Gott Nytt År Åland!

Bästa ålänningar! God fortsättning på det nya året! Jag hoppas att det år som vi nu lämnat bakom oss har varit ett bra år för er alla. Framför oss har vi ett alldeles nytt oanvänt år – och om något brast under år 2012 så finns det möjligheter att det kan rättas till under det nya året 2013. Vintern har tagit tag i Åland med kraft. Isarna har på sina håll redan lagt sig och snön täcker vårt landskap och skapar ett enda stort vackert julkort av hela Åland. Ordet is är synnerligen aktuellt både ute i vår natur och inom litteraturen genom succéromanen Is som ålandsbördiga Ulla- Lena Lundberg prisats för. Det är brukligt att i nyårshelgen tänka tillbaka och summera året som gått men förstås också att med tillförsikt blicka framåt. Ekonomiskt har isen lagt sig över stora delar av Europa. Både landskapets och de kommunala beslutsfattarna grunnar just nu över hur framtiden ska ordnas så att medborgarna fortsatt ska få service av hög kvalitet även om inkomsterna minskar. För att få ekonomin att gå ihop krävs åtgärder och kloka, genomtänkta beslut. Det gäller att se över vad man klarar sig utan och inom vilka områden det behöver satsas och analysera vilka områden som kunde skötas mer effektivt om det utfördes av fler tillsammans. Samhället får inte stanna upp när det blir dåliga tider – tvärtom, nu behövs mer kraft än någonsin att skapa nya jobb, som i sin tur ger samhället mera inkomster. Det allvarligaste hotet just nu är den ökande arbetslösheten. Arbetslöshet skapar oro – det är tomt att inte längre ingå i arbetsgemenskapen. Oro över försörjningen drabbar hela familjen. Åland har klarat sig genom svårigheter förr. Jag tror att vi ålänningarna tack vare vår företagsamhet, vår breda kompetens och vår närhet till varandra kommer att hitta vägar och nya lösningar för att utveckla en stabil ekonomi. Vi har ett arv från vår sjöfart där det är helt naturligt för oss att kombinera livet i det lilla närsamhället med affärslivet ute i världen. Vi är kreativa och vana att vara både mångsysslare och företagsamma. Nyckeln till framgång är att se till att vi har tillräckligt med råvaror lokalt på Åland men också för export. Vi ska skapa, utveckla och förädla tjänster som vi kan erbjuda andra. Jag är fast övertygad om att det samhälle som är självhushållande alltid kommer att klara sig bäst. Åland har de optimala förutsättningarna för att både planera klokt och agera lokalt och globalt. Vi behöver - jobba hårt, men hitta en balans att förena arbete och fritid, vi ska våga kombinera olika verksamheter med varandra, samverka och samarbeta mer än motarbeta eller konkurrera – vi behöver se Åland som en helhet där vi tillsammans gör affärer med resten av världen. Genom att hjälpas åt och stötta varandra når vi framgång! Minns att ovan molnen skiner alltid solen och under isen rör sig alltid strömmen. Även om läget är fastfruset ekonomiskt eller individuellt, så finns det alltid underströmmar av liv, hopp och mod som driver livet fram och gör det värt att leva. Visst finns det underströmmar av mod och framtidstro som driver fram Åland. Lagom till jul öppnades dörrarna till det stora projektet Smakbyn i Kastelholm, ett stort köpcentrum slår upp dörrarna under våren i Jomala, vi väntar ny etablering i Godby och våra rederier har beställt nya färjor. 90 årige jubilaren ÅCA ser sig om efter fler samarbetspartners och nya produkter. I offentlig regi satsas 125 miljoner euro på en reservkraftsledning till Finland – några exempel på satsningar som bygger morgondagens samhälle. Frivilligarbetet utgör en oerhörd tillgång för det åländska samhället. Flera föreningar har firat jubileum under året som gått – alla kan tyvärr inte rymmas in i min nyårshälsning. Ålänningarna har i generationer bidragit på olika sätt med många timmars arbete på sin fritid i fler än 100 olika föreningarna som finns på Åland. Ett arbete som har utvecklat vårt samhälle på flera olika plan. Ålands Marthadistrikt är en av dem och har under året firat jubileum - 100 år. Martharörelsen har spelat en oerhörd viktig roll i vårt samhälle. Som folkbildare, välgörare och för den sociala och lokala gemenskapen. Rörelsen skapar personen och personen skapar rörelsen. Ålands första landsting hade kvinnlig representation genom landstingsman Fanny Sundström. Det skulle inte ha varit möjligt utan den uppbackning hon fick och det upplysningsarbete och engagemang som Martharörelsen stod för. Men personen Fanny Sundström var också en nationsbyggare. Hon visste vad en nyetablerad autonomi behövde av kulturpelare och bevarande av lokal kultur. Hon var verksam inom folkdansen och bland de första att organisera folkdansen på Åland, även den en 90 årig jubilar med självstyrelsen i år. Idag väntar nya utmaningar och uppgifter. Martharörelsen verkar gå en ny epok till mötes där yngre kvinnor gärna engagerar sig. När vårt samhälle förändras och blir mer internationaliserat fyller Martharörelsen en viktig funktion både när det gäller att lära ut åländska traditioner men även för att få med nya medlemmar i rörelsen. Behovet av den praktiska kunskap i sociala och kulturella frågor och den gemenskap och det engagemang som Martharörelsen står för ökar i samhället. Och engagemang behövs. Precis inför julen fick jag en rapport i min hand från länsstyrelsen i Stockholm. En kartläggning om barn som är utsatta för människohandel i Sverige. Det finns få saker som väcker så mycket känslor och ilska som när barn far illa. Situationen är betydligt allvarligare än vad som tidigare har varit känt. Människohandel är ett outforskat område. I kartläggningen ingår 166 barn som utsatts för människohandel i Sverige under åren 2009-2011. Det är de barn som det svenska systemet känner till. Mörkertalet kan vara enormt. Barnen misstänks ha använts för såväl sexuella som andra ändamål - som stöldbrott, tiggeri och arbete. Nära ingen av dem har fått en rättslig prövning och endast i fyra domar i hela landet har någon dömts för människohandel med barn. Hur det ser ut på Åland vet vi inte. Men det här är en fråga som även vi kommer att behöva inhämta kunskap om och öppna ögonen inför så att även vi har beredskap att upptäcka och agera direkt. Det är skrämmande att det trots skyddande lagstiftning, FN:s barnkonventioner och internationella överenskommelser finns så många barn som inte på något sätt får sina rättigheter tillgodosedda. Ofta är det barn som är identitetslösa, föräldralösa eller övergivna. Det krävs ett gemensamt ansvar inom EU för att förhindra att barn hamnar i den här typen av situationer. Det behövs en starkare samordning inom EU med väl fungerande och upparbetade nätverk, mer kunskap om barnens situation samt snabba kontaktvägar. Det här är ett exempel på uppgifter som EU institutionerna borde engagera sig mera i. Jag är övertygad om att Åland kan skydda ejderstammen och anpassa vårjakten på ett ansvarsfullt sätt själv. Men när det gäller frågor som människohandel med barn så behövs det ett omfattande samarbete och nätverk länder emellan för att få stopp på den kriminella verksamheten. I min egenskap som talman gläds jag alltid över att vi ålänningar mer än gärna bidrar till det internationella arbetet. Under 2012 vill jag lyfta fram Ålands fredsinstitut som firat sitt 20 års jubileum och gratulera dess direktör Sia Spiliopoulou-Åkermark som utsetts till president för Europarådets expertkommitte. Ett bevis på vad vi kan göra med små resurser med rätt människor. En väsentlig fråga där EU verkligen kunde göra skillnad. Även Åland skulle kunna göra skillnad om vi hade en parlamentsplats. Med några enkla vackra rader kan en av våra åländska nationalskalder Georg Kåhre beskriva sin djupa kärlek till Åland. Mellan Stora Vattuskiftet och Sancte Signilskär är den bit av jorden som jag har kär Det finns mycket som är spännande med Åland. En av våra attraktionskrafter ligger i att vi är både glesbygd och tätort på samma gång. Åland har bådas fördelar. I en glesbygd finns ofta vackra boendemiljöer till vettiga priser, nackdelen är däremot ofta att det inte finns jobb. Vill du bo vackert får du vara beredd på att pendla långa sträckor. I tätorten finns däremot ofta jobben, däremot kan det vara svårt att ordna ett boende. På Åland finns det åtminstone under normala förhållanden en hel del arbetstillfällen och man kan dessutom bo bekvämt och vackert utan att betala fantasipriser och dessutom ha bara minuters avstånd till arbetet. På Åland finns den lilla stadens tempo kombinerat med den stora stadens infrastruktur. Det här är unikt och det ska vi ta värna och utveckla. En del av orsaken till Ålands framgång och att Åland är så spännande är den åländska självstyrelsen. Under året som gått har vi firat Ålands självstyrelses 90-års jubiléum. Som säkert alla vet så uppkom den åländska självstyreslen efter en konflikt om Ålands statstillhörighet i början av förra seklet. Ålands läge mitt i Östersjön är en strategisk plats med kontroll över Finska viken vilket var viktigt både för Finland och för Sverige. Konflikten kom, på brittiskt initiativ, att lyftas på internationell nivå och blev den första frågan som avgjordes i det nybildade Nationernas Förbund. Resultatet blev en kompromiss – Finland fick Åland men måste garantera Åland självstyrelse och sin svenska kultur och svenska språk. Åland fick självstyrelse och Sverige fick förnyade garantier för att Åland skulle vara demilitariserat och neutraliserat så att Åland i framtiden inte skulle kunna utgöra ett militärt hot mot Sverige. Ålänningarna som kämpat för en återförening med Sverige var missnöjda. Efter 1950-talet har vi dock kunnat se en utveckling där ålänningarna tagit självstyrelsen till sina hjärtan och arbetet med att vidareutveckla den med stolthet. Den politiskt viktigaste frågan på Åland detta jubileumsår har varit att arbeta med att utveckla vår självstyresle. Vi talar om att skapa självstyrelsen 4.0. En självstyrelse som skulle vara mer dynamisk och demokratisk och där det skulle vara Åland och ålänningarna som i högre grad hade initiativet och ansvaret för utvecklingen. Enkelt uttryck skulle vi vilja, tillsammans med Finland, fastslå vilka områden som Finland ska fortsätta att ansvara även för på Åland, oavsett hur långt vår självstyrelse än utvecklas i framtiden. Resterande politikområden, som idag ligger i den finländska riksdagens händer, skulle vara möjliga att överföra till Ålands lagting på ålänningarnas och lagtingets initiativ. På så sätt kunde det åländska samhället få förutsättningar att utvecklas på ett bra och mer flexibelt sätt. Ett smidigare självstyrelsesystem skulle innebära att vi på Åland i högre grad kunde anpassa och använda vår självstyrelse för vårt samhälles utveckling och efter ålänningarnas behov. Jag önskar att vi ska uppnå ett ömsesidigt förtroende där våra finländska kolleger litar på att vi på ett ansvarsfullt sätt sköter vår autonomi. Ett välmående Åland är också bra för Finland som helhet. Näringsrätten och jordförvärvsrättsreglerna är grundpelarna i vår självstyrelse. Det finns behov av en modernisering och klargörande av olika tolkningar av begrepp i dagens regelverk. Men man måste vara oerhört noggrann och veta vad man gör när man gör förändringar i det som verkligen är grunden för vår självstyresle. Kökarfödda författaren Ulla- Lena Lundberg som i år är nominerad till det nordiska litteraturpriset både från Åland och Finland och dessutom vunnit Finlandiapriset låter en brevbärare sätta ord på hur han tar sig fram i menföre i romanen Is. Jag låter brevbäraren beskriva vad jag menar. ”Fart måste du hålla för att inte gå igenom på de värsta ställena, men inte sådan fart att du rusar fram som en ilsken tjur utan att se var det bär hän. Hela tiden ska du veta hur det ser ut framför dig så att du inte ångar in i ett fält med tunn is som du inte kan ta dig ur. Det intressanta med isen är att fast du klarar dig långa vägar in i ett sånt fält så håller isen aldrig om du försöker ta dig tillbaka samma väg. Du får aldrig vända och backa, det är därför det är så viktigt att du har klart för dig hur du går. ” Brevbäraren representerar förnuftet och det genomtänkta. Inte vända och backa utan fortsätt utvecklingen även i ett svårt läge. Självstyrelsen har en central betydelse för Ålands ekonomi och våra utvecklingsförutsättningar. Det åländska samhället är livskraftigt under alla årstider, de allra flesta företagen har öppet året runt. Det beror på att vi kräver näringsrätt på Åland och att det finns en koppling mellan näringsrätten och krav på bosättning. Det går inte att komma till Åland och bara skrapa bort grädden från mjölken. Tack vare framsynta beslut om åländsk hembygdsrätt och jordförvärvsrätt är Åland det enda öriket i Europa som faktiskt växer! Jag hoppas även nutida och framtida politiker alltid ska hantera självstyrelsens grunder med stor respekt för ett framgångsrikt Åland. Här passar det bra att återknyta till brevbäraren i romanen IS ” Du får aldrig vända och backa, det är därför det är så viktigt att du har klart för dig hur du går. ” Alfred Tennyson, författaren till Nyårsklockorna som läses på Nyårsafton på många platser runt om oss. Låt mig recitera två verser ur hans berömda dikt som känns aktuell än idag han skulle ha fyllt 120 år i fjol. Ring ut bekymren, sorgerna och nöden, och ring den frusna tiden åter varm. Ring ut det meningslösa våldets gatularm ring till alla hjärtan kärleksglöden. Ring, klocka, ring... och seklets krankhet vike; det dagas, släktet fram i styrka går Ring ut, ring ut de tusen krigens år, ring in den tusenåra fredens rike! Jag vill önska er alla som bor och verkar i vårt åländska samhälle ett riktigt gott och framgångsrikt och lyckligt 2013.

