måste fattas nu även om de kan kännas obekväma men är av avgörande betydelse för Åland som helhet. Det här kräver mod och ansar. Vi har ett gemensamt mål om ett hållbart Åland år 2051. Låt vart och ett av era beslut föra Åland mot det målet. Ett hållbart samhälle är inte isolerat bara ett miljövänligt samhälle, det är även ett samhälle med sysselsättning och god ekonomi och med människor som mår bra såväl hälsomässigt som socialt. Det är en utmaning och en svår balansgång, men nödvändigt att fatta miljömässigt kloka beslut som samtidigt är tillväxtvänliga. Fråga er själva ifall besluten ni fattar kommer att föra Åland närmare eller längre bort från de stora målen. Tänk strategiskt! Hur påverkar dagens beslut morgondagen? Det finns inga perfekta beslut. Beslut är en blandning av vad vi för stunden vill och vad vi för tillfället vet, vad vi tror och vad vi kan göra. Det finns inget som garanterar att någonting av detta kommer att förbli oförändrat eller vara rätt i framtiden, kanske inte ens i morgon. Ny information kan kräva ett nytt beslut. Jag lyckönskar er inför allt utvecklingsarbete som bedrivs både internt på Åland och i samarbete med riksmyndigheterna, med Sverige, med Norden och med EU och önskar er samarbetsglädje, arbetslust och framgång. Jag ber att genom er fru lantråd få skicka en hälsning från lagtinget till alla som arbetar i förvaltningen och runtom på Åland på landskapets alla olika arbetsplatser. Arbetet med tillsyn och utveckling, att bereda förslag till lagstiftning, att upprätthålla god service till allmänheten kan inte nog uppskattas. Det finns en fantastisk samlad kompetens och kunskap inom förvaltningen. En skatt att gräva ur och en tillgång som vi ska vara rädda om och förvalta väl. Jag tillönskar alla arbetsglädje och framgång i deras arbete. BÄSTA LAGTINGSDIREKTÖR OCH PERSONAL VID ÅLANDS LAGTINGS KANSLI Vi har ett gott samarbete mellan lagtingsledamöterna och alla er som arbetar vid lagtingets kansli. Det är en stor tillgång för oss lagtingsledamöter och för ålänningarna att vi har en så kompetent och engagerad personal. Tack vare er kunskap och med er vägledning kan vi i lagtinget genomföra vårt arbete på ett korrekt och bra sätt och se till att våra gäster trivs och får en professionell och intressant bild av Åland. Det parlamentariska arbetet utvecklas och vi står inför flera utmaningar där ni kommer att ha en central roll. Jag ser fram emot att vi i fortsättningen ska ha ett lika gott samarbete och önskar er arbetsglädje och lycka till med era arbetsuppgifter i demokratins och Ålands tjänst.

Viktiga budskap finner nya arenor.

I bussen mellan flygplatsen och flyget häromveckan ondgjorde sig en av mina medpassagerare över hur obekvämt det är att flyga och vad lite som görs för att göra det enklare. Han var frustrerad över säkerhetskontrollen, över stressen, över köandet, över busstransporter, över säkerhetsinformationen osv. Jag tänkte att han kanske skulle säga att det här borde politikerna göra något åt. Istället sa han: -Märkligt att ingen komiker lyft detta! Igår såg jag komikern Måns Möllers hyllade soloföreställning om hans familjesituation och sonens diagnos med autistiskt syndrom. Det pendlade mellan mörkaste förtvivlan och ljusa glädjestunder. Hans mål med föreställningen var att få en ändring på de idag nio månader långa väntetiderna från undersökning till diagnos. Det har alltid funnits kulturella arenor som förmedlat politiska budskap. Men ändå fick jag en tankeställare att det finns skäl för oss politiker att ta oss en funderare över hur politiken utvecklas, var viktiga frågor diskuteras och vara lyhörda när opinioner bildas, så att vi snappar upp vad som verkligen är viktigt.

Åland har en speciell säkerhetspolitisk satus

Jag tänkte kort uppehålla mig vid Ålands speciella säkerhetspolitiska status, lite om situationen i Ukraina och slutligen om hur jag skulle vilja se på Nordens roll i en orolig värld. Åland har en speciell säkerhetspolitisk status. Åland är militärstrategiskt placerat mitt i Östersjön. Det sägs att den som kontrollerar Åland också kontrollerar Östersjön. Åland lyder i folkrätten och i Östersjö-sedvanerätten under en särskild regim inom försvars- och säkerhetspolitiken. Det är viktigt att ta i beaktande när överenskommelser sluts eller samarbeten utvecklas. Åland borde också alltid involveras när överenskommelser görs där Åland berörs. Bakgrunden till den särskilda åländska ställningen grundar sig på en serie internationella beslut. Vid fredsslutet efter Krimkriget mellan Ryssland, Frankrike och Storbritannien år 1856 beslöts att Ålandsöarna skall vara demilitariserade. Åland blev då fortsättningsvis en del av Ryssland men rollen som militär utpost var avslutad. När tvisten om Ålands statstillhörighet skulle lösas mellan Finland och Sverige, efter att Finland lösgjort sig från Ryssland, blev frågan aktuell på nytt. Finland var en ung nation och Sverige såg risken att Åland kunde utgöra ett brohuvud för militära angrepp från öst och ville därför kontrollera Åland. Ålands demilitarisering och neutralisering behövdes för att Åland inte i framtiden skulle kunna användas som ett militärt hot mot Sverige. Frågan fick sin lösning genom ett beslut i Nationernas förbund. Ålands särart och självstyrelse skulle garanteras samtidigt som både demilitariseringen och neutraliseringen bekräftades och därmed garanterades internationellt, av förutom Sverige och Finland, även av Danmark och då tillhörande Island, Estland, Frankrike, Italien, Lettland, Polen, Storbritannien och då inkluderande Irland och Indien samt Tyskland. Sovjetunionen anslöt sig genom ett säravtal år 1940. Demilitariseringen innebär att ingen militär personal får uppehålla sig på Åland och att inga befästningar får byggas i fredstid. I samband med att Åland erhöll självstyrelse befriades även ålänningarna från kravet på militärtjänst. Åland är även neutraliserat och skall därmed hållas utanför krigshändelser. Finland är dock skyldig, i händelse av krig, enligt folkrätten att försvara Ålands neutralisering vilket inte är detsamma som ett sedvanligt försvar. Demilitariseringen betyder mycket för ålänningarnas identitet och intresset för att engagera sig i frågorna har ökat från åländsk sida. Det är i sammanhanget glädjande att allt fler forskare ansluter sig till uppfattningen om att Ålands status är en s.k. permanent arrangemang. Ett sådant erkännande av Ålandsregimen innebär att den är tvingande för alla stater och att varje stat anses ha en grund för att kräva att regimen respekteras. Med tanke bl.a. på Ålandsregimens långvariga existens, tillkomsten i Paris 1856, dess förstärkning av Nationernas Förbund 1921 samt Ålandskonventionens budskap om att statusen ska bestå oavsett de förändringar som sker runt Östersjön, är det naturligt att uppslutningen runt begreppet permanent arrangemang erhållit ett allt bredare stöd för Ålandsregimens del. Denna sedvanerättsliga regim som reglerar demilitariseringen och neutraliseringen av Åland är ännu idag högst giltig och levande och dessa bestämmelser ska förbli i kraft vilka de förändringar än må vara som kan inträda på det säkerhetspolitiska planet nationellt eller internationellt. Detta innebär att Åland förblir neutraliserat oavsett vilka åtaganden som Finland i övrigt ikläder sig. Eftersom demilitariseringen och neutraliseringen är föremål för en sedvanerätt så binder de även andra stater än signatärmakterna och kan därför inte justeras genom en ändring av konventionerna. Flertalet av de väpnade krig som pågår i världen just nu är interna konflikter som ofta kan härledas ur någon form av minoritetsproblem och brist på mänskliga rättigheter. Åland har därför under de senaste 20 åren allt mer hamnat i fokus i sökandet efter fungerande minoritetslösningar i stället för att nödvändigtvis skapa ytterligare nya stater. Att konflikten mellan Sverige och Finland gällande Ålands statstillhörighet kunde lösas utan vapen och blodspillan utgör en inspiration för många ute i Europa och världen. Vi är stolta över att vi kan fungera som inspiration och får ta emot gäster från världens olika hörn som vill studera självstyrelsen, både dess tillkomst och utveckling. I den situation som nu råder i Ukraina kunde en demilitariserad zon vid gränsen vara till särskild nytta. Ingen militär skulle kunna vistas i den och inga militära aktiviteter skulle få förekomma inom zonen vilket skulle göra att proryska rebeller inte skulle kunna understödas från den ryska sidan och ukrainska styrkor inte skulle behöva bekymra sig över någon markoffensiv. Den typen av krigsföring som förekommit i Ukraina med anonymiserade ryska styrkor skulle inte ha varit möjlig med en demilitariserad zon som buffert. Demilitariserade zoner kan överlag verka avkylande i konfliktområden som är utsatta för krigshot från olika paramilitära organisationer. Situationen är visserligen svårare i dag då angrepp kan se så olika ut och där gränser mellan militärt och civilt och krig och fred inte längre är lika tydliga, vilket gör att enkla lösningar är svårare att finna. De militära aktiviteterna i Östersjön trappas upp och det måste tas på allvar. Ändå vill jag som talman på fredens öar framhålla att jag gärna skulle se ett Norden som aktiverar sig i medling och fredsförebyggande arbete framom militarisering. I försvaras- och säkerhetsarbetet är diplomatin mest framträdande; militären är ett hjälpmedel. Enkelt uttryckt gäller det att se till att fienden inte vill anfalla, att vid konflikter reda ut hur de stridande tänker och tolka ambitionerna samt handla därefter. Norden kan utgöra ett bra exempel och en inspiration och Åland bidrar gärna i detta arbete. Sammanfattningsvis vill jag framhålla: För det första: Den sedvanerättsliga regim som Ålands demilitarisering och neutralisering bygger på ska beaktas i försvarssamarbetets alla berörda delar, nationellt i Finland, i Sverige, i Norden, inom EU, för Ryssland och i NATO. Det är viktigt att detta noteras och skrivs in i eventuella statsfördrag eller andra överenskommelser. Åland borde få delta till de delar som överenskommelserna berör Åland. För det andra: Vi erfar en tendens att gränsen mellan civila och militära aktiviteter blir mindre tydlig och att det blir allt mer krävande att följa upp att inte demilitariseringen kränks. För att underlätta för något land att inte kränka Ålands demilitarisering är det viktigt att så få civila uppgifter som möjligt överförs till försvaret. Vi välkomnar ett förslag på hur t.ex. räddningstjänsterna och liknande civila enheter i Norden kunde samordnas. Dessa diskussioner kunde gärna föras parallellt med de gemensamma säkerhets- och försvarsdiskussionerna. Ju fler välfungerande samarbeten vi har desto mindre behov har vi av militär närvaro. Tillåt inte försvaret att växa på det civila samarbetets bekostnad. På Åland tror vi starkt på det civila samhällets engagemang och effektivitet, vilket bl. a har visat sig när det skett oljeolyckor. Då har ålänningarna varit snabbare än myndigheterna på plats och med hinkar och armkraft börjat fånga upp oljan. Även vid Estoniaolyckan visade det sig att de åländska civila insatserna hade gett stor effekt vilket mötts av beröm i utvärderingarna. För det tredje: I försvaras- och säkerhetsarbetet är diplomatin mest framträdande; militären är ett hjälpmedel. Tag tillvara de civila experterna – låt inte dessa hamna i skuggan av arbetet med att utveckla försvarssamarbetet. Använd det nordiska förtroendet som finns i omvärlden och använd det i arbetet med att medla i konflikter och för samtal som leder till att knutar kan lösas upp. Åland tar gärna aktivt del. Åland har ett fredsinstitut med erkänd kompetens även internationellt. För det fjärde : Ålandskonventionen kan även ses som en extra säkerhetsgaranti för Finland, alltså en grund för erhållande av militärt bistånd utöver de mer kända mekanismerna som följer av såväl FN-stadgan som medlemskapet i Europeiska Unionen (Lissabonfördraget). Med tanke på ett allt tätare nordiskt försvarssamarbete borde alltså Ålandsregimen även till denna del vara av intresse för den nordiska familjen. (Anförande vid rundabordsamtalen i Oslo 13.102014)

