Centerns gruppanförande

Herr talman!
I samband med presentationen av regeringsprogrammet lovade lantrådet att regeringens politik skulle konkretiseras i den första tilläggsbudgeten. Vi skulle få veta hur landskapets ekonomi skall balanseras och det som regeringen kallar för hållbarhetsgap på 20 miljoner skulle avskaffas.
Nu har vi fått regeringen Sjögrens första tilläggsbudget. Tilläggsbudgeten innehåller en del vällovliga ambitioner och åtgärder,men tyvärr lever den inte upp till det som sades i samband med presentationen av regeringsprogrammet. Vi tycker den är kall, saknar framtidstro och uppbyggande åtgärder. Den föreslagna politikenbromsar oss in i framtiden. Regeringen vill centralisera men inte bara från landet till staden utan även centralisering från Åland till Helsingfors. Självstyrelsepolitisk verkar regeringen vilja ta steg mot att göra Åland till en kopia av Finland, istället för ett samhälle som är unikt och tänker själv.
Vi har fått ett förslag från regeringen som drabbar de mest utsatta.
Alltför få svar ges och många frågor lämnas obesvarade.
Vi vill ha en bra och substantiellt innehållsrik debatt därför gav vi regeringen lite försprång och gav en del av våra frågor på förhand och vi förväntade oss att lantrådet eller finansministern skulle gett oss tydliga svar på åtminstone följande öppna frågor;
1) Hur skall inbesparingen på 700 000 euro inom de sociala stöden förverkligas, vilka stöd kommer att sänkas? Vilka befolkningsgrupper är det berörs?
2) Vilka större investeringar kommer att genomföras under perioden och på vilket sätt avses de finansieras? Över budgeten, via bolag eller med annan extern finansiering?
3) Har landskapsregeringen analyserat de socialpolitiska och kommunalskattepolitiska konsekvenserna som sänkningen av landskapsandelarna med fyra miljoner kommer att innebära för innevånarna, speciellt i de små kommunerna?
4) Det finns flera reformer som har beröring med varandra, bla Kommunternas social tjänst, kommunreformsutredningenpå Åland, ny kommunallagstiftning och social- och hälsovårdsreformen i Finland. Vilken är LR:s strategi. Vad skall förverkligas och i vilken ordning?
5) Varför finns det inte någon driftsprivatisering i tilläggsbudgeten?
6) Hur och på vilka områden skall de återstående två tredjedelarna (c 15 miljoner euro) skäras underperioden?
7) att spara två miljoner euro inom ÅHS kommer sannolikt att få konsekvenser för sjukvården. Vilka prioriteringar gör landskapsregeringen inom vården?
8) Om ombudsmannamyndigheterna flyttas till Finland, vilken självstyrelsepolitisk signal ger det och vilka garantier finns det långsiktigt för service på svenska?
För att vi ska kunna ta ställning så behöver vi underlag och veta vad som föreslås. Det har också alla de som ska arbeta med att förverkliga budgeten rätt till och framför allt det är en förutsättning för att ni som regering garanterat ska orka klara av att genomföra reformerna. För att kunna arbeta hållbart och framåtsyftande behöver vi också veta hur inbesparingarna ska se ut 2018 och 2019. För att kunna arbeta hållbart behövers det konsekvensanalyser. Hur står sig förslaget i förhållande till målsättningen att Åland ska vara ett hållbart samhälle 2051 – ekonomiskt, socialt och miljömässigt vilka är konsekvenserna?
Vad betyder förslaget för vår framtid, våra barn. Vi saknar den utlovade barnkonsekvensbedömningen. Vilka är konsekvenserna för barnen?
Vi önskar också veta vilken förändring av beskattningen som landskapsregeringen anser att behövs med tanke på näringslivets utveckling?
Låt oss lyfta blicken lite. Vad är det viktigaste för ett framgångsrikt samhälle? Jag har sökt runt efter uppgifter och svar som förenar fler länder, organisationer eller forskningsrapporter – för att få en bredare bild.
Det viktigaste för ett framgångsrikt samhälle anges ofta vara utbildning och skola med behöriga lärare. En skola där ingen får ställas utanför och där allas kapacitet tas tillvara. Här har regeringen är fantastiskt möjlighet och avgörande uppgift för att skapa en skolform som dessutom kommer att locka till inflyttning av alla de som uppskattar en hög kvalitet på skolan.