Mariehamnscentern föreslår bostadsmässa på Svinö

Mariehamns centern föreslår att Mariehamns stad inleder förhandlingar med landskapet för att överta Svinö för bostadsproduktion. Landskapet har tidigare samarbetat med kommuner för att möjliggöra utökade områden för bostäder, Öra i Hammarland är ett färskt exempel. Mariehamns centern föreslår vidare att området på Svinö skulle erbjudas som område för en bostadsmässa. Verksamhetsidén med bostadsmässor är att samla kompetens för att förbättra boendekvaliteten och visa olika boendemöjligheter. Bostads- och fritidsbostadsmässorna är ett forum och en träffpunkt för bostadsproducenter och konsumenter. På mässorna presenteras forskningsresultat från byggande och boende, hur man tillämpat dessa resultat i praktiken, samt hur man vill uppvisa exempel och skapa visioner om bra boende både för proffs och allmänhet. Mässorna är också en ypperlig arena för designers, planerare och entreprenörer att testa nya lösningar i verkliga förhållanden; bl.a. arkitekt- och andra dylika tävlingar ger upphov till nya idéer för boendet. Det finns olika andelslag och företag som arrangerar bostadsmässor. Dessa samarbetar med en värdkommun. Till värdkommunens uppgifter brukar höra bl. a. planläggning och kommunalteknik på området. Byggherrar och byggfirmor ansvarar för byggande, finansiering och visning av objekten. Samarbetet mellan otaliga organisationer, företag och mässområdets blivande invånare är mångfasetterat och förutom att nya spännande miljöer skapas så ges området en massiv marknadsföring i våra närområden, vilket i sin tur kan leda till ökad kompetens och fler skattebetalare.

Två av mina mjuka julkakor

Tant Lisas Julkaka Tant Lisa var min granntant i barndomen. Alla ni som sett Lotta på Bråkmakargatan minns tant Berg – och sån var hon min tant Lisa. Hon fanns alltid där. Jag kunde sticka mig över precis när som helst och hon hade egen starkt integritet som jag respekterade högt. Lisa lagade alltid denna kaka till jul och därför lagar jag den också. Men vi sparar den inte till julen utan njuter av den under adventstiden när vi vill ha något gott till kaffet. 210 gram smör 2 kaffekoppar (kkp) socker 4 ägg 2 ½ kkp vetemjöl ½ tsk bakpulver Grovhackad mandel och russin Rör smör och socker pösigt och blanda i ett ägg i sänder under kraftig omrörning. Blanda i vetemjöl och bakpulver, mandel och russin. Grädda ca 1 timm i 175 graders värme. I år hettade till kakan lite genom att tillsätta en skvätt konjak. Lycka till! Engelsk julkaka Den här klassiska fruktkakan lagar jag alltid till jul. Den blev min första egna jultradition efter att jag flyttat hemifrån. Den vinner på att få stå och mogna ett tag. Gärna flera dagar och den håller galant i tre veckor. Vill man göra den riktigt engelsk så ska den täckas med florsocker glasyr. Jag tycker den är tillräckligt smakrik utan. 150 gram fikon 3 msk konjak 200 gram smör 3 dl brun farin 4 ägg 1 dl russin 15 halverade röda cocktailbär ½ tsk malda nejlikor 1 krm malen muskotnöt 1 tsk malen ingefära Rivet skal av 1 citron 3 ½ dl vetemjöl ½ tsk bakpulver Fikonen skärs i grova bitar och läggs i blöt i konjaken några timmar. Rör smör och socker pösigt. Tillsätt ett ägg i sänder under kraftig omrörning. Blanda russin, cocktailbär, citronrasp, fikon, konjak och kryddor och häll i smeten. Rör i mjöl blandat med bakpulver och blanda ner. Häll i smord bröad form och grädda i 150 grader i ca 1 ½ timme. Skär inte kakan förrän efter 3 dagar. Hållbar 2-3 veckor Happy x-mas!

På begäran: recept på vitt Kökarsbröd

Jag gillar att baka matbröd. Framförallt så tycker jag att hembakt är godare än köpebröd. När jag var på Kökar så bakade jag mycket - tillgången på riktigt färskt bröd var inte vardag på Kökar. Till jul vill jag alltid ha vitt hemvete. Det äter vi med skomakarlax. Ett måste efter åren på Kökar. Här kommer mitt recept på vanligt hemvete och receptet jag fått av Solveig Westerberg på vitt hemvete. HEMVETE 1,5 liter vatten 2 påsar torrjäst 3/4 msk salt 3 l hemvetemjöl (jag brukar ta 1,5 l hemvetemjöl, 0,5 l vetemjöl och 1 l jästbrödsvetemjöl) olivolja Värm vätskan till 42 grader. Jag använder torrjäst eftersom jag bakar "när andan faller på" och då har jag ju sällan färskjäst hemma (annars 1 paket färskjäst i 37 gradig vätska). Tillsätt salt. Blanda mjöl och torrjäst och blanda i vätskan. Ringla i lite olivolja. Bearbeta degen väl. Låt jäsa ca 45 min kanske en timme. Arbeta degen och dela den i 9 bitar (ämnen). Kavla ut till kakor. Jäs bröden 30-45 min. Nagga dem precis före gräddning. Grädda i så hög temperatur du har på ugnen i 10-15 minuter. Vitt Kökarsbröd 1,5 l mjölk 2 påsar torrjäst 1,5 l rågsikt 1,5 l vetemjöl 3/4 msk salt (olivolja) Värm vätskan till 42 grader. Jag använder torrjäst eftersom jag bakar "när andan faller på" och då har jag ju sällan färskjäst hemma (annars 1 paket färskjäst i 37 gradig vätska). Tillsätt salt. Blanda mjöl och torrjäst och blanda i vätskan. Ringla i lite olivolja, det ingår inte i Solveigs recept utan är mitt tillägg. Bearbeta degen väl. Låt jäsa ca 45 min kanske en timme. Arbeta degen och dela den i 9 bitar (ämnen). Kavla ut till kakor. Jäs bröden 30-45 min. Nagga dem precis före gräddning. Grädda 250 grader i 10-15 minuter.

Vi gasar och bromsar för utveckling

Vi vill förtäta Mariehamn. Vi vill bygga på höjden. Centrum ska byggas inifrån och ut och inte tvärtom. Mariehamnarna ska bli fler. Det kräver att nya jobb skapas och att vi för en politik som gör det möjligt för näringslivet att utvecklas och för enskilda att skapa sina egna jobb. För att Mariehamn ska återuppbygga sitt förtroende som Ålands ledande centrum krävs ett pulserande affärsliv med både små butiker med kvalitetsvaror och kedjor i god mix. Vi behöver egnahemstomter och lägenheter. Mariehamn är både och. Här finns möjlighet att bo trivsamt och jobba med bara fem minuters avstånd. Det är unikt och det ska vi ta tillvara. De flesta orter har antingen eller - fina bostadsmöjligheter eller jobb. Hållbar utveckling är ett ledord som måste styra våra beslut. Om vi inte tänker långsiktigt ekonomisk, socialt och miljömässigt kommer vi både att få betala i efterhand och stå inför oreparerbara skador i framtiden. Mariehamns centern vill utveckla centrum och arbetar för en kraftig förtätning. Vi visionerar om utveckling och vill att vi efter att Torggatan fått tillbaka sin ledande position i handeln även skapa ytterligare en gågata med gott om affärer, kafeer, hotell och restauranger. För att göra det så tränger vi också undan naturen från centrum. Med ett hållbart tänkande ska vi kompensera det. Vi tycker därför att södra Lillängen, de så kallade änglamarkerna, med sina unika växter inte ska exploateras i första hand. Staden har tomter att erbjuda i Horelli, Storgärdan, Österbacka och Lotsberget. I absoluta centrum finns fina möjligheter att skapa ett bostadsområde vid gamla Rönnbergstorg. Vår förhoppning är att det också ska kunna byggas bostäder vid Varvet på Klinten. Svinöholmen skulle vi gärna se ett fint bostadsområde på. Vi skulle gärna se en spännande bostadsmässa där. Vi bromsar inte, vi gasar men tänker långsiktigt. För att fortsätta vara en stad som är både och behövs modiga beslut som leder till utveckling samtidigt som vi ska se till att Mariehamn har platser för rekreation, djur och natur och reserver för eventuella kommande behov. Att tänka hållbart är både långsiktigt och smart ekonomiskt.

Centern driver på för ett effektivare Elverk - mer för pengarna helt enkelt!

Mariehamns centern driver på en effektivering av Elverket. Vi har fått igenom en ny förvaltningsstadga och instruktion som ger verket större handligsfrihet. Vi c-politiker har stigit åt sidan och givit vår ordförande post till Henti Lundberg eftersom vi bedömer att han är både kompetent och har kraften att föra verket framåt mot större effektivitet - vilket gynnar Mariehamnarna. Som nästa steg har vi fått fullmäktige med oss på att förbereda en bolagisering av Elverket. Som ett eget bolag skulle elverket få en tydligare administration och möjliget att tilldelas ett eget FO nummer för att sköta sin egen administration och momsredovisning. Bolagiseringen ger en möjlighet att få verkets ekonomi i balans genom effektivisering. Mer ut för våra gemensamma pengar och större effektivitet - helt enkelt! Läs mer i en insändare som kommer i veckan.

Mariehamn är nära och både ock!

Mariehamn är staden som är nära och både ock! Det är unikt att kunna erbjuda både vackert attraktivt boende och jobb med bara minuters avstånd. På andra platser får man oftast välja antingen eller. Finns det jobb är det i det närmaste omöjligt att få bostad i närheten. Och omvänt vill du bo vackert får du vara beredd att pendla långt till jobbet. Det här ska vi ta tillvara, utveckla och värna. Men det finns också skuggor på glansbilden. Stadsstyrelsens budgetförslag för 2013 inleds med redogörelse för lågkonjunktur, stigande arbetslöshet och en svår budgetsituation. Staden står inför flera trendbrott som behöver brytas. De förväntade inkomsterna sjunker. Ålands näringsliv slår larm om att situationen inom det åländska näringslivet är ytterst allvarlig och flaggar för ökad arbetslöshet. Åsub konstaterar att näringslivets skattekraft inte längre överträffar skattekraften som finns i hela landet. Det leder i sin tur till minskade inkomster för landskapet som i sin tur minskar de sammanlagda överföringarna med uppskattningsvis 1,6 miljoner euro. Skatteintäkterna väntas öka med försiktiga 2 %. En ökning som är för liten i förhållande till kostnadsökningar och löneutveckling. Sammanfattningsvis så räcker våra inkomster inte till för att täcka de utgifter vi har idag. Var och en av oss förstår att när man har för stora vanor i förhållande till sina utgifter så måste det till förändringar. Klyftan mellan vad man önskar och vill göra och vad man kan göra växer. Den enklaste vägen att kortsiktigt få ekonomin att gå ihop är att spara in lite på verksamheterna och samtidigt begära att mariehamnarna var och en ska bidra och betala lite mer av sin lön till stadens förvaltning. Ett annat sätt är att öka avgifterna och ett tredje är att pressa kostnaderna och göra ansträngningar för att servicen inom staden ska ges på ett mer effektivt sätt. Det positiva med begränsningar är att det ofta leder till utveckling och att man måste tänka nytt! Det kräver både kreativitet, samarbete och arbetsglädje. Från mariehamnscenterns sida vill vi att det förändringsarbete som påbörjats inom staden ska fortsätta. Ska vi långsiktigt få balans mellan inkomster och utgifter behöver vi mer enighet och vilja att tillsammans finna vägar både till utveckling och inbesparing. Vars och ens högsta önskan är att livet ska fungera - att inget dramatiskt ska hända som drar undan mattan för en i vardagen. En god hälsa och jobb är högt på listan. Inom staden har vi värnat trygghet och arbetsglädje genom att lova att de anställda ska få ha sitt arbete kvar. En del arbeten kan ändra innehåll men inkomsten ska vara tryggad. Ett ledarskap som bygger på proffsighet och tydlighet bidrar till arbetsglädje. Vi ska driva en politik som skapar arbetstillfällen. Både åt alla som bor i vårt samhälle nu men också med tanke på att vi behöver fler som jobbar. Arbete ger inkomster som vi kan satsa på vård, skola och omsorg.Vi ska skapa miljöer och kulturer där man trivs tillsammans. Som får småföretagen livskraftiga och skattekraftiga som möjligt. Vi ser med oro hur stadens affärslokaler gapar tomma. Mariehamns centrum har tappat mark i jämförelse med konkurrenterna och de besökandes förväntningar. Småstadscharmen är tydlig och självklart värdefull, men den måste kompletteras och stöttas av en detaljhandel och annan service som är mer attraktiv, modernare och mer komplett än den som centrum idag erbjuder. Även den fysiska miljön måste ses över. Mariehamns centrums profil borde inriktas mer mot kvalitativ shopping med stort och smått i kombination, kedjeföretag tillsammans med småskaliga unika verksamheter. När Torggatan utvecklats i takt med tiden och återfått statusen som Ålands affärscentrum föreslår vi att vi arbetar vidare med att skapa en gågata där den nuvarande gamla Brandgatan mellan Sittkoffs och Nygatan finns. Vi behöver göra insatser för att underlätta för att skapa nya företag. Det behövs en företagarskola i samarbete med Ålands näringsliv så att fler ser möjligeten att skapa jobb. Mariehamn behöver många ben att stå på – som en tusenfoting. Goda förutsättningar och många affärslokaler finns. Andra mindre kanske självklara sätt att stöda våra företag är att ge de åländska företagen samma möjligheter att ge offerter som icke åländska. Vi ska också vara noga med att granska våra verksamheter. Vi ska inte konkurrera med det privata. Staden måste kunna skilja på vad som är offentligt och privat. Har vi verksamheter som det privata också sköter ska vi sluta utföra dem. Våra beslut ska bygga på hållbar utveckling Klimatförändringarna har bidragit till att allt fler människor vill ha en förändring. Andra starka drivkrafter är hälsa, viljan att leva i harmoni med andra kulturer och sökandet efter en djupare lycka än vad enbart ökad konsumtion kan ge. Ökade intäkter, minskade kostnader, stärkt förtroende. Det finns en tydlig egennytta med att ta steg mot hållbarhet. Det lönar sig helt enkelt. När vi blir en del av lösningen, istället för en del av problemet, så växer förutsättningen för långsiktiga framgång. Vi vill ha en förtätning i staden. Stan ska utvecklas inifrån och utåt och inte tvärtom. Förtätningen kompenserar vi med att de sk Änglamarkerna som med sina känsliga biotoper och skyddsvärda arter ska bevaras orörda som en lunga för Mariehamn. Vi stöder även förtätningen inom förvaltningen och önskar att vi beslutsfattare kunde nöja oss med att slå fast vilka ytor vi är beredda att bedriva verksamhet på kompletterat med att omorganiseringen ska i största möjliga mån leda till en dörrsprincipen. Servicen ska komma till medborgarna och inte tvärt om! Sen är det ledningens sak att skapa goda arbetsmiljöer och para ihop enheter på bästa sätt. Det kallas mål och resultatstyrning. För en bra utveckling och tilltro till vårt samhälle behöver vi satsa på arbetstillfällen konkret riktade till våra ungdomar. Det finns säkert massor med sysslor som behöver göras – anlita en ungdom – det ger erfarenhet och stärker känslan av delaktighet för den unga. En satsning som betalar sig. Vi anser att det är klokt att öka resurserna inom äldreomsorgen och anpassa verksamheten så att vi klarar framtiden. Vi blir allt färre som ska försörja fler. Att se över skuldbördan är en viktig faktor i ett hållbart samhälle. Våra skulder behöver mätas i förhållande till våra tillgångar. Det är klokt att vi avyttrar fastigheter för att få inkomster till att korta av på lånen och även för att minska underhållskostnaderna. Redan 2009 motionerade mariehamnscentern om att det behövs åtgärder för att få ner skuldsättningen för att få balans i ekonomin. Det arbetet går för långsamt. Slutligen herr ordförande! En av grundprinciperna för hållbar utveckling är att det finns tillit till beslutsfattarna. Vi behöver visa beslutsstyrka i politiken och vi behöver kombinera den med handlingskraft inom organisationen. Vi behöver skapa förståelse för och ett godkännande för utveckling. Det handlar inte om att fråga om man vill förändra, de som vill lämna det invanda och trygga är ofta rätt så få, men det handlar om att stöda personalens förmåga till förändring. En viktig ledarskapsuppgift. Vi måste också se till att vi har en ordentlig förankring i politikerleden. Det får inte fungera så att fullmäktige säger en sak och nämnderna driver sin egen politik. Det kan ge förödande konsekvenser för bla de företag som vill och planerar expandera i staden. Fattar man ett beslut måste det implementeras även i nämnderna så att dess politiker vet vad som gäller. Mariehamns centern vill tacka för ett i huvudsak genomtänkt budgetförslag och ser fram emot att delta i arbetet att förverkliga den. Mina kollegor i Mariehamnscenter kommer i separata anföranden att redogöra för de ändringsförslag vi vill bida med till budgeten för 2013.