En seger för lagtinget och självstyrelsen!

Lagtinget har haft en intressant och viktig dag idag. Första behandling av ett tilläggsprotokoll till tortyrkonventionen. Ärendet har upptagit mycket av lagtingets tid eftersom det är principiellt mycket viktigt för självstyrelsen. Eftersom vi beretts möjlighet att godkänna tilläggsprotokollet till tortyrkonventionen så anser vi i lagtinget att det är logiskt att vi även borde få tillfälle att godkänna ursprungskonventionen som tilläggsprotokollet är kopplat till. Vi besökte presidenten på Gullranda den 12 augusti och en månad senare hade vi ett meddelande från presidenten att konventionen kommer att skickas till lagtinget för godkännande. En seger för Lagtinget och självstyrelsen och en fin och viktig markering för den åländska självstyrelsen av vår president Sauli Niinistö. Vidare har lagtinget debatterat lagen om avbytarservice. En lagstiftning som väcker många känslor och där tilläggsmedel skapats för att systemet ska bli så bra som möjligt med de ekonomiska förutsättningar som det gått finna en majoritetslinje kring. Lagtinget har också debatterat tilläggsbudgeten. Där Åva-Jurmoprojeket och huruvida Vårdöbron ska renoveras eller ersättas med en helt ny bro har tsgit stort utrymme. Tilläggsbudgeten innehåller många andra frågor också bl a pengarna som landskapet fått från ett testamente och där regeringen fick vägkosten att pengarna borde användas för att rusta upp vår världsunika fyrmastade bark Pommern. Debatten om tilläggsbudgeten fortsätter på onsdag.

Åland kan vara en tillgång för Finland. Vi behöver hjälpas åt!