Från näringslivshåll lyfts immateriella rättigheter som något som blir allt viktigare för företags tillväxt och utveckling. Studier visar att företag med patent, varumärken och designrätter har fler anställda och högre intäkter än företag utan sådana tillgångar. De har fler anställda, betalar i genomsnitt 20 procent högre löner, har i genomsnitt 29 procent högre intäkter per anställd. Vad betyder det här för Åland och vad för Åland för att vara med i utvecklingen.
För ett framgångsrikt samhälle anses det viktigt att det ledsframgångsrikt. Det behövs ledare som är tydliga om uppgifter, roller och ansvarstagande, som bryr sig om sina medarbetare är medveten om att varje situation påverkas av vad vi säger och gör och hur vi har det inombords. Alltså skapa en vision och se till att den förankras bland medarbetarna och kompletteras med mätbara mål. Det behövs tydlighet och en ledning som vet vad man vill göra. Det finns inga genvägar men det skadar oerhört att använda svepande formuleringar som skapar oro och osäkerhet. Det kostar mycket pengar.
Integrationsfrågan står högt på många regeringars politiska dagordning. Individens integration är beroende av en mångfald faktorer där tillgången på arbete är den viktigaste. Ordnar det sig med arbete så kommer de andra delarna med på samma gång. Välkomna med spännande åtgärder som skapar förutsättningar för nya jobb
Förstås lyfts folkhälsomålen som innehåller bla tillgång på bra mat, motion, ekonomisk trygghet och tillhörighet i samhället. Därför tycker vi att prioriteringen att spara mest på ÅHS är fel.
Det här är några exempel. Tyvärr har dessa frågor mycket litet om ensnågot utrymme eller prioritet i förslaget till budgeten som vi nu fått och som anger riktningen för resten av året.
Resten av året, det är också något nytt för mandatsperiodens första budget. Tidigare regeringar har i den redovisat för reformer och den övergripande politiken för hela mandatperioden. Förslaget vi nu har till behandling upptar bara vad som ska genomföras i år – för bästa regering, ni kan väl inte mena att det här är mandatperiodens ambitioner?
Många av de utmaningar vi står inför på Åland väljer regeringen att skjuta framför sig. Många av inbesparingarna får ”Någon Annan” ta ställning till. Vill man bedriva en politik som ska göra landskapet effektivt och där personalen ska stanna kvar och arbeta och trivas så behöver ni ge avsked till ”Någon Annan”. Någon Annan löser inga problem men skapar med sin otydlighet onödigt dyra lösningar och personal som i värsta fall får arbetsrelaterade utmattningssymtom.
Åland har självstyrelse! Självstyrelsen är något vi ska använda samtidigt som vi måste värna och utveckla den. Den är ett fantastiskt instrument som ger oss möjligheter att utveckla vårt samhälle. Vad är Ålands regering på väg att göra med vår självstyrelse?
Det finns ett gammalt talesätt som säger "det blir som man tänker". Sällan har ett talesätt besannats så snabbt som under den här mandat perioden. När den nuvarande regeringen tillträdde lade den största energin på att lyfta fram alla problem och formulerade ett så stort strukturellt underskott som möjligt. Det skulle bli "blod svett och tårar".
När fem månader gått kan vi konstatera att Åland förlorat ett vindkraftsstöd på 60 miljoner euro, fått ett löfte om höjd klumpsumma som två dagar senare av finansministern förvandlades till ytterligare en utredning på finansministeriet, Chipsfabrikens framtid är i vågskålen och social-och hälsovårdsreformen i Finland hotar dränera Åland på ytterligare ca 16 miljoner euro och vad betyder den i förhållande till vårt svenska språk? Det blir som man tänker. Det är dags för regeringen att börja formulera positiva framtidsvisioner som kan ge ålänningarna framtidstron tillbaka.
Vi såg fram emot tilläggsbudgeten som skulle ge regeringen en ny chans att visa sina planer efter problemet att hitta gemensamma politiska lösningar i det otydliga handlingsprogrammet.
Låt oss hoppas att regeringen inte väljer att utöver alla redan existerande kriser skapar en kris i den kommunala sektorn och därigenom försämra basservicen och tryggheten i det åländska samhället.
”Nya tag” betyder för oss positiv förändring. Regeringen har hittills tyvärr gett uttrycket ett annat innehåll.
Vi delar inbesparingsambitionerna men vi har gjort en annan prioritet. Vi spara mindre på ÅHS och vi spara mindre på utbildningen tar istället mer i från de hårda värdena som tex infrastruktur.
Vi kommer i debatten att återkomma till fler synpunkter på förslaget och presentera våra motioner Motionerna är vår möjlighet att bidra till förbättringar av regeringens budgetförslag som vi gör lite varmare.