Det är viktigt att du har klart för dig hur du går

Idag när jag talade vid lagtingets högtidliga öppnande använde jag Ulla Lena Lundbergs brevbärare ur romanen Is och lät honom sätta ord på hur viktigt det är att man vet hur man går när man är på väg att fatta avgörande beslut. Så här beskriver han hur man tar sig fram i menföre: "Fart måste du hålla för att inte gå igenom på de värsta ställena, men inte sådan fart att du rusar fram som en ilsken tjur utan att se var det bär hän. Hela tiden ska du veta hur det ser ut framför dig så att du inte ångar in i ett fält med tunn is som du inte kan ta dig ur. Det intressanta med isen är att fast du klarar dig långa vägar in i ett sånt fält så håller isen aldrig om du försöker ta dig tillbaka samma väg. Du får aldrig vända och backa, det är därför det är så viktigt att du har klart för dig hur du går. " Kloka ord.

Självstyrelsen - en nyckel till ekonomisk framgång

Näringslivsseminarium 16 oktober kl 13. Åland är spännande – ett vackert örike beläget mitt i Östersjön mellan två expansiva ekonomiska centra, södra Finland och Stockholmsområdet. Åland består av 6500 öar vi är helt omslutna av vatten – ålänningarna har alltid sett vatten som något som förenar och ger möjligheter till kontakt med omvärlden – aldrig som något som isolerar . Vi har en öppen ekonomi som är beroende av utbyte av varor och tjänster med omgivande regioner. Vi har alltid gjort affärer med resten av världen och har många företag och en lång tradition av entreprenörskap. Åland är ett växande samhälle – kanske det enda öriket i Europa som växer. Vi har stor omsättning bland ålänningarna. Varje år flyttar många från Åland men tack och lov så flyttar ännu lite fler till Åland – så vårt netto ger oss en vacker befolkningstillväxt varje år. Över 30 % av ålänningarna är inflyttade. På Åland finns över 80 nationaliteter och det talas över 50 olika språk i hemmen. Åland är enspråkigt svenskt. I våra skolor finns ingen hemspråksundervisning däremot så satsas rejäla resurser på att alla inflyttade ska få stöd och hjälp med att så snabbt som möjligt ska lära sig svenska för att kunna bli en del av vårt samhälle på ett bra sätt. Att Åland är enspråkigt svensk är en orsak till att många flyttar till Åland från Finland. Finland är officiellt både svensk- och finskspråkigt men eftersom det svenska språket förlorar mark är dem många som söker sig till vår enspråkigt svenska miljö. Det finns mycket som är spännande med Åland. En av våra attraktionskrafter ligger i att vi är både glesbygd och tätort på samma gång. Vi har bådas fördelar på ett och samma ställe. I en glesbygd finns ofta vackra boendemilöer till vettiga priser, nackdelen är däremot att det inte finns jobb. Vill du bo vackert och inte är miljonär så får du vara beredd på att pendla långa sträckor. I tätorten finns däremot ofta jobben, däremot är det ofta svårt att ordna ett boende. Vill du dessutom bo i vackermiljö eller ha en lite större bostad – får du vara beredd att satsa en förmögenhet. På Åland finns det arbetstillfällen och man kan dessutom bo bekvämt och vackert utan att betala fantasipriser och dessutom ha bara minuters avstånd till arbetet. På Åland finns den lilla stadens tempo kombinerat med det stora stadens infrastruktur. Drygt 40 procent av den totala varuimporten till Åland kommer från Sverige. Exporten går däremot mest till Finland. En orsak är säkert att en hel del kedjor som är ihopkopplade med svenska kedjor etablerat sig på Åland. En utmaning är att hitta former för att underlätta för företagen att exportera även till Sverige. Eftersom vi har en stor import hit så vore det ekonomisk att lastbilar som kommer till oss med varor inte ska åka tillbaka tomma utan effektivt fyllas med varor. En del av orsaken till Ålands framgång och att Åland är så spännande är den åländska självstyreslen. Ålands självstyrelse fyller 90 år i år och uppkom efter en konflikt om Ålands statstillhörighet i början av förra seklet. Ålands läge mitt i Östersjön på en strategisk plats för att kunna hålla koll på hela finska viken var viktig både för Finland och Sverige. Konfliken kom, på brittiskt initiativ att lyftas på internationell nivå och kom att bli den första frågorna som avgjordes i det nybildade Nationernas Förbund. Resultatet kom att bli en kompromiss – Finland fick Åland men måste garantera Åland självstyrelse och sin svenska kultur och svenska språk. Åland fick självstyrelse och Sverige fick förnyade garantier för att Åland skulle vara demilitariserat och neutraliserat så att Åland i framtiden inte skulle kunna utgöra ett militärt hot mot Sverige. Ålänningarna som kämpat för en återförening med Sverige var missnöjda. Efter 1950-talet har vi dock kunnat se en utveckling där ålänningarna tagit självstyreslen till sina hjärtan och arbetet med att vidareutveckla den med stolthet. Förutom att Åland har lagstiftningsbehörighet att jämföra med ett land och därmed ett eget parlament som fungerar väldigt likt de nordiska ländernas riksdagar så har Åland särskilda bestämmelser om jordförvärvsrätt, hembygdsrätt och näringsrätt. Hembygdsrätt, som är en form av hemortsrätt har den som är född och bostatt på Åland automatiskt. Hembygdsrätten ger rätt att kandidera och rösta i lagtingval (vår Riksdag), att äga och besitta fast egendom på Åland och rätt att i landskapet bedriva näring. Flyttar man till Åland så får man rätten efter att ha varit bostatt i fem år i vårt samhälle. Jordförvärvsrätten ger rätt att köpa mark var som helst på Åland förutsatt att man har hembygdsrätt. Utan jordförvärvsrätt kan man förstås hyra bostad, köpa aktielägenheter och tomter inom planerat område. Näringsrätten och jordförvärvsrättsreglerna är ett viktigt språkskydd för Åland. De här unika åländska bestämmelserna är en viktig del i det åländska samhällets framgång. Tack vare jordförvärvsrätten så är Åland livskraftigt och har en växande fast bosättning. Utan den skulle det vara en uppenbar risk för att Åland skulle vara överexploaterat och inte längre vara levande året runt utan uppköpt som ett semesterparadis under sommarmånaderna. En effekt av näringsrätten är att även det åländska näringslivet lever under hela året. Promenerar du i Mariehamn på sommaren eller vintern kommer du att märka att företagen har öppet året runt. Det beror på att de företag som verkar här drivs av människor som också är bosatta här och bortrensade blir de företag som skulle lockas att komma hit och konkurrera endast under högsäsong och skumma av grädden från ytan. Näringsrätten är inte en konkurrensbegränsning och betyder alltså inte att man inte kan etablera företag på Åland. När det gäller att främja näringslivet på Åland så styrs Åland av statsstödsregler precis som alla andra inom EU. Den politiskt viktigaste frågan på Åland detta jubileums år är att arbeta med att utveckla vår självstyresle. Vi talar om att skapa självstyreslen 4.0. En självstyresle som skulle vara mer dynamisk och där det skulle vara Åland och ålänningarna som i högre grad hade initiativet och ansvaret för utvecklingen. En stor del av näringsverksamheten på Åland regleras av Finland. Ålands och Finlands näringsliv är olika. Hög- och lågkonjunkturer träffar de olika samhällena ganska olika. Därför ser vi på Åland ett behov av att kunna forma våra egna regler för att utveckla näringslivet. Vi är inte ute efter att skapa ett nytt Isle of Man eller annat skatteparadis utan problemet är främst det att dagens självstyreslesystem är tungrott. Om vi på Åland ser en nisch att utveckla så är det en stor sannolikhet att det krävs en lagändring för att innovationen ska kunna förverkligas. Om behörigheten för lagstiftningen är Finlands så kräver ändringen med dagens system att vi först ska övertyga de finländska politikerna och tjänstemännen om behovet av förändring och om det är en förändring i självstyreslelagen ska den dessutom vila över nyval. Så innan förändringen slutligen genomförts har innovationslusten ofta slocknat. Vi skulle byta system så att vi tillsammans med Finland skulle överenskomma om vad Finland ska besluta om när det gäller Åland, domstolsväsende, utrikespoltik, säkerhet osv och i övrigt skulle det vara på åländskt initiativ som nya områden skulle bli åländsk behörighet. Vi talar alltså om ett helt nytt system och det är oerhört intressant och givande att jobba med detta. Med denna lilla utblick över Åland förklarar jag näringslivsseminariet öppnat och ser fram emot en spännande eftermiddag.

Granskning är viktig och möjliggör att bra kan bli bättre

Revisorerna har överlämnat sin berättelse över landskapets arbete 2011 till lagtinget. Att verksamheter revideras tycker jag är en viktig del av demokratin. Jag hoppas också att de synpunkter som framförs ska tas emot konstruktivt och ses som ett bidrag till förslag på utveckling. Hur bra kan bli bättre.

Presidentparet tackar för ett oförglömligt mottagande på Åland

President Niinistö med maka har skickat ett tackbrev från Talludden till Ålands lagting. Han skriver: "Jag vill på mina egna och min makas Jenni Haukios vägnar tacka för det oförglömligt hjärtliga mottagande vi fick när vi för första gången som presidentpar besökte Åland den 15 augusti i år. Det var en upplevelserik och minnsevärd dag. Jag önskar er en varm och solig sensommar Bästa hälsningar Sauli Niinistö Republikens president" Det är fina ord. Det känns så bra att allt blev så lyckat. Tack till alla er som på ett eller annat sätt förgyllde presidentparets besök.

Skapa förutsättningar för att arbetsplatserna kan bibehållas och för att skapa nya

De ekonomiska prognoserna inför hösten tenderar att bli än dystrare än vad stadsfullmäktige har bedömt. Därtill flaggar en del av våra företag och verksamheter för att vintern kommer att bjuda på svåra utmaningar. Det kan t.o.m komma att krävas permitteringar och uppsägningar. En hög sysselsättningsgrad ska fortsatt vara ambitionen för Mariehamns stad. I en motion har vi därför tagit initiativ till en sysselsättningsfrämjande diskussion. Diskussionen behöver bland annat innehålla strategier som behövs för att motverka arbetslöshet, skapa förutsättningar för att arbetsplatser kan bibehållas och i bästa fall även för att skapa nya arbetsplatser.