Inledande anförande från besöket hos republikens president 12.8.2014. Gullranda. Än en gång tack för att vi får komma och diskutera och informera om läget på Åland just nu och tillsammans fundera på hur våra samhällen kan hjälpas åt att bli ännu bättre. Vi har haft en fin sommar vädermässigt men vi är inte på något sätt oberörda eller oberoende av det som under sommaren och fortsättningsvis pågår i omvärlden. ”Åland är världens bästa plats där det enda man räds är det finska språket” så lyder rubriken för månadsbilagan om Åland i Helsingin Sanomat från början av augusti. Journalisten har en fin vistesle på Åland och funderar över vad det beror på att ålänningarna har högre medellivslängd och är friskare än många övriga finländare - vad det gör att ålänningar har det så bra? Han berättar också att den 5,9 % andelen finskspråkiga på Åland inte har rätt till att gå i skola på sitt modersmål. Livet på Åland beskrivs som en vacker park som är lätt att ha översikt över och som är trygg. Presidenten har säkert många delegationer som framför önskemål. Vår delegation när en förhoppning om att vi ska finna vägar där Åland kunde bidra till Finland och där tonen och samtalen ska handla om hur Finland kan dra nytta av Åland. Att hjälpas åt är särskilt viktigt när det är krassa ekonomiska tider. Det är inte bara Helsingin Sanomat som skriver om Åland. I Talouselämä föreslår Tommy Jacobsen på Cleen Oy och Jukka Noponen på Sitra i en artikel att Åland skulle vara det perfekta försöksområdet för att prova ut ny energipolitik. Mycket välkommet och intressant initiativ och exempel på hur Finland kan dra nytta av Åland och Åland samtidig kunde få ringeffekter av. Hur vi kunde hjälpas åt att finna utveckling. Det är fint att Åland kan uppfattas så positivt som Helsingin Sanomat skriver och förstås att få en så härlig beskrivning av vårt samhälle i den största finska tidningen Att framställa Åland som en park och idyll får inte skapa en bild av att vi är isolerade. Tvärtom. Östersjön fungerar som vår motorväg och bidrar till att vi kan hålla kontakt och göra affärer med andra. Det flyttade nya människor till Åland från inte mindre än 43 olika länder år 2012. Det sker även en utflyttning från Åland. Totalt 26 länder i världen fick ta emot personer som flyttade från Åland. Tack och lov så är det fler som flyttar in än som väljer att flytta från Åland, vilket gör att vi är det enda öriket som faktiskt växer inom EU. De flesta som flyttar till Åland flyttar från resten av Finland. Utan invandring och återflyttning skulle den åländska befolkningstillväxten stagnera. Åland påverkas också i högsta grad av vad som händer internationellt i vår omvärld. Många funderar tex på vad Rysslands importstopp kommer att betyda för Åland. Som ansvarig för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik kan det vara av intresse för presidenten att veta att självstyrelsepolitiska nämnden just nu arbetar med ett betänkande över förslaget till policy för Ålands demilitarisering och neutralisering. Från åländsk sida har vår inställning alltid varit att de avtal som rör Ålands demilitarisering och neutralisering samt den sedvanerättsliga status som tillkommer neutraliseringen fortsättningsvis gäller oavsett förändringarna i omvärlden. Den inställningen är en förutsättningsvis högaktuell med anledning av de förändringar som den geopolitiska situationen i Europa för närvarande genomgår . Demilitariseringen och neutraliseringen ska upprätthållas och dess giltighet ska kontinuerligt hävdas oavsett om det sker förändringar på det säkerhetspolitiska planet, nationellt eller internationellt. Det är mycket viktigt att demilitariseringspolicyn nu finns nedtecknad så att praxis och tolkningar finns dokumenterade. Vi välkomnar att det inför och i samband med den storövning som arrangeras den 29 augusti så tydligt informeras om den åländska demilitariseringen. I bilagan i Helsingin Sanomat uppfattar skribenten att Åland räds det finska språket. Det kanske kan uppfattas som en överdriven formulering med det finns ett korn av sanning. Om vi är ärliga så är det ett stort bekymmer att svenska språket allt mer blir ett språk som bara används i privatlivet i Finland. Vi gör vad vi kan och självstyrelsepolitiska nämnden kommer i höst att arrangera ett öppet hörande om svenska språkets ställning på Åland och om det åländska språkrådets roll i arbetet att bevaka detsamma. Det svenska språket är självstyrelsens grundpelare. Ett viktigt verktyg för att behålla svenska språket är självstyrelsen. Vi har ett intressant och intensivt arbete framför oss med att skapa ett nytt självstyrelsesystem. Ambitionerna för vår del är att ge det åländska samhället förutsättningar att utvecklas på ett bra och mer flexibelt sätt. Ett smidigare självstyrelsesystem skulle innebära att vi på Åland i högre grad kunde anpassa och använda vår självstyrelse för vårt samhälles utveckling och efter ålänningarnas behov. Ett system där vi skulle se och använda de politiska möjligheter som finns för att utveckla samhället och skapa arbete och söka stöd i juridiken för att förverkliga det. Vi behöver hjälpas åt för att våra samhällen ska utvecklas så väl som möjligt och ett välfungerande Åland gynnar Finland. Från självstyrelsens sida vill vi också ta tillfället att tacka för ett gott samarbete under behandlingen av det fakultativa protokollet till konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Det är viktigt att poängtera att lagtinget aldrig varit negativ till att samtycke i detta viktiga ärende utan tvärtom gärna sett möjligheten att aktivt ta ställning till grundfördraget som innefattar viktiga regleringar kring mänskliga rättigheter. Det var alltså fint att vi kunde hitta en lösning som båda parter kunde acceptera. När det gäller tortyrkonventionen vill jag först beklaga att ärendet dragit ut på tiden. Inte heller här hyser lagtinget någon tvekan till konventionen som sådan men vi anser att lagtingets samtycke borde ha inbegärts redan i fråga om ursprungskonventionen och vi skulle därför önska att presidenten överlämnar en kompletterande framställning. Presidenten är hela Finlands president och har som presidenten vet en alldeles särskild och mycket viktig roll på Åland. Presidenten har en viktig uppgift när det gäller ålänningarnas intresse för självstyrelsen. Ålänningar i allmänhet är inte så insatta i finländsk politik men alla vet vad Finlands president heter och intresset för det finländska presidentparet är stort på Åland. Till presidentens många uppgifter på Åland hör att Det är presidenten som öppnar och avslutar Ålands lagting. Traditionen bjuder att presidenten gör det personligen en gång varje lagtingsmandatperiod och vi hoppas och önskar att presidenten tar sig möjligheten att medverka vid lagtingets öppnande den 3.11 i år. Jag ber att få tacka för ordet och önskar, efter presidentens ställt eventuella frågor eller kommentarer till mitt anförande, att låta ordet går vidare till riksdagsrådet och tillika viceordföranden i Ålandskommitten Gunnar Jansson för att berätta om arbetet med självstyrelsens utveckling i kommittén och sedan ytterligare ge ordet till våra representanter för landskapsregeringen för att ta upp aktuella politiska frågor.

Förhandsröstningen i EU-valet pågår!

Förhandsröstningen i EU-valet inleds i dag - Ålands Radio och Tv Ab

Besök gärna www.britt.ax

På EU-valskampanjsidan www.britt.ax kan du följa kampanjen och visa ditt stöd för den. Välkommen med!

Europa nära dig.

För exakt 64 år sedan, 9:e maj 1950 föddes embryot till dagens EU. Ingen kunde då ha föreställt sig vilka otroliga fördelar unionen haft för vanliga människor. Vi studerar, arbetar och lever i andra europeiska länder utan att reflektera över att det inte alltid varit så enkelt som det är idag. Vi använder sjukvården i andra länder och vi förflyttar oss smidigt över nations- och språkgränser. Ålands särställning enligt självstyrelselagen kommer till uttryck när internationella avtal och EU:s grundfördrag ska fastställas. Vid beredningen av EU-ärenden fästs särskild uppmärksamhet vid att Ålands landskapsregering deltar och informeras. Lantrådet har rätt att bli hörd i EU-ministerutskottet när ett ärende faller inom landskapet Ålands behörighet eller i övrigt är särskilt viktigt för landskapet. Nu vore tid att Åland också tar säte i Europaparlamentet Vi tänkersälla på att vi inte behöver krångla med visum, passkontroller eller långsam byråkrati .Vi tycker det är självklart att använda euron som betalningsmedel och att betala räkningar mellan länder som har euro som betalningsmedel utan extra kostnader. Inget av det här hade varit möjligt utan EU! Håller ni med mig – kom ihåg att rösta i EU-valet den 25:e maj!

Jag säger nej till förslaget på skiljedomstol

Mariehamnaren Mogens Lindén efterlyste i samband med en insändare om frihandelsavtalet mellan USA och EU(TTIP) i lördagens Hufvudstadsbladet konkreta synpunkter på hur man ställer sig till en skiljedomstol vars utslag kommer att stå över nationell rätt. Processen kring TTIP visar dels vilken makt vi gett till EU, dvs att Finland inte kan påverka avtalets innehåll annat än som en av 28 runt Ministerrådsbordet, dels vilken makt EU-parlamentet har att besluta om avtal som påverkar alla EU-medborgare. Som EU-valskandidat säger jag bestämt nej till den föreslagna skiljedomstolen som skulle ge de multinationella bolagen fritt spelrum att pina enskilda länder som vill och vågar stå upp för miljön och medborgarnas rätt till säkra produkter. Tanken på en skiljedomstol kommer sannolikt, tack och lov, inte att bli verklighet i och med att tyska regeringen nu agerar för dess slopande. Detta efter krav från den tyska fackföreningsrörelsen. Skulle TTIP-avtalet ändå nå fram till EU-parlamentet - och jag fått förtroendet att vara på plats där – kommer jag att rösta för avtalets förkastande.