Avundsjuka ger inga resultat! Det behövs akuta åtgärder mot sniglarna.

Stadsliberalen Rauli Lehtinen har rätt i att mördarsniglarnas invadering har börjat i Mariehamn och att även andra kommuner på Åland nu har fått del av plågan. Därför anser vi att Mariehamn har ett särskilt ansvar. Eftersom sniglarna har en förmåga att sprida sig med stor effektivitet så behövs konkret handling för att minska deras framfart. Informationen som givits är bra men det behövs fler insatser. Idag är det de enskilda tomtägarna som tar ansvar i kommunerna runt om på Åland. Det läggs ut dyra granulat som effektivt begränsar antalet sniglar och många plockar dem i tusental varje kväll. I Mariehamn har vi vackra grönområden som löper som korridorer genom staden. Även grönområdena behöver tas med i bekämpningen mot mördarsniglarna. Annars är det snart lönlöst att tomtägarna kämpar på, var och en på sin tomt, när stadens som närmaste granne ingenting gör. Staden borde ta sitt ansvar över sina områden och även initiera kampanjer där vi alla mariehamnare kunde hjälpas åt i kampen mot sniglarna. Det här skulle ha blivit verklighet om fler sett behovet av akuta åtgärder redan då och röstat med Mariehamns centern. På så sätt kunde vi få en effektiv åtgärd. Istället valde majoriteten av stadens fullmäktige att uppmana landskapet att ta fram en allåländsk strategi för bekämpning av sniglarna. En allåländsk handlingsplan kan säkert vara bra att ta fram men ger inga akuta effekter, de tar ofta lång tid att formulera och kräver många diskussioner innan alla är överens. Hittills har vi inte sett resultat av någon sådan plan. Det stämmer inte som Lehtinen skrivit att jag som minister hade ansvar för frågan i landskapsregeringen. Jag var utbildnings- och kulturminister. Det var Lehtinens partikamrater liberalerna som innehade både lantråds-, miljö-, kommun- och finansministerposterna. Det behövs fortfarande akuta åtgärder. Men det räcker inte att ansvarstagande invånare ensamma skall sköta bekämpningen. Staden måste inse att mördarsniglarna påverkar stadens attraktion både som bostadsort och som besöksmål. Staden står inför ekonomiska utmaningar men att låta bli att underhålla är inte att spara, det kan t.o.m. långsiktigt ses som slöseri. Jag hoppas också att insatser som görs samordnas kommunerna emellan för att på så sätt få en allåländsk samordning parallellt. Förhoppningsvis följer landskapsregeringens miljöbyrå med vad veteskapen kommer fram till när det gäller de mest effektiva vägarna att bekämpa sniglarna som inte hör hemma i vår fauna och därför inte har några naturliga fiender som bidrar till balansen. Lehtinen oroar sig över politiska poäng. Är inte det viktigaste att goda resultat nås? Det behövs mindre missunnsamhet och avundsjuka och mer samarbete i politiken. På så sätt kan vi åstadkomma bra saker för vårt gemensamma samhälle.

Grattis alla ålänningar!

Idag firar vi Ålands självstyrelse 90 år. Grattis alla ålänningar! Självstyrelsen ger oss möjighet att utveckla vårt samhälle på bästa sätt efter våra unika förutsättningar. Själva idén med självstyrelsen är att vi ska kunna ha avvikande lagstiftning för att skapa de bästa förutstättningarna utgående från vår näringslivsstruktur och vårt geografiska läge. Vem är en ålänning? För mig räcker det - den som älskar Åland. Det är viktigt att Åland upplevs modernt, attraktivt och öppet. Befolkningstillväxt är viktigt för vår utveckling. Vi behöver många händer som kan hjälpa till i vårt samhälle. Hembygdsrätten är ett viktigt språkskydd.

Bästa presenten till Självstyrelsen är en renare Östersjön

SJÄLVSTYRELSENS HÄLSNING VID ÖSTERSJÖFONDENS PRISUTDELNING Herr miljöminister i Finlands regering, fru lantråd, herr landshövding, fru Sveriges generalkonsul, ärade pristagare, representanter för Östersjöfonden, mina damer och herrar. Bästa festpublik. Sällan är lyckan så stark som när det går att utröna ett resultat av ett miljöarbete. Det kan vara en sommar med lite färre alger i våra vatten, ett mätningsresultat med aningen bättre värden eller ett politiskt beslut i rätt riktning. Östersjöns grundare Anders Wiklöf insåg allvaret redan för 23 år sedan och konstaterade att något behöver göras. Tack vare honom finns idag Östersjöfonden som varje år belönar pristagare som med forskning, kloka beslut eller olika projekt gör skillnad för Östersjöns miljö. Det finns många organisationer och institutioner som värnar om Östersjöns miljö. Landskapet Åland är engagerad i flera av dem. Den åländska rösten för Östersjön blir kraftfull om samma budskap framförs tydligt från åländsk sida, på samma sätt, i samtliga organisationer och om man lyckas lobba in sitt budskap så att även andra länders representanter uttrycker samma synpunkter och önskemål. Fast Åland är litet kan vi göra vår röst hörd bara vi jobbar effektivt och strategiskt och målinriktat. EU har formulerat ett ramdirektiv om en marin strategi, målet är att nå en god havsmiljöstatus i Europa fram till år 2020. Alla Eus medlemsstater skall utforma ett åtgärdsprogram fram till 2016 för att förbättra de marina regionernas tillstånd. Ålands landskapsregering har skickat ut en åländsk samrådsrapport på remiss till olika organisationer, företag och föreningar på Åland. Den aktuella marina strategin är ett mönsterexempel på när åländskt lobbyarbete fungerat riktigt bra. Även om ärendet finns formellt på agendan nu 2012 så har Åland jobbat aktivt med frågan i över sex år, sedan ett strategiförslag presenterades första gången hösten 2005. Många är de politiker och tjänstemän som outtröttligt i olika sammahang presenterat våra synpunkter och tryckt på för att de skall föras framåt för att strategin skall förbättras och på ett bättre sätt gynna vår Östersjömiljö. Östersjön är ett grunt innanhav. Det fungerar inte med samma åtgärder för Östersjön som för tex Medelhavet. Det har varit ett av de viktigaste budskapen från åländsk sida. Det går inte att ha en generell metod för att nå renare vatten – vi brukar säga att en storlek passar inte alla - vi är olika. Östersjön behöver sina åtgärder, Medelhavet sina. Åland har varit aktiv och framfört sina ståndpunkter inom det nordiska rådet och det nordiska ministerrådet, i EU:s regionkommitte, Östersjöparlamentens samarbetsorganisation’BSPC, genom att påverka politiker att agera i Europa Parlamentet, genom att formulera yttranden till kommissionen varje gång tillfälle har givits, vi har jobbat aktivt via Helcom, som jag ber att få återkomma till, för att nämna några. Som EU minister hade jag själv flera tillfällen att framföra våra ståndpunkter i flera olika sammanhang. Starkast minns jag resultatet som samarbetet mellan de sju största öarna i Östersjön, B7 gav. Baltic Seven utgörs av Åland, svenska Öland och Gotland, tyska Rugen, danska Bornholm och estniska Dagö och Ösel. Som dåvarande ordförande för B7 bad jag om ett möte med hos EU-kommissionen för att diskutera strategin. Frågan fick positivt svar och dörrarna öppnades och vi fick tillfälle att sätta oss runt bordet med dåvarande ansvariga kommissionären Joe Borgh och framföra vår oro för Östersjön och våra synpunkter på framtiden och hur vi skulle vilja bidra till att förbättra strategin som var under utarbetande. Närmare makten kan man inte komma, det visste vi. Det var också fantastiskt att det som initialt var Ålands synpunkter, hade omfattats av våra samarbetspartners och nu framfördes som allas våra gemensamma synpunkter. Runt bordet satt i kommissionärens ögon nu representanter för Finland, Sverige, Tyskland, Danmark och Estland. Han visade stor förståelse och respekt för vår kunskap som öbor och våra synpunkter och vi insåg att det fanns en god kraft i att vi representerade flera öar och därmed flera länder. En nyckel faktor om man vill nå framgång och få EUs olika beslutsfattare och institutioner att lyssna är om man kan visa på samarbete, gärna länder emellan. Kommissionären var också öbo, kom från Malta och vi märkte att han insåg att vi visste vad vi talade om. Han vet hur det är att leva på en ö och förstod genast att vi i det närmaste lever i och med Östersjön. Vårt budskap om att ”one size does NOT fit all” tog han genast till sig och visst var vi närjad när vi en tid senare kunde konstatera att man inom EU tog beslut att ta fram en särskild strategi för Östersjöregionen, där man bl a försöker att utveckla hållbara och miljövänliga lösningar för den känsliga Östersjömiljön. Åland var troligen med och bidrog till det beslutet. Åland har för övrigt engagerat sig i flera områden inom Östersjöstrategin, främst inom de områden som syftar till att åstadkomma en hållbar fartygstrafik och fiskodling. För att återgå till den marina strategin som nu är på väg att implementeras/genomföras på Åland: Under framtagandet lyckades vi från åländsk sida (med god kompetens) utforma och lobba in flera formuleringar som stärkte dokumentets miljöprofil . Det är med stor tillfredsställelse vi från Ålands sida känner när ett delmål är nått. Flera av formuleringarna som finns i den marina strategin känner vi igen från de synpunkter vi framförde i ett tidigt skede av EUs beredning av startegin. Nu återstår ett bra åtgärdsprogram och ett brett engagemang för att förbättringen av havens tillstånd framledes skall visa på goda resultat. Så här hoppas jag att landskapet skall fortsätta arbeta. Vid gårdagens mycket intressanta föreläsningar av våra pristagare ställdes frågan om Östersjön är ett av de mest överorganiserade områden i världen. Det finns en rik flora av föreningar och organisationer som arbetar för Östersjöns bästa. Det konstaterades att diversitet är bra men att det finns risk att dubbelarbete utförs och att resurser kunde samordnas och användas bättre. Det är därför med stor glädje jag kan konstatera att Östersjöfonden initierat ett projekt för ökat samarbete med målet att samordna olika initiativ och nätverk som arbetar för att förbättra tillståndet i Östersjön. Arbetsnamnet är Baltic Think Tank. Det är en stor tanke att sammanföra olika nätverk och arbeta för en gemensam vision kring miljöfrågor. Vilken plats kunde vara bättre än Åland att fungera som mötesplats och kunskapscentrum för Östersjöfrågor. Vi ålänningar har ju konkret verkligen Östersjön i kroppen. Vi andas in Östersjön, indirekt dricker vi Östersjön, vår hud absorberar Östersjön och framförallt - Vi kan var vi än är på Åland gå ner till stranden titta efter och konstatera hur Östersjön mår just nu. Vi känner och är nära Östersjön ja vi kan säga att vi är Östersjön. Mina lyckönskningar till att projektet kommer att förverkligas! Att Helcom och särskilt dess tidigare generalsekreterare Anne Christine Brusendorff uppmärksammans med ett pris ur Östersjöfonden passar särskilt väl i år med tanke på arbetet med den marina strategin som jag tidigare presenterade och med ambitionen kring samordningstankar. Helcom är en regional samarbetsorganisation med syfte att skydda Östersjöns havsmiljö. Helcom har arbetat sig till att bli en aktör man lyssnar på och det viktigaste samarbetsforumet för vattenmiljösamarbet mellan Östersjöstaterna. Helcom har förenat sina medlemsländer runt Östersjön till att formulera en gemensam plan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, som möts med stor respekt och som har stor inverkan på förverkligandet av den marina strategin och det marina direktivet. Från åländsk sida ser vi arbetet via Helcom som mycket värdefullt. Goda och effektiva samverkansformer ger faktiskt det fina resultatet att 1+1 inte bara är 2 utan minst 3. Det åländska lokala Östersjöpriset tilldelas ÅCA. För ett projekt som även det visar att 1+1 kan vara minst 3. ÅCA har vänt ett problem till en möjlighet och har gjort kostsamt avfall till en resurs. Istället för att lägga kostnader på borttransport av vassle som är en restprodukt vid osttillverkning. Har ÅCA via gastronomen skapat en verklig framgångssaga och en glädjande miljöinsats att lyckas vända ett problem och ett överskott till en råvara för produktion av energi. Ambitionerna stannar inte heller vid gastronomen utan gröna hållbara satsningar mot fortsatt utveckling pågår inom det spännande åländska företaget. Vid den mycket spännande presentationen igår kunde vi konstatera att ÅCA för all del är en vinnare av Östersjöfondens pris men den här typen av satsningar gör Östersjön till en vinnare! Åland en grön ö i ett blått hav – ett fantastiskt varumärke och en god vision för Åland. Ett rent vatten och öppna vackra landskap är grunden för vår framgång och trivsel. Att Östersjöfonden jobbar på att Åland ska bli ett centrum för Östersjönätverk som jobbar med miljöfrågor, att Åland har lokala företag som producerar ren energi är en fantastiskt god början. Jag vill även passa på att sända en hälsning till vår gäst Finlands miljöminister att ett starkt önskemål från åländsk sida är att Finlands riksdag och regering finner en lösning på att Åland kan bli en del av inmatningssystemet. Det skulle sätta fart på utvecklingen för vindkraften på Åland. Visionen är att Åland skall bli fullständigt självförsörjande på förnyelsebar el energi och till och med kanske kunna exportera grön el till våra omgivande regioner. Något Åland Finland och hela Östersjöregionen skulle vinna på och vara stolta över! Den åländska självstyrelsen fyller 90 år i år. Den bästa presenten till Åland är ett renare Östersjön. Landskapets hälsning och tack till Östersjöfonden och till pristagarna för ert arbete för en bättre miljö.