Mångfald ger det starkaste laget

Den 8 mars firas den internationella kvinnodagen. Jämställdhet är en av de viktigaste demokratifrågorna och inte en kvinnofråga. En levande demokrati förutsätter att alla människor har samma rättigheter, samma makt över sitt eget liv och likvärdiga möjligheter att påverka sin omgivning. Varje människa ska ha samma möjligheter utgående från sina förutsättningar oavsett kön. I dag är det inte så. Jämställdhet berör både kvinnor och män, men bristen på jämställdhet slår nu liksom tidigare hårdast mot kvinnorna. En forskningsrapport från Uppsala universitet påvisar att företag med kvinnor i styrelsen ökar sin lönsamhet snabbare. Företag tjänar ekonomiskt på att rekrytera fler kvinnor till styrelserna. De börsbolag som har flest kvinnliga styrelseledamöter är mer lönsamma än företag som saknar kvinnor i styrelserna. Också på sikt ökar företag med kvinnor i styrelsen sin lönsamhet mer än företag med helt manliga styrelser. I studien var skillnaderna i lönsamhet så pass stor som 93 procent. Men även generellt är det statistiskt säkerställt att det finns en skillnad. Rapporten är skriven av forskarna Katarina Lönnqvist, Anna Mäkinen-Salmi och Per-Åke Niska vid företagsekonomiska institutionen. Resultatet är glädjande och upplyftande. Självklart har inte den här rapporten fått stå helt oemotsagd. Många är de som hävdar att det är svårt att med säkerhet fastställa samband tex mellan kön och lönsamhet. I olika företag kan många olika faktorer spela in och påverka t.ex. lönsamheten. Forskningen överlag visar i varje fall att mångfald i styrelser och ledningsgrupper ger fler perspektiv och bättre förmåga att analysera omvärlden. En viktig del i mångfalden är jämställdheten. Ju fler erfarenheter man får in, desto fler blir perspektiven. Representativiteten ökar vilket gör att man kan analysera omvärlden bättre. Det är viktigt. Med det här följer automatiskt att enkönad ledning är sällan är det bästa. Men är det faktiskt så att det inte finns kvinnor att tillgå? Jag hävdar att det finns gott om kompetenta kvinnor som kunde bidra med sin kunskap till företagen och politiken. Men kanske de som rekryterar söker på fel ställen? För att lyckas behöver man lyfta blicken utanför de traditionella nätverken. För att engagera kvinnor gäller det att tänka och agera utanför de invanda mönstren. Förutom jämställdhet är det också viktigt att ha representativitet i olika åldrar och från olika social bakgrund. Självklart gäller det här inte bara företagsstyrelser och ledningsgrupper utan något även att tänka på för att få den bästa utvecklingen inom politiken. Jämställdheten ska inte vara ett eget separat ärende. Jämställdhetspolitiken ska genomsyra alla beslut som fattas. Demokrati betyder folkstyre. Europa består av ungefär lika många män och kvinnor. Det är först när en styrelse eller annan sammansättning av människor har förhållandet minst 40/60 mellan könen dvs. att ena könet är representerat till minst 40 % som gruppen tar till vara den mänskliga kompetensen maximalt. Därför borde också Europaparlamentet bestå av ungefär lika många män och kvinnor för att ärendena ska bli så klokt behandlade och anpassade så att de passar alla.

Är det lättare att ha synpunkter och förslag på hur de finskspråkigas rättigheter på Åland borde utvecklas än att värna de svenskspråkigas rätt i Finland? Varför tenderar enstaka uttalanden som ofta är negativa för Åland få en sådan spridning i finländska medier? Året har inletts med en hel del skriverier om de finskspråkigas brist på språkliga rättigheter på Åland. Samtidigt som vi vet att många svenskspråkiga i Finland dagligen får kämpa för sina självklara rättigheter. Det första som man måste ha i minnet är att Åland är enspråkigt svenskt med en internationellt garanterad självstyrelse. Finland har två nationalspråk. Syftet med Ålands självstyrelse var att säkerställa Ålandsöarnas befolkning bevarandet av dess språk, dess kultur och dess lokala svenska traditioner när Finland fick suveräniteten över landskapet. Det slogs fast redan i Ålandsöverenskommelsen 1921 och har sedan dess utgjort en fyrbåk i vår färd mot framtiden. En av grunderna för Ålands självstyrelse var således att åstadkomma ett skydd för svenskan på Åland. Åland är språkligt en majoritet i en minoritet i Finland. På Åland finns inga minoritetsspråk eftersom Åland inte är en egen stat utan en del av Finland. Därför har Åland heller ingen skyldighet att ordna undervisning på andra språk än svenska och lagstiftningen är klar att undervisningsspråket på Åland är svenska. Satsningar utanför det som ingår i grundskolan är dessutom en fråga om resurser och prioriteringar. Däremot finns en stark ambition att få ungdomar att lära sig fler språk. Intresset för att studera språk har minskat på senare tid och är ett gemensamt bekymmer för hela Norden och även Europa. Åland är även ytterst beroende av att det svenska språket fortsätter att ha en framtid i morgondagens Finland. Vi har från åländsk sida aktivt följt med och medverkat i framtagandet av nationalspråksstrategin för Finland och välkomnar att ett nätverk har tillsatts som ska följa upp att strategin efterlevs. Det är första gången det finns en strategi som är nedtecknad och bindande och det är bra även om det borde vara en självklarhet att om det finns två nationalspråk i ett land så ska landet fungera på båda språken. Det borde inte krävas kamp och påminnelser för att staten ska kommunicera muntligt och skriftligt på svenska med landskapet. Varför ser du flisan i din broders öga men inte bjälken i ditt eget? Varför höjs så sällan rösten för de svenskspråkigas rättigheter i Finland? Rättigheter som de svenskspråkiga ska ha enligt finländsk grundlag? Finland har två nationalspråk. Det borde väl då vara en självklarhet att en människa som levt på svenska hela sitt liv ska få avsluta sina dagar på ett hem som kan serva på svenska och att den som behöver vård ska kunna få det på svenska i ett tvåspråkigt land? Ingen borde heller ha dåligt samvete för att den svenska skolan i kommunen kräver mer resurser för att den är mindre än den finska. Kan det vara så att det är lättare att kritisera andra än att åtgärda brister själv? Sjövalls frustrerade utspel gentemot Åland har fått en stark genomslagskraft. Resurser har satsats på att översätta kolumnen till finska och spridningen har varit effektiv. Inte långt efter Sjövalls kolumn publiceras ett uttalande från någon anonym som säger att Åland är rasisternas paradis – även den får en stor spridning. Frågan är om personen som uttalat det ens finns? Rubriker som ”offentliga tjänster borde tillsättas av bara ålänningar” från 1970-talet lever kvar i de äldres, särskilt journalisternas minne. Det är förstås trist att enskildas uttalanden görs till gemensam sak från åländsk sida och att negativa uttalanden får betydligt större spridning än de positiva. Men ingenting är så ont att det inte har något gott med sig. De negativa utspelen ger tillfälle att förklara hur det verkligen är, hur vår självstyrelse fungerar, att Åland är enspråkigt svenskt, varför vi är demilitariserade och att Åland är ett mångkulturellt och öppet samhälle. Min bedömning är att det finns ett gott samarbete mellan Åland och riket, men att det finns en relativt stor okunskap om Åland och självstyrelsen. Med mera samarbete, utbyte och diskussioner så finns förutsättningar för större förståelse och insikt om det som är olika. För att få utveckling behöver vi samarbeta och bygga broar och inte skapa gränser och avstånd.

Verklighetsförankring saknas vid förvaltning av skarv i EU

Skarvarnas antal utvecklas i rakt stigande kurva. Även om många anser att miljöcentralens siffror är för låga så uppges att det 2004 fanns 3000 häckande par medan antalet nu är uppe i 19000. För att göra en uppskattning över totala antalet skarvar under sommaren kan antalet häckande par multipliceras med 5. Skarven plockades 1997 bort från fågeldirektivets bilaga 1 (arter som kräver särskilda åtgärder för bevarande av deras livsmiljö och fortplantning) men infördes inte i fågeldirektivets bilaga 2. Skulle den finnas med där kunde regelmässig jakt införas. På Åland infördes skyddsjakt på skarv 2008 för yrkesfiskare. Skyddsjakten har inte påverkat antalet skarvar nämnvärt men efter upprepade insatser så söker sig nya rastplatser vilket minskar deras skadliga inverkan på fisket. Skyddsjakten utvidgades 2009 till att gälla alla, inte bara yrkesfiskare, dock så att skyddsjakten från slutet av maj och under sommaren endast får bedrivas av yrkesfiskare i närheten av fiskebragderna eftersom det är reproduktions tid. Alla har rätt att vid behov söka tillstånd från augusti. Detta för att freda sitt husbehovsfiske. I Finland stoppades jakten på skarv av regeringen efter en dom från förvaltningsdomstolen. En anmälan mot jakten hade gjort av en fågelorganisation som värnade skarvens skydd. För att skarven inte är ett problem i städerna och inte heller i alla delar av unionen så behöver vi få bestämmelser som gör att vi kan ha en levande skärgård för att fortsättningsvis kunna bedriva både husbehovs- och yrkesfiske. Fågeldirektivet borde byggas på och tolkas på vetenskapliga grunder och inte känslomässiga. Vi borde kunna ha särskilda bestämmelser i olika delar inom EU beroende på hur situationen ser ut lokalt. Samma gäller habitatdirektivet. Det finns få rovdjur i Bryssel och Belgien och därför upplevs de som särskilt skyddsvärda och ska skyddas med alla medel. I Bryssel och andra storstäder har de svårt att se att vi kan ha problem med stora rovdjur eller sälen när det finns så få i t. ex Belgien. Det är en misstro mot enskilda nationer inom unionen om man befarar att t. ex Finland skulle utrota sälar, vargar och lodjur om inte EU blandade sig i. Vi behöver hävda subsidiaritetsprincipen och få en ändring på gällande bestämmelser för att fortsättningsvis ha en levande skärgård och landsbygd.