Talmannens tal till Sjöfartsmuseet

Den högtidliga dagen till ära har jag beretts tillfälle att framföra det offentliga Ålands hälsning till sjöfartsmuseet och till er alla! Äntligen är dagen här då vi får öppna upp portarna för vårt efterlängdade delvis nya och mycket moderniserade sjöfartsmuseum. Ett museum i världsklass med stark lokal förankring. Ett konkret landmärke för att kulturen och vår historia är viktiga för oss på Åland Sjöfartsmuseet är så mycket mer än en samling vackra och intressanta föremål. Här finns berättelser och mängder av kunskap som väcker engagemang och stolthet. Museet förmedlar Ålands kulturarv men uppmärksammar även det maritima i Ålands samtid och även framtid. Vi har i sjöfartsmuseet en nischad specialinstitution som tar fasta på det maritima kulturarvet, en för Åland viktig konkurrensfördel. Genom sjöfartsmuseet får Åland värdefulla kontakter till det högre utbildningsväsende och till internationell forskning. Tack vare ombyggnaden har vi skapat en fascinerande mötesplats för maritima aktiviteter och aktörer. Sjöfarten är, har varit och kommer att fortsätta vara en mycket viktig näring för Åland. Det nya sjöfartsmuseet skall förhoppningsvis även blir en intressestimulerande faktor att räkna med i vår framtida sjöfart vid sidan av utbildningen och rederinäringen. Förhoppningen är att museet skall bredda och fördjupa intresset för sjöfarten och att den också ska stimulera den yngre generationen kvinnor och män till att fortsätta den åländska sjöfartstraditionen. Muséet står nu klart efter en lång process som omfattar utarbetande av framtidsvisioner, en arkitekttävling, projektering för om och tillbyggnaden och nu står museet klart att ta sig an uppgifterna på ett helt annat sätt och med helt andra förutsättnignar än förr. Jag vill framföra landskapets tack till Stiftelsen för Ålands sjöfartsmuseum, Ålands Nautical club och Mariehamns stad för gott samarbete. Vi tackar även arkitekterna Kangas & Vuorinen, Siljan konsult, Turing, Mariehamns Elkonsult, Byggtjänst Erik Hjärne, VVS konsultbyrå Bo Berndtson och utställningsplanerarna Amerikka Oy. Sist men inte minst vill vi tacka hela byggnadskommitten för allt arbete som den gjorts och särskilt förstås dess ordförande Bette Rosenlöf, landskapsregeringens ansvariga tjänsteman Jan- Ole Lönnblad och förstås museichefen Hanna Hagmark-Cooper med personal som tillsammans med alla andra gjort en gedigen insats. Tusen tack också till alla frivilliga som tillsammans tillfört sjöfartsmuseet tusentals arbetstimmar Med dessa ord tillönskar vi Ålands sjöfartsmuseum i sin nystart lycka och välgång - vårt sjöfartsmuseum av världsklass!

Idag firas en del av Ålands innersta kärna

I dag den 30 mars firar vi Ålands demilitariseringsdag. Demilitariseringen innebär att ingen militär personal får uppehålla sig på Åland och att inga befästningar får byggas. Åland är även neutraliserat och skall därmed hållas utanför krigshändelser. I samband med att Åland erhöll självstyrelse befriades även ålänningarna från kravet på militärtjänst.
När Åland år 1809 införlivades med det ryska kejsardömet påbörjades byggandet av en stor fästning i Bomarsund. Under Krimkriget 1854 angreps och intogs fästningen av trupper från Frankrike och England. Demilitariseringen blev alltså ett resultat av Rysslands förlust. Vid den efterföljande freden i Paris 1856 demilitariserades Åland genom en ensidig förpliktelse från rysk sida.
År 1914 gav signatärmakterna England och Frankrike det då allierade Ryssland tillstånd att befästa Åland. 1921 slöts Konventionen om icke-befästande och neutralisering av Ålandsöarna. Genom konventionen bekräftades demilitariseringen från år 1856 och samtidigt neutraliserades Åland. Konventionen undertecknades av tio stater.
Åland hade begärt återförening med Sverige och frågan Ålandsfrågan hade förts till Nationernas förbund för avgörande eftersom den var av internationell karaktär.
När NF fattadesitt beslut i juni 1921 blev det en kompromiss där ingen av de tre parterna i konflikten, Finland, Sverige och Åland blev helt lottlös. Finland fick Åland men måste garantera Åland sitt svenska språk och svenska kultur, Åland fick självstyrelse och Sverige fick garanti om att Åland inte skulle befästas. Ryssland är inte part i 1921 års konvention, men i Moskvafördraget om Ålandsöarna 1940 och fredsfördraget i Paris 1947 finns bestämmelser om Ålands demilitarisering. Däremot nämns inte neutraliseringen.
Ålands självstyrelse firar i år 90 år. Att Åland är självstyrt, enspråkigt svenskt och demilitariserat och neutraliserat är Ålands innersta kärna. Åland ligger strategiskt mitt ute i Östersjön. Utan demilitarisering och neutralisering skulle Åland vara en viktig utpost för allehanda militära aktiviteter. Trots att demilitariseringen säkras av olika avtal så finns det många utmaningar och öppna frågor att arbeta vidare med.. Det saknas bl.a. uppdaterade exakta kartor som anger koordinater för var Ålands demilitariserade gränser går.
Vi erfar en tendens att gränsen mellan civila och militära aktiviteter suddas ut och att det blir allt mer krävande att följa upp att inte demilitariseringen kränks. De militära aktiviteterna i Östersjön tenderar öka och Åland behöver därför en strategi för hur Åland kan agera och gentemot vem.
Ålands fredsinstitut och dess kompetenta personal är en oerhört viktig instans för Åland och bidrar med sakkunskap och fördjupning i de här oerhört viktiga frågorna.
Ålands landskapsregering arbetar med att formulera en strategi för demilitariseringen, ett dokument som lagtinget ser fram emot att få bidra till och debattera under nästa år.
Ålands demilitarisering är viktig som marknadsföring av Åland som fredens öar och även en trygghet för oss ålänningar och gör Åland unikt och vackert genom att här inte finns några militära befästningar och bestyckade fordon. Allt efter att omvärlden förändras är det viktigt för Ålands del att hela tiden följa upp och bevaka dessa viktiga frågor och tydligt markera Ålands speciella status.
För att fördjupa kunskaperna i ämnet deltar Ålands lagtings ledamöter idag i ett miniseminarium där Ålands fredsinstituts direktör Sia Spiliopoulou Åkermark föreläser kring Ålands demilitarisering.


Britt Lundberg
Talman

Att flyga utan vingar visar att unga är en enorm resurs

Jag har varit på världspremiär av kortfilmen "Att flyga utan vingar". Att göra en sex minuter lång kortfilm kräver mod. Ju kortare film destor mer krävande att varje sekvens är perfekt - annars störs helhetsintrycket. Det räcker inte med att ha ett bra manus, skådespelare och sen filma. Vilket bildspråk ska vi ha? Ska vi använda dialog eller bakgrundsberättare? vilka kameravinklar blir bäst? Hur k...an vi förstärka effekten med ljus, ljud eller musik... och så redigeringen. Det är ett kunskapsområde i sig. Det här är en riktigt bra film! Jag kommer att bära den med mig. Hoppas den kommer att visas på många filmfestivaler och att filmentusiasmen på Åland får möjligheter att leva vidare. Att projketet dessutom så gott som till sin helhet är utfört av ungdomar visar att de unga är en oerhörd resurs här och nu!

Gör det ändå

Människor är ofta oresonliga,
illojala och egoistiska -
förlåt dem ändå.

Om du är generös kommer du
kanske att anklagas för själviska motiv -
var generös ändå.

Om du är framgångsrik, kommer du att få
falska vänner och sanna fiender -
var framgångsrik ändå.

Om du är ärlig och uppriktig kommer
människor kanske att utnyttja dig -
var ärlig och uppriktig ändå.

Det du tillbringat år med att bygga upp,
kan någon annan rasera över en natt -
bygg ändå.

Om du finner frid och lycka,
kommer kanske någon att bli avundsjuk -
var lycklig ändå.

Det goda du gör idag,
kommer kanske att vara glömt i morgon -
gör gott ändå.

Ge världen det bästa du har,
och det kanske inte räcker -
ge det bästa du har ändå.

För i slutänden är det här en sak
mellan dig och Gud -
det var faktiskt aldrig en sak
mellan dig och dem.

Moder Teresa

Adb al Wali forskningsresande från Sund

Jag just hedrats med att få avtäcka en minnesplakett till Georg August Wallins ära. Wallin föddes för 200 år sedan och växte upp på Bergs gård i Sund. Wallin var bland de första europeiska vetenskapsmän som ägnade det talade arabiska spårket i det dagliga livet uppmärksamhet. . Under sina forskningsresor uppträdde han som muslimen Adb al Wali för att få nära kontakt med lokalbefolkningen och därm...ed få möjlighet att komma den arabiska kulturen i vardagen närmare. Han lärde sig också att traktera de olika arabiska musikinstrumenten. Han dog bara 41 år gammal och hann aldrig producera så mycket forskning men hans brev, skrifter och särskilt hans dagbok finns det intresse för att ge ut. Hisnande att en kille från Berg gård i Sund för 200 år sedan tog sig ut på sådana äventyr och hade så speciella intressen. Plaketten finns på huvudbyggnaden på Berg gård och museibyrån funderar på att ta fram en informationsskylt som skulle berätta lite om forskningsresande Wallin och Bergs gård. Tack Ålands kulturstiftelse för ett fint initiativ.

Jag har en dröm för Åland

Jag har en dröm för Åland. Om ett företagsamt, grönt, tryggt och öppet Åland, som byggs underifrån. Ett samhälle där allt börjar med dig, och där demokratin börjar hemma vid köksborden. Där du får möjlighet att kunna själv, och där respekten för varje enskild individ står i centrum.
Vi lever mitt i en globalisering och internationalisering som ger oanade möjligheter samtidigt som konkurrensen hårdnar. Då måste vi anstränga oss än mer för att värna vår särart och våra speciella rättigheter samtidigt som vi skall utveckla samhället och erbjuda de bästa villkoren för företagande och arbete.
Vi måste skapa balans i ekonomin. Det är ingen framtid med lånade pengar. Att leva i en bubbla över våra tillgångar skapar inte trygghet. Därför behöver vi bedriva en sparsam, ansvarsfull och beslutsam ekonomisk politik.
Vi ska ta med oss det bästa ur historien in i framtiden, men vi ska inte leva kvar i historien. Den stora faran är inte förändring, utan om vi inte förändras alls. Om vi har en dröm att tro på blir förändringen lättare att förstå, och då blir varje steg på vägen dit mindre skrämmande i sig. För ska vi få fler jobb och bättre välfärd, då måste det börja med dig och mig. Och med en dröm för Åland.
Det jag är mest stolt över under mina år i politiken är att jag åstadkommit resultat. Jag är beredd att jobba vidare med politik och att ge mitt engagemang för Dig och det åländska samhället – om du vill.

Som havregrynsgröt upphottad med en god senap

Jag vet inte om det anstår ett vicelantråd att tala i bilder och skämta om allvarliga ting men jordförvärvsbeslutet som fattats av liberalerna i regeringen inspirerade mig till följande liknelse


Den slarviga ändringen av jordförvärvsreglerna kan liknas vid havregrynsgröt upphottad med en klick god senap.
Havregrynsgröten symboliserar ett stabilt Åland med potential medan den goda senapen står för smakhöjaren, tillskottet som för med sig något nytt i form av nya markköpare.
Det finns en överenskommelse om att havregrynsgröten behöver serveras med annat än bara smöröga och socker för att bibehålla sin popularitet . Tillskottet ska vitalisera i form av nya skattebetalare.
Liberalerna bestämmer att havregrynsgröten serveras med en klick god senap.
Centern varnar för att senapen till och med kan vara en motsats till att vitalisera. Centern vill matcha vilka smaker som passar ihop med gröten så att konsekvenserna blir en ännu godare gröt. Man borde fundera på bär, nötter och honung istället, vilka inte bara ger något nytt utan även är hälsosamma och därmed vitaliserande i form av vitaminer, fibrer och nyttiga fetter dvs liknas vid nya skatteinkomster.
Skadan är skedd, liberalerna har slängt en klick senap på gröten utan att ha smakat av hur helheten fungerar. Det finns en risk att den goda havregrynsgröten inte längre smakar bra. Hinner nån dessutom röra om i gröten blir som bekant svårt att få tillbaka den ursprungliga smaken igen och betydligt svårare att utveckla den till en godare produkt än originalet.
Med en prioritering på att ta fram en fungerande lagstiftning där de olika smakerna är genomtänkta kommer centern att skrapa bort senapen och istället tillföra nyttigheter till gröten. En lagstiftning som skall ge en levade skärgård och nya skattebetalare och som inte ska kunna kringgås.

Beslut för rättvisa och jämförbara vitsord

Ett gigantiskt projekt där 11 ämnesvisa lärargrupper arbetat med att uppdatera grundskolans läroplan och föreslå kriterier för bedömning har gått i mål. Det har resulterat i att vi nu har kriterier för vitsordet 8 för årksurs 6 och avgångsklassen i alla olika läroämnen och en uppdaterad läroplan för grundskolan. Tack vare kriterierna kommer nu vitsorden att bli mer jämförbara och rättvisa. Det kom...mer att underlätta när man skall föra utvecklingssamtal och bli lättare att formulera vad skolan förväntar sig av eleven. Det kommer också att bli lättare för föräldrar och elever att bilda sig en uppfattning om vad som krävs och vilka delar man behöver arbeta mera med. Tack alla som bidragit. Den nya bedömningen införs hösten 2012, så att förberedelser och fortbildning hinner genomföras.