Talmannens hälsning till Ålandskommitten 2013

Hjärtligt välkomna Till självstyrelsens högsäte – Ålands lagting. Jag är glad för att ni kunde börja er Ålandsvistelse med ett besök här i huset eftersom Självstyrelsegården är en viktig symbol för autonomin. (Orsaken till att mötet hålls i stadshuset i morgon och inte här beror på ombyggnad och att det just nu inte finns lämpliga utrymmen här, men stadshuset har även haft en central betydelse under självstyreslens uppbyggnad och början) Vår självstyrelse är nu drygt 90 år och den fungerar väl men som allt annat så behöver även självstyrelsen följa med i tiden och utvecklas. Stagnationen är ju utvecklingens motsats. Som ni redan vet var självstyrelsen från början ingenting som ålänningarna eftersträvade utan tvärtom kämpade ålänningarna för att istället få höra till Sverige. Idag är det dock helt annorlunda. Efter att vi fick den andra självstyrelselagen på 1950-talet förändrades ålänningarnas inställning och vi fick ett ökat engagemang för självstyrelsen och ett intresse för utveckling. Jag skulle vilja påstå att tack vare revisionerna så har vi stegvis vunnit mark och intresse för självstyrelsen bland ålänningarna. Ålänningarna har nu ett tilltro till att genom att utveckla självstyrelsen så kan vi använda den för att utveckla vårt samhälle. I dag är majoriteten av ålänningarna stolt över och nöjd med att Åland är en självstyrd del av Finland. Att vi har en självstyrelse och att vi utvecklar den betyder inte att Åland isolerar sig. Tvärtom. Åland är kanske det mest internationella området i Finland. Under de senaste 20 åren har Åland blivit ett mera öppet och mångkulturellt samhälle. Ett fortsatt behov av arbetskraft kombinerat med en låg arbetslöshet bidrar till den positiva inflyttningen. Om man ser till födelseland finns hela 91 länder representerade i landskapet. Självstyrelsen är inkluderande och har bidragit till att Åland sannolikt är den snabbast växande delen av Finland. Av alla som bor på Åland så är faktiskt 1/3 födda någon annanstans än på Åland. De flesta i Finland. Man kan överslagsräkna så att 2000 är födda i Åboland, 2000 i Österbotten, 2000 i Nyland och 2000 är svenska medborgare. Ni som ingår i Ålandskommittén har en viktig uppgift och även ni har möjlighet att bli historiska. Man kan till och med säga att den åländska självstyrelsens framtid ligger i era händer eftersom ni har möjlighet att skapa ramarna för hur det politiska samspelet mellan Finland och Åland ska utvecklas i framtiden. Vi har alla ett gemensamt intresse av att utvecklingen av självstyrelsen tar en sådan vändning att ålänningarna också i framtiden ska känna stolthet över att vara en autonom del av Finland. Jag vågar nog hävda att de områden vi har ansvar över så har vi lyckats med och skött väl. Jag vill därför lyckönska er med det oerhört viktiga arbetet ni har framför er. Jag önskar er många intressanta diskussioner där olika synsätt på Ålandspolitiken ska nötas och diskuteras ur olika perspektiv sett ur både rikets och åländsk synvinkel. En Ålandspolitik som formas ur diskussioner, kunskapsfördjupning och säkerligen också kompromisser från båda sidor. Jag hoppas att ni under era möten upplever att ni har en intressant dialog. Som ni hör är våra förväntningar på ert arbete stora. Det är ett naturligt steg ni nu ska ta tillsammans. Vi har genomfört två stora revisioner av självstyreslen tidigare en på 50- talet och en på 90-talet. Nu är det tidsmässigt naturligt att ta nästa steg, mycket har hänt framförallt så har vårt gemensamma medlemskap inom EU medfört förändringar. Kansler Emititus Bertil Roslin har på beställning av statsrådet gjort en utredning om den åländska autonomin i jämförelse med andra autonomier inom EU. Slutsatsen är att den åländska självstyrelsen har halkat efter andra autonomiers utveckling. Bästa vänner. Det är ett viktigt arbete, ni har långt ålänningarnas framtid i era händer och revisioner sker inte särskilt ofta så det är också viktigt att arbetet nu resulterar i ett system som är smidigt och utvecklingsbart och som kan fungera väl och hålla i 30-40 år framåt. Ett system som är visionärt och dynamiskt och som kan möta framtiden på ett bra sätt. Men nu ska vi börja med att ha en trevlig kväll här tillsammans. Efter ett litet glas och en titt i plenisalen tar vi oss med buss till Kastelholms slott för en gemensam middag.

Videokonferens är milövänligt och tidseffektivt

Videokonferens är miljövänligt och tidsbesparande. Vi sitter i Mariehamn och följer en konferens i Helsingfors om marknadsföring. Twitter, Facebook och marknadsföring är på agendan.

Internationella lärardagen - Idag hyllar vi EUs alla sex miljoner lärare

Idag den 5 oktober uppmärksammas alla Eus 6 miljoner lärare och deras arbete på den internationella lärardagen. Lärare spelar en viktig roll för att utveckla barns självkänsla, kunskaper och talanger. Läraryrket ställs hela tiden inför nya krav och utmaningar. Lärare har en oerhört viktig uppgift - att hjälpa våra barn genom livet och sin personliga utveckling - så att de sedan ska kunna spela en roll i samhällets utveckling. Utbildning är kärnan i samhället och näringslivet här lokalt på Åland men också viktigt inom EU. Utan utbildning så kommer Europa aldrig att kunna bekämpa fattigdom, arbetslöshet och främlingsfientlighet. EU skulle kunna göra en hel del för att ge lärarna ett kompetenslyft är att ge dem chansen att se hur utbildningssystemet ser ut i andra länder, man kunde också sätta upp minimikrav inom utbildningsområdet, som att minst en viss procent av BNP måste gå till utbildning. Jag är inte förtjust i överstatliga påbud men Europas utbildningsnivå påverkar hela Eus konkurrenskraft och utveckling. EU har flera projekt för att främja det livslånga lärandet. Det mest kända är förmodligen Erasmus, sedan starten 1989 har över 2,2 miljoner universitetsstudenter tagit chansen till utbytesstudier i ett annat land. Ett annat exempel är Comenius, ett program som syftar till att öka ungas och lärares förståelse för andra europeiska länders språk, kultur och värderingar. Men också elever borde få komma till Bryssel, inte minst eftersom det är något som i längden gynnar demokratin. Har man varit på plats så väcks intresset. Eleverna som var med idag blir mer medvetna om EU, vilket jag också tror ökar sannolikheten för att de kommer att engagera sig i Eus politik som är vår vardag och i förlängningen rösta i valet till Europaparlamentet. Bilden är lånad från Google.

Det som inte går att laga med silvertape är sönder

Kolla alltid om dina grejer kan repareras innan du köper nytt och slänger den gamla som gått sönder! Fråga gärna fler – och sök på nätet om du inte får hjälp i butiken. Vår klippmaskin började bli slö. Jag frågade efter nytt bett i butiken och fick svaret att det inte lönar sig att köpa bett.” Det blir dyrt och krångligt. Köp ny klippmaskin istället.” Jag kunde inte tänka mig att slänga maskin och alla tillbehör bara för att bettet blivit slött. Jag kollade på nätet . Det visade sig att det gick att byta i bettet med ett handgrepp och ett nytt kostade inte mycket..... Det påminner mig också om vår fantastiska matberedare köpt 1988. Den har massor med tillbehör som rivskivor och knivar och kan i det närmaste göra vad som helst med den! Idag skulle man behöva flera apparater för att ersätta den. Vid ett kakbak tröttnade dock plasten i locket och en liten bit lossnade. Biten visade sig vara central för hela maskinens funktion. En kugge för att få redskapen att snurra. Jag besökte återförsäljaren som konstaterade att reservdelar till maskiner äldre än 10 år inte går att få tag på. Jag letade på nätet. Hittade en firma som har mängder med reservdelar. Hittade inte ett nytt lock i sortimentet. Men jag gav mig inte utan ringde firman, som ville hjälpa till. De dammsög Sverige och lyckades hitta ett lock hos en samarbetspartner i Skåne. Locket skickades upp till butiken i Stockholm och kunde hämtas där. Nu har vår matberedare snurrat nästan dagligen i flera år efter det...