Språkfrågan gav framgången i EU-valet

Den åländska framgången i Europaparlamentsvalet 2009 i Finland handlade om vår tydlighet gällande svenska språket och vårt engagemang för frågor som är viktiga för kustområdena som tex fiske, sjöfågeljakt och Östersjöns miljö. Frågor som i det allt mer centraliserade Finland inte nått fram till och inte väckt intresse i Helsingfors. En egen parlamentsplats är en demokratisk rätt för Åland och skulle vara en svenskspråkig garant för Finland.
I språkfrågan agerar centern konsekvent och tydligt. Det räcker inte att värna om det svenska språket på Åland. Behovet av ett kunskapslyft om språkfrågan i Finland är enormt. Finland måste aktivt ta ställning för att det är ett tvåspråkigt land och se till att leva upp till det. Svenskan skall inte likställas med andra politikområden och ges resurser ifall det finns utrymme. Det här lyfter centern vid varje kontakt med företrädare för den finländska regeringen eller riksdagen. En ytterligare uppryckning behövs. Oavsett vad som diskuteras behöver språkfrågan finnas med på ett hörn. Det är en förutsättning för att Åland skall kunna fungera genom Finland i EU-gemenskapen
För att Finland skall utvecklas i sin tvåspråkighet behövs också ett mer grundläggande arbete. Googlar du på ett svenskt ord på nätet i dag så ges förklaringen till ordet i relation till hur det är i Sverige. Det är sällan man råkar på svenskspråkiga förklaringar till något finländskt. Internet och TV är oerhört viktiga instrument för språkets utveckling och överlevnad.

Språket, ungdom, idrott och playTV

Ungdomar, mediepolitik, fornminnesvård, våra sevärdheter, bibliotek och idrottspolitiken är några av de områden som inte rymts med i mina tidigare inlägg där jag redogjort för mitt arbete i regeringen under de senaste fyra åren.

Förutom kultur- utbildnings- idrotts- och ungdomsminister har jag även innehavt ansvaret som vicelantråd. Det betyder att jag i lantrådets frånvaro fungerat som ställföreträdare lett regeringens arbete. Jag har tillsammans med lantrådet deltagit i de stora diskussionerna. Centern har prioriterat att fokusera på självstyrelsens grundpelare och språkfrågorna. Vi har lagt grunden för nytt självbestämmande (ramlagen) som tryggar Ålands ställning och krävt respekt både nationellt och internationellt för Ålands speciella status och agerat konsekvent och kraftfullt för det svenska språket i förhållande till Helsingfors.

Landskapsregeringen har som första regering fört ett ungdomspolitisk program till lagtinget. Ungdomspolitiken är eftersatt och behöver både större engagemang, klara beslut och goda rutiner för att få genomslag. Vi har som enda regering i Norden minskat ungdomsarbetslösheten under brinnande lågkonjunktur, främst genom utbildningspolitiska lösningar, Katapult och praktikantplatser för unga.

I ett mediepolitiskt program föreslås ett rättvisare avgiftssystem som även skulle bli lägre än dagens licens. Vi förhandlar om upphovsrätter med Sverige för tillgång till TV över internet. Att det inte längre är olagligt att köpa TVkort från andra länder kommer att underlätta.

Inom fornminneshanteringen har alla fornminnen gåtts igenom från grunden genom dialog med markägare. En lagstiftningsändring har genomförts som både kommer att gynna markägarna och minska risken för att fornminnen ska behöva rubbas.

Ålandsmuseum har förnyat belysningen och nästa steg är en ny basutställning. Vi har öppnat upp Kastelholms slott för flera evenemang.

Vi har tillfört extra resurser till våra bibliotek för att utveckla digitaliseringen.

Vi har stärkt idrottens roll och underlättat för evenemangsturismen vilket gynnat bland annat Öspelen, PAF Open och EM MatchRace. . Åland har stått värd för många idrottsevenemang bl a Finlands svenska orienteringsmästerskapen, friidrottstävlingar för döva samt i senaste sommar Finlands svenska mästerskap för synskadade.

Och så har vi ju champagnefyndet som nu ger 3,5 miljoner träffar på Google.

Mycket har hänt inom den viktiga utbildningspolitiken

Utbildningspolitiken är den allra viktigaste näringspolitiken!
Under den här perioden har vi har lyckats få enighet och lagstiftat om en gymnasiereform. Reformen av gymnasialstadiet, som diskuterats i över 20 år, sätter den studerande i centrum och skall ge större flexilbilitet och bredare kompetens. Organisationen har nu verkat i drygt två månader. Mycket skall ännu finna sin plats. Men ingen har heller förväntat sig att allt ska vara färdigt på en gång. Det här läsåret innefattar en utmaning där organisationen genomförs i praktiken.
En viktig uppgift för alla att hjälpas åt att få studierna att löpa så smidigt som möjligt för den studerande.

Vi har skapat en gemensam studerandehälsa med samlade resurser och lika service till alla studerande inom gymnasialstadiet och Högskolan på Åland.

Vi har gått i mål med ett förslag till en effektivare och kompetenssamlad sjöfartsutbildning. Med ett nära samarbete med Högskolan på Åland, Åland yrkesgymnasium och näringen.

Vi har förverkligat en högklassig hantverksutbildning i Ålands Folkhögskola. Spännande och delvis spretiga ideer från olika arbetsgrupper genom åren har samlats i en modern läroplan och utbildning som nu har sin andra kull studerande.

Grundskolorna har trots den svåra ekonomiska situationen, fått behålla sina resurser. Prioriteringen av de yngsta eleverna är en klok investering för framtiden. Resurserna har möjliggjort fortsatt hanterliga undervisningsgrupper

Tack vare olika utbildningspolitiska insatser har vi som enda regering i Norden lyckats minska ungdomsarbetslösheten.

Medis tar nu emot kursdeltagare oavsett kommuntillhörighet. Medel har fördelats till ett EU-projekt där inflyttade studerar svenska inom sitt yrkesområde i kombination med att praktisera på arbetsplatser – allt för att underlätta anställning.

Vi har även säkrat behörigheten till högre studier i Sverige samt givit IT i skolorna en rejäl skjuts framåt. Vi har inskärpt att studentexamensproven måste garantera lika behandling och översättas korrekt till svenska.

Innan mandatperioden är slut skall vi fastställa ett forskningspolitiskt program för Åland och förnya grundskolans läroplaner och därmed skapa ett jämförbart betygssystem. Vitsordet 8 i olika ämnen ska betyda samma sak över hela Åland. Detta för att säkerställa att betygsättningen är rättvis och för att se till att kvaliteten är jämn i alla våra åländska skolor.

Centern har lindrat krisen för den enskilda människan

Centern bedriver en genomtänkt ekonomisk politik. Precis som man inom familjens ekonomi strävar till att bygga upp en liten buffert för att kunna klara oförutsedda händelser eller behov av investeringar så har centern inom landskapet sedan 1995 varit med och sparat ihop 120 m € till en reserv att kunna användas under svåra tider.
Inkomsterna genom den sk klumpsumman har under den här mandatperioden minskat drastiskt. Vi har därför använt våra sparade medel exakt så som det ursprungligen var avsett.
Vi har genomfört besparingar, många smärtsamma sådana, och utöver det använt utjämningsfonden. Målet med utjämningsfonden var att den enskilda ålänningen i vardagen skall drabbas så lite som möjligt ifall landskapet hamnar i ekonomisk kris. Vi har klarat sysselsättningen och har inte behövt knuffa ut personalen i arbetslöshet. Vi har tagit ansvar för att kommunerna i största möjliga mån fortsatt ska kunna bibehålla servicen och tryggheten för medborgarna trots att inkomsterna minskat dramatiskt för landskapet.
Inom stadspolitiken har Mariehamns centern tagit initiativ till minska stadens skuldbörda. Centern har även konsekvent lyft ekonomin och behovet av ansvarstagande och långsiktighet. Vi har även denna vår initierat till diskussioner mellan gruppledarna om gemensamma linjedragningar.
Vi håller ett fast grepp om den ekonomin och har ansvarsfullt skött våra ansvarsområden. Vi har bidragit till både en uppbromsning och inbesparing.
Helhetsansvaret har lantrådet och finansministern.

"Vems flicka är du då?" är inte alls pinsamt

Min vän Emina Arnautovic berättade om en kulturkrock (hon har nog berättat om flera)när hon flyttade från Bosnien till Finland. Hon var van att presentera sig med namn och något om sin familj. Att hon heter Emina och något om hennes föräldrar och var hon växt upp tex. När hon kom till Finland var det namn och titel som gällde. Plötsligt fick det för mig sedan tidigare lite pinsamma "vems flicka är du då?" en ny innebörd. Vi är internationella på Åland - så gör man tydligen på många platser ute i Europa och vi visar mer ett engagemang för själva människan än för det hon "är".

Beslutet om strandtomter är varken kontrollerbart eller ansvarsfullt!

Inflyttade fastboende skall få möjlighet att köpa strandtomt. Centern anser att vi behöver fler ålänningar.
För att skärgården och glesbygden ska utvecklas så behövs nya skattebetalare.
Det nyligen fattade beslutet som ändrar hanteringen av våra jordförvärvsregler är inte genomtänkt. För det första så finns inga kriterier för vad planering innebär. Avses att kommunen skall planera och fysiskt förverkliga infrastruktur för området eller räcker det med att markägaren köper sig en planering från en konsultbyrå? Eftersom beslutet inte har stöd i lag finns ingen beredning och ingen definition på vad "planering" betyder.
En andra fråga är vad som avses med fast boende? Som beslutet är fattat är det möjligt att innan köp skriva sig på Åland och efter köp skriva sig tillbaka på sin hemort. Utan lagstiftning finns det ingen definition på vad "fastboende" betyder.
Lagtingets parlamentariska kommitté har i sitt betänkande påtalat att uppföljning av jordförvärvsbesluten brister allvarligt idag och att lagstiftning behövs.
Det finns en risk att målet att få en levande skärgård och glesbygd får helt motsatt effekt med det förhastade beslutet.
Riskerna är att Åland istället för att berikas med nya inflyttade blir ett semesterparadis som lever upp några veckor då och då och att prisnivåerna blir så höga så att de som verkligen vill bo och leva på Åland inte har råd att köpa tomt.
Istället för slarvigt beslut i panik inför valet behövs en reform som ger mera livs- skattekraft till Åland!

En kommun - får vi rikemansskolor och skattehöjning?

Jag tar inte ställning till hur många kommuner som behövs på Åland. Det är kommunerna själva bäst skaffade att avgöra. Det finns många fördelar med att samla kompetens i större helheter och på så sätt skapa bredare service och mindre sårbarhet.
Att låta kommunerna finna samarbets- och hopslagningsformer själva kan uppfattas som mindre effektivt – på kort sikt.
En del talar om att Åland skall ha en kommun. Det låter smidigt och enkelt – men toppstyrt och flera frågor infinner sig.
Jag är stolt över att Åland har många grundskolor. Genom regelbunden tillsyn och nya beslut följer vi upp att kvaliteten är jämbördig. På Åland finns barn från alla samhällsklasser och befolkningsgrupper i alla skolor. Alla utvecklas och berikas tillsammans. Det här är en rikedom vi skall värna om! Här finns inga ghetton eller slumområden.
Hur blir det om Åland blir en kommun? Kommer medvetna föräldrar att sammanföra likasinnades barn i samma skola? Dithän har utvecklingen gått i Sverige – och delar av Finland följer efter…
En andra fråga bland många är - vilken nivå skall vi ha på servicen? Har vi en kommun så måste alla ha rätt till samma service. Vi har tuffa ekonomiska tider – betyder det att de som har god service får räkna med en försämring – eller är det högsta service som skall följas - hur skall det finansieras?
Viktiga frågor som behöver få svar.
Jag tror på reformer och organisationsförändringar som gör att vi kan få bättre ekonomi , god service, fler jobb och ökad bosättning på hela Åland.

Lycka till Annie - redan första vardagen höjer hon profilen

Hon är tuff Annie Lööf, svenska centerns nya partiledare. Från dagens knappa 6% av väljarstödet konstaterar hon kaxigt att hon ska göra centern till ett 20% parti. Omöjligt är det inte. På Torbjörns Fälldins tid röstade nästan 30% på centern.

Hon har sagt att hon har Margaret Thatcher som politisk förebild och att Ayn Rands ”Och världen skälvde” är den bästa bok hon läst. Hon är nyutexaminerad jurist, tydlig och rätt fåordig och har fungerat som partiets ekonomisk-politiska talesperson. Hon är uppvuxen i mörkaste Småland, har varit division 2 fotbollsvakt. Hon räknas till ”Stureplanscentern” och har ett oproblematiskt förhålande till invandring, samkönade äktenskap, sociala medier och är kompis med Fredrick Ferderley.

Maud har varit en skicklig och karismatisk ledare på många sätt. Hon lyckades skilja sig från moderaterna på ett elegant sätt 2006 och hon är verkligen Alliansens moder. Utan henne hade det inte blivit någon allians. Sen är det en annan sak att centern i alliansregeringen hjälpt moderaterna så mycket att de bleknat, hamnat i skuggan och även blivit otydlig i sin profil och därmed även förlorat väljarstöd.

Jag önskar Annie lycka till och hoppas att hon kan skilja centern från moderaterna lika framgångsrikt som Maud gjorde 2006 och att hon blir hela Sveriges gröna röst. Redan första vardagendagen med henne som partiledare kan vi utläsa en tydlig skillnad mellan centern och folkpartiet. I kärnkraftsfrågan.