Enligt Vasabladet kan en ålänning bli vinnaren i EU-valet

Åland och EU-valet får stort utrymme i dagens Vasablad. Tydlighet i språkfrågan och att vi är tusenkonstnärer i politik på Åland kan göra en åländsk kandidat till vinnare på SFP-listan. Så här skriver Kenneth Myntti i en av tre artiklar idag: Starkt kandidatfält splittrar rösterna Wivan Nygård-Fagerudd snubblade på tröskeln i riksdagsvalet 2007. Hon är toppolitikern som har haft flytet, men som av någon anledning inte har nått riktigt hela vägen fram. Därför är det nu eller aldrig som gäller för Nygård-Fagerudd. Hennes egen bedömning om att hon spräcker den magiska gränsen om 10 000 röster kan anses mer än rimlig med tanke på att hon är rikskändis. Hon kan alltså räkna med ett starkt stöd både från Österbotten och de kvinnliga SFP-väljarnas sida. Samtidigt har Nils Torvalds har ett försprång i och med att han finns på ort och ställe och är inkörd i de rutiner som gäller i Europa. Björn Månsson fick ett starkt röstetal i 2009 års val medan Christina Gestrin är känd i hela Svenskfinland tack vare sin position som Folktingsbas, sin egenskap av SFP-riksdagsledamot och sitt miljöengagemang. Päivi Storgård är en resolut kvinna, känd för sina starka ställningstaganden för svenskan medan den potentiella EUkandidaten Marcus Rantala är en av de formstöpta och slipade politikerprofiler som alltid har framgång i val. Med andra ord är det bäddat för en superhård fight om de uppskattningsvis 110 000 röster som ska säkra SFP-mandatet i Bryssel. I all synnerhet om vi ska tro partisekreterare Johan Johansson som hävdar att han har ytterligare starka kort i bakfickan. Det är i det här sammanhanget Åland kommer in. Om fastlandets SFP-röster splittras på mer än en handfull huvudkandidater och några röststarka statister medan ålänningarna lyckas få de flesta röstberättigade ålänningar att rösta på den enda ålänningen på SFP-listan kan Åland ta hem spelet. Unikt nog lyckades Ålands Centers Britt Lundberg i det förra valet få hela 1 500 SFP-röster på fastlandet. I nästa års val är oddsen för fastlandsröster till en ålänning till och med ännu bättre. Varför det? Jo, efter de senaste turerna i kommunreformsfrågan kan man anta en del svensksinnade väljare på fastlandet är tämligen är missnöjda med SFP:s undfallenhet i fråga om svenskan. Ålänningarna är i allmänhet betydligt tydligare i språkfrågan. Det här kan ålänningen vara i kraft av att självstyrelsen vilar på språklig basis. Många finlandssvenska väljare knyter näven i fickan för att regeringspartiet SFP säljer ut de svenskdominerade offentliga strukturer vi har. Ur den synvinkeln kan man kanske tänka sig att en ålänning till och med har bättre förutsättningar än SFP att förvalta det finlandssvenska mandatet i Europa. Medan SFP i många avseenden uppfattas som en hjälpmotor till Samlingspartiet har en ålänning inget regeringsinnehav att ta hänsyn till. Ålänningen har också en fördel av att Åland är ett mikrosamhälle där varje politiker tvingas fungera på alla nivåer. Politiken på Åland är på samma gång både inrikesoch utrikespolitik och det ger en rutin och förmåga att skapa förståelse för det lilla samhällets intressen. Å andra sidan ska vi minnas att röstbeteendet är traditionellt betingat och att många finlandssvenska väljare aldrig skulle kunna tänka sig att rösta på en ålänning. Spännande tider väntar.

Åländska ostar, framgångsrika restauranger och artrikedomen bland fjärilar. Allt hänger ihop.

Vi behöver formulera vad vi vill med Åland. Vill vi ha förutsättningar för att egen mat produceras här? Är det viktigt med lokala förädlade produkter? Vill vi äta åländsk mat eller är det ok att allt är importerat? Tycker vi att jordbruket borde ha lika konkurrensvillkor som de som de konkurrerar med när de exporterar sina produkter ut från Åland? Visst behövs det förändring. En förändring kunde vara att arealstödet borde bygga på att det som odlas ska ätas upp av människor eller djur. Vi borde komma bort från att man ska få lyfta stöd för att slå sin vall och låta den bli liggande på åkern. Jordbruksföretagen har genomgått kraftig utveckling. Idag visar det sig trots låga räntor att nysatsade gårdar går back. Trots att man samarbetar med varandra kring maskiner och lager av reservdelar. Visste du att Åland har 1/3 av alla naturbeten i Finland. Det är resultatet av en medveten jordbrukspolitik och med satsningar från näringen. Förutom öppna landskap så är det orsaken till den åländska artrikedomen, bland blommor, fjärliar mm. Allt hänger ihop. Resturanger med lokala produkter, åländska ostar och artrikedom. Det här tycker jag är viktigt att vi slår vakt om. Åland är till stor del sin natur, sina produkter och artrikedomen. Vår lagtingsgrupp har besökt Bodamjölk idag. Det var mycket intressant att få del av deras imponerande verksamhet och alla satsningar de gjort och de arbete som de lägger ner varje dag.

Festtalet vid GE personalens 100 årsfest.

”Hela tanken att detta lilla samhälle av sjöfarande jordbrukare i Östersjön överhuvudtaget skulle ha engagerat sig i internationell sjöfartsbusiness verkar oerhört osannolik och att de lyckades under så lång tid där andra misslyckades, är ännu mer förvånande.” Dessa ord är uttalade av Philip vid Buckingham Palace i London. Vår seglation har sitt ursprung i jordbruket och fiskerinäringen. Åkrar, skog och vatten producerade husbehovsseglationens fartygslaster, främst ved, byggnadsmaterial, kött och fisk. Men vilken var drivkraften till att utvidga verksamhetens gränser från båtar till skepp och från Ålands hav till de stora oceanerna? Det måste vara passionen för att göra affärer. På Västergårds i Vargata i Vårdö fanns en man kallad Varg-Matte som framgångsrikt drev en lanthandel, verksamheten utvidgades till bankverksamhet och så småningom blev han redare och började segla. Dottern Johanna kom att gifta sig med August Troberg från Lemlands Flaka. August far var skeppare med egen skonare. Den andra dottern Emilia gifte sig med Mathias Lundqvist också han en Flakabo. Mathias far var skeppsredare. Vargmattes son Robert flyttade till Mariehamn och etablerade sig som handlare och tio år senare köpte han sex fartyg. Svågrarna blev också Mariehamnare; Mathias och August hade sina hem på varsin sida av lindallen i Mariehamn. 1913 fick Trobergs en ny granne. En energisk kapten som var ivrig att köpa då Troberg efter första världskriget började avveckla sina fartygsaffärer. Det var kusinen Gustaf Erikson. Det har nu gått hundra år sedan handslaget över staketet. Det kom att bli många fler handslag bl a köpte han Pommern 1923 men han fick även så god ekonomi i sin verksamhet att han kunde satsa på nybyggen. Gustaf Erikson kom att bli världsledande inom segelsjöfarten tack vare sin drivkraft för att göra goda affärer och framförallt sin uthållighet och kamp genom även de svåra tiderna. Gustaf Erikson kom att bli världsledande och den som var först med att sätta Åland på världskartan. Det är Rederi Gustaf Erikson som förenar alla er som samlats här idag. Ni har alla arbetat, de flesta av er till sjöss för rederiet. Ikväll ska ni dela era minnen, berättelser och upplevelser. Ni får fråga varandra om vad som hänt sedan ni sågs senast och vad erfarenheterna på livets stig fört med sig. Det kommer säkert att handla mycket om känslor. Om sammanhållningen på ombord. Glada minnen från fotbollsturneringar, kortspel som huutta pussi, dramatiska händelser som skett ombord tom dödsfall, om maten och julfirandet ombord. Det där som vi som aldrig seglat inte vet något om bara hört talas om via berättelser för nästan alla har vi ju på ett eller annat sätt en relation till någon som varit till sjöss på GE. Besättningen ombord på fartygen kom väldigt nära varandra, om man ville eller inte så knyts starka band när man lever så nära så länge. Man blir som en familj och precis som i alla familjer så är relationerna olika mellan de olika familjemedlemmarna. För någon kanske familjen ombord var den enda familjen. Det kommer säkert också att handla om familjen hemma. Om sjömansäktenskapet. Om svårigheterna att ställa om och bryta upp om förväntningarna hemma när man kom iland. Stranden är mötet mellan hav och land Horisonten är mötet mellan hav och himmel Ett sjömansäktenskap är mötet mellan gemenskap och ensamhet. Så diktar Kiki Alberius Forsman som skrivit mycket om sjömansäktenskapet. Som uppvärmning inför sommarträffen har ni bildat en facebooksida. 420 medelmmar ingår i gruppen och tillsammans har ni lagt in inte mindre än 5000 bilder. Men det har inte stannat vid det. Efter att gruppen funnits ett år hade den fått så intressant innehåll att den blev föremål för en specialutställning vid Sjöfartsmuseet. Är det inte helt fantastiskt?! Det finns inte mycket samlat om livet ombord under den här tidens modernare sjöfart och det ni beskriver är en epok som inte finns längre. Ett stycke viktigt marinhistoria! Det ni tillsammans bidrar med är förutom ett forum där ni kan bibehålla kontakten och dela era minnen så är histoirer från en epok som inte längre finns! Ett kulturarv. Många av era arbetskamrater finns idag på ålderdomshem. Tankar har även väckts om ett projekt inom äldrevården om sjöfart och minnen från sjöfarten. Ingen vet var det här initiativet med reuninon och facebooksida kommer att sluta. Hon ser en gråsparv som pickar korn på fönsterblecket under tiden hon pratar med honom åtskilliga sjömil bort. Det hörs dåligt Hon tycker han skrattar på fel ställen Hon blir osäker om det verkligen är honom hon pratar med Hela tiden vet hon När samtalet är slut vill jag gråta lite Sedan klarnar det innifrån och underifrån Jag lever- nästan – det liv jag önskar mig Han har – nästan – inte alls med min lycka att göra. Kiki Alberius igen, där hon sätter ord på känslorna vid ett kort samtal över en knastrig telefonlinje till käresten ombord långt bort. Jag blev att fundera på. Hur annorlunda skulle sjömanslivet varit om man hade internet och skype och möjlighet att messa då när ni jobbade till sjöss? Hur skulle det ha påverkat sammahållning och relationer? Det får vi fundera vidare på. Jag vill avsluta med att framföra en hyllning till Rederi Gustaf Erikson som firar 100 års jubileum idag och samtidigt framföra en förhoppning om att ni alla ska få en helt fantastisk kväll tillsammans med många spännande minnen och historier.

Zamir - gemensamma språkkunskaper förenar

Igår var det Rysslands nationaldag. Jag berättade om olika samarbeten vi haft under året men också om att språk förenar och hävdade att det finns en hel del som är lätt i ryska språket... Här är mitt tal: Bästa herr konsul. Mina damer och herrar. Jag ber att få framföra landskapets gratulationer på Rysslands nationaldag. Ryssland är ett enormt land. Ryssland har fler än 13 miljonstäder dvs städer med mer än en miljon invånare och utgör en stor del av jordens yta. Ryssland börjar bli ett allt mer populärt resmål och många stugägare kan berätta att de med framgång säljer resepaket till ryska turister och allt fler inom näringslivet börjar se möjligheterna med att göra affärer längre österut. Det är också intressant att konstatera att många av ledarna inom den ryska företagsvärlden är kvinnor. Åland och dagens Ryssland har en lång och gemensam historia med både positiva och även mindre positiva inslag. Efter 1809 vet vi att fyra olika identiteter kom att samexistera på Åland den åländska, den svenska, den finska och den ryska. Även om mycket av vår gemensamma historia handlar om krig så har det också handlat om kärlek. Många av oss har säkert ryska identiteter med i våra släktled. Vi har också många konkreta arv av ryska inslag i det åländska samhället. Våra möten mellan identiteterna på Åland har lämnat spår bland blomnamn, ortnamn och i vår mattradition. Gemensamma språkkunskaper förenar. Ryska språket är väldigt svårt. Språket har speciella bokstäver. Men det är inte omöjligt. Låt mig koncentrera mig på vad jag förstått att är lätt i det ryska språket. ”Jag är doktor” heter på ryska” Ja doktor”. Det behövs inga krångliga former för ”är”. På samma sätt säger man ”Telefonen är trasig” på ryska ”Telefon kaputt”. Man behöver inte fundera på om ”telefon” ska var i bestämd eller obestämd form utan kort och gott ”telefon”. På motsvarande sätt kan man fortsätta ”Putin är president” ”Putin president”. Vi kan alla minst 50 ord på ryska. Låt mig ge några exempel stol, lampa, radio, apelsin, margarin, banan, spagetti, pizza, film och vodka ... Herr konsul! Det ryska konsulatet har funnits på Åland sedan 1940. Genom ett traktat som då undertecknades tillerkändes Sovjet att på Ålandsöarna upprätthålla ett eget konsulat. Förutom sedvanliga konsulatsåligganden har konsulatet i uppgift att övervaka Ålandsöarnas demilitarisering och icke-befästande. Det är en mycket viktigt uppgift ni har och vi är mycket tacksamma för att den här bevakningen görs eftersom det är ett gemensamt intresse att demilitariseringsavtalet respekteras. Herr konsul. Ni är mycket aktiv och har många initiativ och idéer på hur vi kan samverka mellan Åland och Ryssland. Ni har också varit en god inspiratör och till stöd i våra kontakter med Ryssland sedan 2008 har lagtinget även börjat knyta vänskapliga förbindelser med S:t Petersburgs stadsduma. I och med att Ålands lagting har tagit sig en mycket aktiv roll inom Östersjösamarbetet har också våra kontakter med ryska politiker ökat. BSPC höll sin 21:a konferens i S:t Petersburg i augusti i fjol. Då träffade vicetalman Roger Jansson, och lagtingsledamöterna Wille Valve och Axel Jonsson ledamöter i S:t Petersburgs stadsduma och diskuterade modeller för lokal självstyrelse. St Petersburgs duma har fått en inbjudan att besöka Ålands lagting, ett besök vi ser fram emot. Vi har också haft kontakter till Ryssland genom att våra åländska parlamentariker Tony Asumaa och Wille Valve har arbetat i BSPC:s arbetsgrupp för energieffektivitet och grön tillväxt. För att öka kunskapen om Åland i Ryssland har ledamoten Wille Valve har även skrivit en artikel om lagtingets historia till den ryska diplomattidningen "Konsul”. Minister Gun-Mari Lindholm har nyligen besökt S:t Petersburg och har där hållit föredrag om administrativa reformer. Jag vet att konsuln arbetar med idéer hur vi kunde samarbeta mer. Från åländsk sida ser vi fram emot ett ökat kulturellt utbyte som ett medel för att öka förståelsen mellan våra länder - och minska missförstånden. Vi uppskattar och välkomnar även det idrottsliga samarbetet som utvecklats under konsulns tid på Åland. Herr konsul från åländsk sida vill jag framföra vår uppskattning för det goda samarbetet vi har med er. Ni bidrar på många sätt att öka kunskapen och medvetenheten om ert land för oss. Våra hjärtliga gratulationer på nationaldagen! Vi gratulerar Ryssland och dess befolkning med anledning av Rysslands dag och höjer glaset och säger Za mir som jag lärt mig betyder ”för freden” och ”för världen”. ZA MIR!