Här presenteras bokslutet över kulturpolitiken

Det är dags att utvärdera och göra ett bokslut över regeringens arbete. Inom kulturens område är jag stolt över att kultur- och kongresshuset Alandica har förverkligats och invigts. Taklagfest har just firats för det om- och utbyggda sjöfartsmuseet, ett komplicerat projekt med många inblandade. Vi har förverkligat en högklassig hantverksutbildning i Ålands Folkhögskola.
Vi har fört fram ett mediapolitiskt program med förslag på ett rättvisare avgiftssystem. Vi har genom ett kreativt stödsystem och gott samarbete räddat Bio Savoy och skapat ett Medis oavsett kommuntillhörighet .
Jag har haft ambitionen att ägna samtliga politikområden inom min portfölj stor uppmärksamhet. Min uppgift som kulturminister är att tillse att olika kulturyttringar får de resurser som de behöver för att kunna verka och utvecklas. För att kunna det har jag aktivt deltagit i olika kulturevenemang och möten för att kunna vara lyhörd och lyssna hur olika kulturyttringar mår och för att ta del av verksamheterna. Jag har besökt i snitt 40 olika typer av kulturevenemang per år under perioden dvs minst 160 stycken totalt under perioden. Det är mycket, men väl investerad tid för att uppgradera och komplettera mina erfarenheter och min kunskap.
Den direkta fördelningen av medel sköts av en parlamentarisk tillsatt kulturdelegation. Utöver den är jag stolt över att litteraturnämnden och musiknämnden har införts under den här perioden. Avsikten är att få in mera detaljerad sakkunskap i beredningen av finansieringsbeslut. Konstnämnden fanns sedan tidigare.
För mig har det också varit viktigt att under den här perioden lyfta kulturen som politikområde. Kultur inte en guldkant för fritiden. Kulturens roll för den enskilda människan och samhällets utveckling, konkurrenskraft men även som viktig faktor inom vården och socialt har enorm potential.
I en artikel i onsdagens Nyan frågade sig reportern om kulturen är en ickefråga, eftersom det inte förs någon debatt.
Kulturpolitiken har under lågkonjunkturen fått behålla sina resurser trots att landskapets inkomster sjunkit med 30 %. I samtal med kulturintresserade i våra närområden uttrycks en beundran för vår förmåga att klara att upprätthålla resurser till ett mycket rikt kulturliv på Åland.
Kan det helt enkelt bero på att regeringen lyckats tillse att kulturområdet fått utvecklas och må bra?

Vi ska vara lika rädda om den offentliga ekonomin som den egna börsen!

Den offentliga ekonomin ska hanteras med samma omsorg som ens egen privata börs.

Har man för stora lån och utgifter så behöver man göra något åt situationen.

Det naturliga är att man funderar över om det är något i livsföringen som kan avstås ifrån och om det är något som man kan tillhandahålla på ett förmånligare sätt.Kanske kan man samåka eller dela en investering med grannen? Kanske hittar man ett sätt att få in ytterligare inkomster på? Allt för att få ekonomin att gå ihop - att få den i balans.

Mariehamn är överskuldsatt. Socialdemokraterna och liberalerna röstade 2009 igenom en "tillfällig" skattehöjning, för att köpa sig mer tid att hinna göra förändringar i stadens "livsföring". Nu talas det om att den temporära höjningen skall följas av en temporär höjning igen, eftersom ingen förändring åstadkommits!

Det är som om familjen istället för att se om sitt hus köper på avbetalning, tar ett smslån eller tigger lite mer pengar från grannen eller nån släktning. Varken särskilt tryggt eller långsiktigt.

För att vi med trygghet skall kunna förlita oss på en fortsatt hög kvalitet inom omsorgen och skolan måste vi se om vår ekonomi och sluta leva över tillgångarna och betala av våra lån!
Dessutom måste vi se till att staden har möjlighet att skaffa sig "extra inkomster" genom att stadsplanen möjliggör en utveckling så att företag vill etablera sig i staden.

Det krävs en ansvarsfull och ekonomiskt klok politik om vi vill ha en livfull stad med hög nivå på servicen till invånarna!

Mariehamn ska utvecklas i Mariehamn

Mariehamns centern ser med besvikelse på den senaste periodens brist på utveckling av staden. I Mariehamn har det senaste året gått åt till att strida om två våningar. Striden resulterade i att frågan utreds vidare! Vi befarar att det handlar om att politiker inte vill bekänna färg före valet…
Under tiden som staden utreder utvecklas våra närområden. Vi måste skapa ett starkt centrum så att Mariehamn kan utvecklas i Mariehamn och inte bara utanför!
Vi måste skapa förutsättningar för att näringslivet kan utvecklas vidare i vår stad. Det generar arbetsplatser. En stark och levande stad med goda inkomster skapar resurser som kan satsas på våra kärnområden skola och omsorg. På Så sätt skapas trygghet och trivsel.
Ett samhälle som är överskuldsatt är varken stabilt eller tryggt. Mariehamns centern har initierat att staden skall göra upp ett program så att stadens skuldbörda per innevånare inte överstiger medeltalet för kommunerna i landskapet 2015. Stadsfullmäktige har gemensamt gått in för att följa vårt förslag. Det började bra men arbetet har inte klarats av att föra i hamn i den takt som planerades. Nu får vi nöja oss med att skuldbördan inte skall öka 2012.
Det behövs kraftfulla beslut och ansvarsfullt ekonomiskt tänkande som bygger på en genomarbetad beredning. Det behövs nya vägar till samarbeten inom Mariehamn men även med andra aktörer utanför. För resultat behövs politiker med beslutskraft, mod och vilja att förändra. Stabil ekonomi ger trygghet till invånarna!

Man är integrerad när man är lycklig

Vi har en gemensam utmaning – att ta tillvara våra nya inflyttade invånares kompetens. De måste få utgöra den resurs de verkligen är. Vårt arbete med validering och språkundervisning i svenska som även kopplas till praktiskt arbete är mycket viktigt. Skyndsamt behöver vi får ett center som kan ge samlad information och vardagsnyttig information för våra nya ålänningar. En viktig aktör för lyckad integration är föreningslivet. Både kultur- och idrottsföreningar möjliggör oftast deltagande utan att språket är ett hinder. Genom föreningslivet kan man binda ihop det roliga med det nödvändiga – att lära sig med och av varandra medan man utövar en hobby. Det ”nödvändiga” kan vara att lära sig samhällets koder, att prata svenska i vardagen samt att skapa ett kontaktnät och därmed få större möjligheter att påverka sin livssituation. För att det skall lyckas behövs mera kunskap. Integreringen är en process där en individ hela tiden utvecklas och försöker hitta en balans mellan de världar hon/han befinner sig i. Processen kommer att innehålla både glädje och sorg. Sorg över att släppa något från den gamla kulturen och glädje över det man kan behålla och att man kan ta emot av det nya. Det är viktigt med kunskap för både oss som tar emot och de som kommer hit. Med kunskap byts negativa känslor och irritation mot förståelse. När är man integrerad? Jag tror att man är integrerad när man känner sig lycklig. När man känner att man både har en framtid och ett förflutet i det nya samhället.

Skogen är bästa platsen för att skapa nya ideer!

Kreativiteten är med all sannolikhet den tyngsta konkurrensfaktorn, nu och i framtiden. Det gäller att skapa kunskap om denna förmåga och på rätt sätt utveckla och utnyttja den till företagets bästa. Även inom offentlig förvaltning behövs kreativitet för att klara utvecklingen och för att ha en arbetsmiljö som är intressant. För många har ordet kreativitet en stark positiv klang. Det erbjuds det mängder med kurser och workshops för att lära ut kreativa tekniker för att få oss att tänka mer kreativt. Hjälper det? Kanke... Men en undersökning jag tog del av för en tid sedan visar att de flesta ideerna uppstår när man är i skogen. På andra plats återfinns "vid middagen". Semestern kommer trea följt av tjänsteresan på fjärde. "Under ett tråkigt möte" placerar sig femma medan ett intressant möte är sjua! Först på tionde plats återfinns de krativa teknikerna... Det här påminner mig om en artikel jag läste om ett IT företag som avskaffade kafferasterna för att på så sätt göra ett försök att höja effektiviteten. I korridoren placerades en kaffeautomat som erbjöd gratis kaffe av alla tänkbara sorter vilka kunde avnjutas vid skrivbordet. Resultatet blev att företaget födde färre nya ideer. Kreativiteten sjönk. Så jag skulle vilja komplettera listan ovan med kafferast och likställa den med "vid middagen". Jag tror på att fria diskussioner väcker nya fräscha ideer! Låt oss aldrig sluta umgås!

Centern är företagspartiet som stöder ett livfullt centrum

För ett livfullare centrum och för att staden skall vara intressant att bo i, flytta till och besöka så behövs fler bostäder och fler butiker.

Vi stöder fullt ut en utveckling av stadens centrum. Vi stöder att Magazintomten skall få bebyggas med åttavåningar.

I ansökan från entreprenören finns en snygg skissritning där de två översta våningarna utgör torn - ett förslag som vi tycker är t.o.m. snyggare än en kompakt och per våning större byggnad med något färre våningar.

Många pariter talar om företagsamhet och företagsvänlighet. Det räcker inte att prata....Handlarna i Centrum är helt eniga om att det behövs mer liv i Mariehamns centrum vi ger dem vårt fulla stöd.

Regionkommittens ordförande har besökt Åland

Regionkommittens ordförande Mercedes Bresso besöker Åland. Vi har haft intressanta diskussioner om vår rättmätiga rätt till parlamentsplats. Hon har bidragit med endel nya ideer bl a bekräftade hon en tanke om att vi borde testa att få undantag från sulfatdirektivet - vilket skulle vara oerhört värdefullt för vår sjöfart.

Vi besökte också bl a Trobergshemmet. Hon var mäkta imponerad över nivån på vår service och blev i det närmaste mållös när hon fick höra att vi har 0,8 personal per klient.Ändå vet vi att det kan vara oerhört tufft att jobba inom vården.

En tydlig och lagklok ålandsminister!

Justitieministern och tillika ålandsministern Anna-Maja Henriksson har varit på besök idag. Vi har diskuterat språk, självstyrelsen, sjöfart, paf, energi och inflytande i EU. Hon är en ärligt engagerad och en lagklok kvinna. Hon uttalar sig också väldigt tydligt i språkfrågor. Det känns lovande! Vi var också till Lyceet på besök och en grupp studerande fick ställa frågor. Intressanta och riktigt begåvade sådana!

Vi behöver hållbara beslut som bygger på en genomtänkt strategi!

Det är angeläget att Åland upplevs öppet, välkomnade och attraktivt.

Vi möter ofta företagare och ambitiösa privatpersoner som har tankar om ny marknad på Åland och intresse av att leva, arbeta och bo i vårt samhälle – men som tror att det inte går att etablera företag eller bosätta sig på Åland.

Informationen om vår särart har uppfattats som isolerande istället för strategiska instrument för långsiktig livskraft.

Vi har en paradox att hantera. Ju mer internationell värld vi är en del av desto större är orsaken att fundera på vilken utveckling vi vill ha. Vi är inte ensamma om att ha restriktioner när det gäller markägande – Danmark är ett exempel, fler finns i Europa.

En översyn och justering av jordförvärvslagstiftningen behövs. För centern är det viktigt att individers rättigheter bygger på lag och att förändring sker på ett demokratiskt sätt och behandlar alla rättvist.

Vi har därför konsekvent motsatt oss att landskapsregeringen genom beslut skall förändra dessa grundläggande självstyrelsefrågor, som enligt lag skall behandlas av 2/3 av Ålands lagting!

Utan konsekvensbedömning och genomtänka definitioner kan vi inte vara trygga med vad vi besluter. Vi måste tillse att vi inte skapar en utveckling där nästa generation inte har råd att bosätta sig på Åland.

Vi behöver hållbara beslut som bygger på en genomtänkt strategi.

Det är inte ansvarsfullt att först göra förändringar och efteråt ta ställning till tillämpning och följder av beslutet.

Ålandsexemplet intressantare och aktuellare än någonsin idagen oroliga värld

Åk 6 från Björneborg har varit på besök. Härligt att få sprida positiv kunskap om Åland till Finland. Ålandsexemplet är aktuellare och intressantare än någonsin när krig och konfliker är vardag även för ungdomarna. Tillsammans konstaterade vi att vi kan vara stolta över att Ålandsfrågan kunde lösas med en kompromiss. Istället för att Sverige och Finland börjar kriga om Åland och eftersom frågan var av internationell karaktär lät man Nationernas Förbund besluta i frågan. Som alltid i en kompromiss - ingen får allt men alla får något. Åland fick självstyrelse, Finland fick Åland och Sverige fick Åland demilitariserat. "Tänk va klok man va förr" , sa en av dem.

Ett av mina mål är att finländare skall bli stolta över Åland...

Ogenomtänkt ändring i näringsrätten kan beröva Åland det svenska språket!

Grundpelarna för varför Åland är intressant och unikt är självstyrelsen. Självstyrelsen bygger på grundläggande regelverk som styr jordägande, hembygdsrätten och näringsrätten. Jag och mitt parti, centern, anser att det finns orsak att se över och modernisera dessa regelverk till vissa delar. En enig parlamentarisk kommitte har kommit fram till vilka förändringar som behöver göras.

När man gör förändringar inom de lagstiftningar och regelverk som reglerar det innersta av självstyrelsen är det viktigt att det görs genom lagstiftning så att förändringarna blir ordentligt belysta och konskekvenserna genomtänkta.

En ogenomtänkt förändring av näringsrätten kan beröva Åland det svenska språket.

Se även vår partiordförandes insändare: http://www.nyan.ax/ledaren/insandare.pbs?news_id=64830&news_instance=119

Savoy är räddad! Centrum nästa!