Utan vatten - inget liv

Ärade pristagare. Bästa festpublik. Mina damer och herrar! Utan vatten – inget liv. Den amerikanska författaren Rachel Carsson som levde fram till 1964 ska ha formulerat sig så här: I en tid när människan har glömt sitt ursprung och är blind till och med för sina mest grundläggande behov för överlevnad, har vatten tillsammans med andra resurser blivit ett offer för hennes likgiltighet. Bästa vänner : Vi skapar vår egen miljö. Vi får precis vad vi förtjänar och då ska vi inte bli varken förvånade eller förnärmade över livet och miljön vi själv skapat. Vem ska vi lägga skulden på för det som har gått fel och vem skulle vi ge erkännandet för allt som går i rätt riktning . Svaret är väl - oss själva Sällan är lyckan så stark som när det går att utröna ett resultat av ett miljöarbete. Det kan vara en sommar med lite färre alger i våra vatten, ett mätningsresultat med aningen bättre värden eller ett politiskt beslut i rätt riktning. P å Skeppsbron i Gamla Stan i Stockholm såg jag en gång en fana vaja utanför ett kontor med texten The people who is crazy enough to think they can change the world are the ones who do Översatt blir det ungefär så här: Människor som är galna nog att tro att de kan förändra världen är de som gör det! Östersjö fondens grundare Anders Wiklöf insåg allvaret redan för 24 år sedan och konstaterade att något behöver göras. Tack vare honom finns idag Östersjöfonden som varje år belönar pristagare som med forskning, kloka beslut eller olika projekt gör skillnad för Östersjöns miljö. Det finns många organisationer och institutioner som värnar om Östersjöns miljö. Landskapet Åland är engagerad i flera av dem. Den åländska rösten för Östersjön blir kraftfull om samma budskap framförs tydligt från åländsk sida, på samma sätt, i samtliga organisationer och om man lyckas lobba in sitt budskap så att även andra länders representanter uttrycker samma synpunkter och önskemål. Fast Åland är litet kan vi göra vår röst hörd bara vi jobbar effektivt och strategiskt och målinriktat. EU har formulerat ett ramdirektiv om en marin strategi, målet är att nå en god havsmiljöstatus i Europa fram till år 2020. Alla Eus medlemsstater skall utforma ett åtgärdsprogram fram till 2016 för att förbättra de marina regionernas tillstånd. Ålands landskapsregering har dragit sitt strå till stacken och formulerat sin strategi med åtgärder och målsättningar för Ålands del inom ramen för Eus direktiv. Ett av de viktigaste samarbeten som Åland ingår i för Östersjöns bästa är Helsingforskommissionen HELCOM. Den godkände sin handlingsplan för Östersjön 2007. Handlingsplanen identifierar tydligt de centrala problem som Östersjön lider av och åtgärder för att förbättra tillståndet. Problemet är att väldigt få åtgärder genomförts. Vi får hoppas på att det kommer att samlas mycket både beslutsamhet, mod och klokskap så att planer och dokument över går i handling och åtgärder när miljöministrarna ska träffas i Köpenhamn i höst. Det har krävts och kommer fortsättningsvis att krävas både mod, nya sätt att tänka och tålamod för att uppnå önskade resultat. Och mod det har specialforskare Seppo Knuuttila från Helsingfors som har belönats med Östersjöpriset för sitt hängivna och ihärdiga arbete för Östersjöns väl i över 20 år. Den som har följt Knuuttilas arbete kan också konstatera att det inte alltid varit enkelt och inte heller populärt. Men Knuuttila är en modig forskare som vågat som utsätta sig för obekväma situationer för att hitta forsforkällor inte minst då när han hittade den stora fosforläckan vid Luga-floden i Ryssland. Dessutom är han oerhört pedagogisk i sitt sätt att förklara sina framsteg. Det har varit ovärdeligt för att få allmänheten och politiker och förstå allvaret i situationen. Knuuttila har en förmåga att ”översätta” och popularisera abstrakt information om näringsutsläpp samt orsaker och effekter på så vis har han gett beslutsfattare verktyg att förstå vilka åtgärder som har mest betydelse och störst positiv effekt. Ålandspriset som har tilldelas Sixten Sjöblom för sin fiskdieseltillverkning visar på företagsamhet och innovation och att han har en värdefull förmåga och mod att tänka nytt. Visst är det ju fantastiskt att avfall kan ses som en potential och användas som bränsle! Landskapet Åland framför sina varmaste gratulationer till pristagarna! Östersjön kan inte föra sin talan. Hon kan inte uttrycka sig i ord. Däremot är det en enorm kraft i när Östersjön säger ifrån med onormala vattennivåer eller när hon klär sig i en tjock kletig algmassa för att visa världen att nu står det inte rätt till! När hon ryter till så synligt så då stannar vi upp och lyssnar. Vi blir upprörda och allmänheten efterlyser åtgärder. Vårt mål måste vara att vi agerar så att Östersjön inte ska behöva dra på sig algtäcket för att få oss att förstå allvaret. För att Östersjön ska slippa säga ifrån så måste vi människor ta vårt ansvar. Vi behöver ta till oss information och kunskap som förmedlas och ännu mer kunskap behöver tas fram och spridas. Sen behövs kloka beslut och mod till förändring. För de flesta av oss är det lättare att förbättra varandra och andra än sig själv. Det är lättare att säga vad andra företag, andra länder eller grannen borde göra – än att ändra på sitt eget beteende. Men om alla skulle bestämma sig både beslutsfattare och enskilda. Vi gör vad vi kan med det vi har där vi är – så skulle vi kunna nå fantastiska resultat och Östersjön skulle svara oss med att svalla över oss med rent vatten och glittrande tacka för att vi insett det som Buddha sa redan 500 år före Kristus. Ingen kan rädda oss utom vi själva och ingen kommer att rädda oss. Vi måste själv välja väg. Självstyrelsens hälsning vid Östersjöfondens prisutdelining 18.5.2013.

Redarnas är ett åländskt bolag med verklig ömsesidighet

Smokingen och festklänningen är framhängda och så småningom är det dags för galakväll. Festföremålet är tidigare Redarnas Ömsesidiga försäkringsbolag, idag Alandia försäkring som firar 75 år. Här är ett axplock av vad jag kommer att framföra i landskapets hälsning ikväll, där jag främst tagit nytta av just den ömsesidiga nytta Åland och bolaget har av varandra. Redarnas ömsesidiga försäkringsbolag senare Alandia bolagen och idag Alandia försäkring är ett utmärkt exempel på åländskhet med ömsesidig nytta. Ett bolag som lokalt har stor betydelse men som också har en betydande utblick internationellt. Alandia är litet smått av en doldis, trots att koncernen hör till våra största. Koncernen försäkrar i runda tal 2.300 fartyg. Det är en hel del fler än vad som finns på Åland. Och långt över 20.000 småbåtar. Vi betraktar koncernen som åländsk, men den är faktiskt ledande på den nordiska marknaden. Till detta kommer att Alandia präglar stadsbilden. En och annan kanske minns tillkomsten av Sittkoffs, där Alandias dåvarande vd Johan Dahlman skickade ut schaktmaskinen till Simonska gården. (Men först räddade han kakelugnen!)Hotell Pommern byggdes av Alandia, Ålands radio arbetar i ett Alandiaägt hus liksom ÅHSs tandläkare. Nyfahlers är Alandias liksom Salt i Sjökvarteret och Nordeas hus. Plus ett antal hyresbostadshus runtom i Mariehamn. Det handlar alltså om imponerande kontakter, mängder av åländska arbetsplatser Kvalificerade arbetsplatser som ger åländska ungdomar motivation att utbilda sig och få ett välavlönat jobb hemma. Eller utbilda sig och hitta en partner och kunna flytta hem för att det går att få jobb för båda. Och kanske genom att Alandia Försäkring breddar sjöfartsklustret med landjobb så lockar det fler att utbilda sig inom sjösektorn. Alandia äger bidrar med bostäder och på ett ömsesidigt nyttigt sätt lokalt placerade pengar. Investerar i samhället och hjälper till att hålla hjulen rullande. Ett försäkringsbolag investerar för att trygga kapitalet så man kan sköta sina åtaganden. Men investeringarna gynnar också samhället. När Sittkoffs byggdes - under en besvärlig lågkonjunktur för byggbranschen, så gav det inte bara jobb åt ett antal byggarbetare, det gav också liv åt centrum för ett bra tag framöver. Frågan är om Alandia nu har något recept för hur staden skall bibehålla ledningen för handeln och utveckla ett livligt och kraftfullt centrum – förhoppningarna finns och behoven är akuta!