Som kulturminister är jag stolt över att vi lyckades skapa en kreativ lösning på savoyfrågan. Det är mindre än tre år sedan som det ett tag såg ut som att Bio Savoy sagan var all och att byggnaden skulle jämnats med marken. Vi lyckades forma ett stöd som idag resulterat i att Åland har en biograf och att den anrika funkisbyggnaden finns kvar i stadsbilden. En lösning som gynnar kulturhistorien, kulturen och framförallt ålänningarna och våra besökare. Det är ett fattigdomsbevis att inte ha en biograf!
Själv gläds jag också åt utvecklingen i Mariehamn men är långt ifrån nöjd ännu. Vi vill göra mer! Ett av de största hoten mot centrumutvecklingen är om vi inte kan vara med i tävlingen om företagsetableringen. H&M och andra viktiga dragplåster kastar lystna blickar mot affärsområdena utanför Mariehamn.
Skall vi ha ett levande centrum har vi inte råd att vara rädda för utveckling och vi måste våga säga ja till entreprenörskap och framtidstro. Vi behöver politiker som vågar förändra och ser möjligheter!
Det första steget är att säga ja till att Magazin får byggas ut med åtta våningar. Det ger Mariehamn ett hotell till och affärslokaler som kan konkurrera med rimliga kvadratmeterhyror och erbjuda toppenläge. Fler affärer ger mera människor och mera människor ger fler kunder till alla! Ett centrum med liv och rörelse skapar trivsel och är attraktivt både för oss ålänningar och mariehamnare men drar även till sig köpsugna turister som vill flannera.

Klokt sagt

Många människor försummar den lilla lyckan, för de väntar förgäves på den stora.

Sagt av coachen och företagskonsulten Cale Carniegie ( d. 1955)

Idag hedrar vi minnet av Sally Salminens mod och författarskap

Sally Salminen - Ålands första succeförfattare - föddes för 104 år sedan. Idag är det kulmen på firandet av hennes jubileum och vi kommer att avtäcka ett minnesmonument för att hedra henne och hennes författarskap.


Som 30 åring vann Sally Salminen första pris i en romantävling med romanen "Katrina".

Men vägen från dröm till verklighet hade varit lång. Under barndomen beklagade hon sig ofta i sin dagbok att hon inte hade råd att köpa böcker hon ville också gärna utbilda sig. Hon drömde om att bli författare men konstaterade att hon nog var för fattig och okunnig. Hon arbetade i andelshandeln, flyttade till Stockholm och arbetade som hemhjälp och sökte sig vidare till New York där hon på fritiden började skriva på allvar. Katrina blev hennes genombrott och också hennes livs succé.

Sally Salminen hade stark känsla för kvinnofrågan. Hon uppmärksammade orättvisor och kränkande tal och var inte sen att protestera, kommentera och försvara. Hade hon varit karl kanske hon hade blivit redare eller befäl på ett fartyg, men eftersom hon var kvinna var detta omöjligt. Litteraturen blev istället hennes väg till framgång.

I Katrina beskriver Sally Salminen en österbottnisk ung kvinna som flyttar till Åland lockad av sin mans falska förspeglingar. Hon kämpar behållerr sin stolthet och vägrar ge upp trots fattiga förhållandena och fientliga bemötanden. Katrina berättar om en stark och kämpande kvinna, som kämpar för sig och sitt. Hon gick hårt emot makthavarna hemma på Vårdö och boken togs inledningsvis emot med blandade känslor. Det sägs att det fanns de som övervägde att stämma henne, så starkt rabalder blev det. Katrina blev dock en succé internationellt och översattes till ett tjugotal språk och kommer fortfarande i nya upplagor i flera länder. Det finns översättningar till finska, estniska, isländska, ungerska, holländska, slovakiska, tjeckiska, danska, engelska, tyska, norska, franska, spanska, lettiska, polska, ryska, italienska, rumänska och serbokroatiska.
Katrina har även filmats 1943.

"Hon var lärd som ett troll, denna Vargataflicka" konstaterar författaren och vännen Valdemar Nyman. Berömmelsen efter Katrina satte stor press på Salminen. Publiken och kritikerna ville alltid att hon skulle skriva en ny Katrina och i brev skriver hon att succéromanen blev "ett black om foten" för henne.

1995 beställde landskapsstyrelsen till sitt 75 års jubileum av självstyrelsen ett musikteaterverk som bygger på Salminens roman. Musikteatern komponerades av Jack Mattsson och Robert Liewendahl skrev manus och Lars Hulden sångtexterna. Musikteatern blev en stor framgång och föreställningar gavs förutano 1997 även 1998 och 2000.

2006 inrättade landskapsregeringen Sallypriset som beviljas utna ansökan till åländksa kulturarbetare som på ett eller annat sätt arbetar i Sally Salminens anda och genom sin konstnärliga verksamhet har lyckats sätta fokus på Åland även utomlands. Priset delades ut första gången 2007 och tilldelades då operasångaren Jenny Carlstedt och ifjol 2009 mottogs priset av författaren Ulla Lena Lundberg.

Idag på självstyrelsedagen fyra år efter 100 års jubileet kommer vi till kulmen för firandet av Sally Salminen 100 år. Det är dags att avtäcka ett monument för att hedra hennes minne och gärningar. Ett minne som tillsammans med hennes litteratur som studeras i alla våra grundskolor skall få oss att för alltid påminnas om hennes litterära storhet, hennes mod att visa på orättvisor och förebilden som påminner oss om att vill man tillräckligt stark bli någonting eller göra någonting så lyckas man bara man inte ger upp för tidigt.

Premiärdopp!

Jag har simmat idag! Säsongens första dopp. 13 grader. Jag har aldrig simmat i sjön i maj tidigare. Det var faktiskt riktigt härligt. Ett sätt att få lite längre sommar...?

Mordet på Anna Lindh och politiskt rävspel

Jag har läst boken "Väninnan" av Eva Franchell. En berättelse om mordet på Anna Lindh, men också om vad som hände i den socialdemokratiska maktens centrum mellan valsegern 1994 och valförlusten 2006.

Eva Franchell var pressekreterare åt Anna Lindh och blev själv ett jagat villebråd i medierna eftersom det var hon som var vänninan som shoppade med Anna på NK. I boken berättar hon sin egen historia om åren i maktens och händelsernas centrum.

Vi får inblick i ett slutet system, där alla tävlar om några få platser. Hur en del blir bergtagen av makten. Om två av tupparna
Pär Nuder och Leif Pagrotsky som är angelägna att ta för sig. Om Lars Danielsson som har koll på allt.(har just köpt hans bok "I skuggan av makten")

Det började med "Estonia" och sedan radade de politiska prövningarna upp sig: Sydafrikasatsningen, Mona Sahlins Toblerone-affär, Göteborgsbranden, krigen på Balkan, EU-ordförandeskapet, trängselavgifterna i Stockholm och tsunamin.

Eva Franchell var pressekreterare åt Anna Lindh när hon var miljöminister och fortsatte sedan med till UD. Vi presenteras en politisk kultur som präglas av konkurrens och revirstrider. Intressant att läsa om konkurrensen kring vem som får sitta närmast statsrådet i regeringsplanet och vemsom utses att vara gäst i tevesoffan på morgonen?

Läsaren får beskåda spelet bakom de lykta dörrana och höra hur de olika falangerna inom sosse-eliten skyller på varandra rädda för att bli sittande med Svarte Petter. Det handlar om utfrysning och maktkamp. Jag frågar mig - Finns det ingen politisk glöd? eller falnade den på Rosenbad?

I detta maktspel deltog Anna Lindh, och Eva Franchell är övertygad om att hon ville bli både partiledare och statsminister.
Eva Franchell presenterar en ambitiös och seriös politiker i Anna Lindh i kontrast till den shoppande och fnittrande ministern som man mest fått del av i media.

Eva var också nära vän med Anna Lindh och i boken beskrivs både vänskapen och allt det svåra efter mordet och hur jagad och utsatt Eva själv blev.
Boken "Väninnan" är hennes försök att förstå vad som hände. Klart läsvärd.

Mina semesterdeckare

Jag hade semester runt påsken och sträckläste tre deckare - alla rätt så olika

Den mörka ängeln av Mari Jungstedt. En lättläst deckare som utspelar sig i Visby och inleds med att den nya kongresshallen skall invigas.
Dagen efter invigningen hittas festfixaren mördad i en undanskymd personalhiss i byggnaden.
Kort efter mordet totalförstörs tre sommarstugor i en våldsam brand. Kommissarie Knutas söker kopplingar och ställs inför ett mörkt drama. Kul att läsa en deckare där man känner miljön och även kan sätta ansikten på de olika personerna som medverkar. Annars kommer inte den här deckaren att hamna bland de oförglömliga - men en perfekt bladvändare och semesterbok.

Den andra var Till dess din vrede upphör av Åsa Nilsson.

Ett ungt par dyker under isen efter ett havererat flygplan på botten av en sjö i Kiruna. Någon täpper igen vaken och de båda dykarna drunknar. När kvinnans kropp hittas i Torneälven ett drygt halvår senare, dras kammaråklagare Rebecka Martinsson och polisinspektör Anna-Maria Mella in i fallet. Härliga miljö- och personskildringar.


Den tredje var Låt den rätte komma in av John AjvideLindqvist.
Något så ovanligt som en svensk skräckroman. Boken utspelar sig i förorten Blackeberg. I ett av hyreshusen sitter tolvårige mobbade Oskar och läser skräcknoveller. Han drömmer om att få tillfälle att hämnas. En dag har en pojke mördats på ett chockerande brutalt sätt, samtidigt har Oskar fantiserat om att döda mobbaren Jonny. Oskar får för sig att han kan få oerhörda saker att hända.
Han träffar en nyinflyttad flicka som heter Eli och blir kär. Eli är inte som andra. Mer berättar jag inte annat än att historien kommer att handla om vampyrer. Romanen är omtumlande, överraskande och riktigt skrämmande ibland riktigt äcklig. Romanen är redan filmatiserad och har som film fått bra kritik. Jag vet inte om jag skulle våga se den.....

Måste jag välja en av dessa som etta så blir det Nilssons deckare.

Visst kan vi hjälpa Finland...

Bra att ni skall träffa Vanhanen - Finland sku behöva lite hjälp - var en kommentar till Helsingforsresan på Facebook.

Vi har hjälpt Finland öka andelen vindkraft. Det kan enkelt åtgärdas genom att inkludera Åland i det tilltänkta Feed in systemet. Finland kan undvika kritik för att landet har en autonomi som står utan representation i EU. Ge Åland en parlamentsplats. Ge finländarna tillhörande jämbördiga möjligheter (finska/svenska)att kunna ta del av sina rättigheter och skyldigheter genom att kunna läsa kollektivavtalen. Genom att följa självstyrelselagens förarbeten och intentioner och översätta kollektivavtal till svenska.

Interner läser in godnattsagor till sina barn

Jag samlar på goda nyheter. Läser just en bok med den titeln. Camilla Borgström har givit ut boken för att visa på att det visst finns goda nyheter - som en motpol till allt det negativa som vi dagligen möts av. Själv hörde jag en god nyhet i morse. Ett fängelse som inlett ett projket där pappor läser in godnattsagor till sina barn. Dubbelnytta flera interner fick nytt intresse, flera har inte överhuvudtaget läst tidigare, samt ett konstruktivt och uppbyggligt sätt att upprätthålla en relation till barnen.

Tillbaka efter semestern

Jag har redogjort för inbesparingarna inom utbildnings- och kulturområdet i lagtingets spörsmålsdebatt idag. Fortsätter med att läsa in mig inför morgondagens föredragningar och ser fram emot att åka på partimöte till Sund i kväll.

Tänk rätt bli framgångsrik!

Har just läst ut "Tänk rätt bli framgångsrik" och lärt mig att det är våra tankar som avgör vår framtid. Tänk positivt!

Det vi behöver är enligt författaren Napoleon Hill, tron på oss själva, vara målmedvetna, ha skapande fantasi samt en klar målsättning med vad vi vill uppnå. Förstås behövs tillräckligt med engagemang och kraft för att nå våra drömmas mål.

Det är inte sagt att vägen dit är spikrak eller ens att målet uppfylls genast, det krävs en idé och tankekraft för att veta hur nå hela vägen fram. En lärdom att ta med sig genom livet.

Mycket nytt i grundskolan - sifferbetyg i trean?

Ett omfattande läroplansarbete är på gång i grundskolan. Hälsokunskap föreslås bli nytt läroämne. Välkommet ,men på bekostnad av vad? Inte biologin-säger biologilärarna... Fysik och kemi utvecklas. Nytt bedömningssystem. Jag överväger sifferbetyg från åk 3? Tankar har funnits på gemensamma bedömningsgrunder för vad vitsordet 8 skall innebära i olika ämnen i olika årskurser. Men det verkar vara rätt så problematiskt. Vad tycker ni?

Kriminalare sin gíllar Siwan

Jag läser just nu "Tre sekunder" av Roslund och Hellström. Jag börjar bli smått bekant med kriminalkommissarie Ewert Gren. Har ni tänkt på att alla manliga kriminalkommisarier verkar ha en vurm för en särskild typ av musik. Hamilton avnjuter Beethoven medan Wallander kopplar av till opera som Tosca av Puccini med Pavarotti. Morse föredrar Italiensk opera medan Edvardssons Winter spisar jazz, i Leif GW Perssons böcker gillar man dansmusik. Ewert Grens musikvurm för Siw Malmqvist var dock en överraskning. Det verkar kanske aningen smalt. Kanske det är så att de olika musikstilarna börjar ta slut. Är det därför Nessers Barbarotti inte alls verkar intresserad av musik.

I "sommar" i P1 ´filosoferade Jan Guillou kring varför inga kvinliga krimalkommisarier verkar vara musikintresserade. Hans teori var att där var förvecklingar i privatlivet intressantare...