Vi äter oss till mängder av sjukdomar - storpolitiken finns i mataffären.

I Danmark saknar grisarna knorr på svanen. Uppfödarna klipper bort dem för att grisarna är så stressade att de biter av den annars. I mataffären möter vi storpolitiken och vilka varor vi väljer kan vara en nyckel för förebyggande hälsovård. Men det är en tät djungel att ta sig igenom. Vi behöver lära oss att tänka ett varv till i mataffären. Men det är svårt för det syns inte nödvändigtvis på utsidan på köttet, det enda stället det märks på är prislappen. Ditt val kan skapa en levande landsbygd. En vanlig banan kan innehålla upp till sju olika sorters bekämpningsmedel, både i skalet och i fruktköttet. Det du väljer gör skillnad. Ditt val kan förhindra att resistensen mot antibiotika växer. Konsumenterna har ett ansvar, men även vi politiker och alla politiker i hela världen. Så att det fortsättningsvis ska produceras hälsosam och sund mat nära oss. Idag äter vi oss till mängder av sjukdomar. Dessutom finns det ingenting som är så vackert och sunt som landskap som är bearbetade av bonden och mular. Vardagsmat är storpolitik. En viktig fråga att arbeta med när vi skapar världens bästa vardag.‪#‎världensbästavardag‬ ‪#‎vardagsmat‬

Den som uppfattar framtiden som motvind går åt fel håll

Åland behöver stabilitet och framåtanda. Med avstamp i historien ska vi ta sikte mot framtiden. Vår demilitarisering och neutralisering är unik och tryggar vår vardag i ett skakigt Europa. För att få framgång i vårt framtidsarbete måste vi ha ständig kommunikation och närvaro i internationella och nationella sammanhang. Av det förflutna kan var och en lära. Idag gäller det att också lära av framtiden. Då gäller det att vara närvarande i nutiden. Allt hänger ihop och det som händer runt omkring oss påverkar oss. Därför måste vi vara medvetna om vad som sker så att vi kan förhålla oss till det. Vi har en riksdagsledamot som påverkar att lagar som stiftas i Finland men gäller oss också ska passa in i vårt samhälle. Vi har representation i det nordiska samarbetet, som vi också ska överväga om det inte core skäl att anhålla om fullvärdigt medlemskap till. Men vi har ingen formell beslutande plats i Europaparlamentet. Det demokratiska underskottet kräver ännu mer av oss i form av närvaro och påverkan. Det är i EU som en stor del av vår vardag skapas. Därför är det oerhört viktigt att vi hänger med och har gott om kontakter så att vi kan medverka till att besluten som fattas är kloka och fungerar även för oss.

Vi vann!

Det är inte ofta som jag får gratulationer efter fullmäktige, men igår kväll hände det. Budgeten för staden 2016 är godkänd. Till stadsstyrelsens förslag lades nio ändringsförslag varav fyra var de jag lade fram. Endast två godkändes av fullmäktige - båda vara de som jag föreslog. Den ena som godkändes möjliggör att MLK får hyra Bollhalla på motsvarande sätt som Sleipner hyr ridhuset i Espholm. På så sätt så får de som känner behoven och verksamheten ansvar för tidsbokning, prissättning och marknadsföring. Något de är mycekt bättre på än staden. Vidare ska en utredning om att sälja eller bolagisera VA-verket tas fram under 2016. Det är bra bl a för att vi ska slippa ställa avloppsinvseteringar mot skola och omsorg. Ytterligare föreslog vi att staden skulle ta en aktiv roll i utvecklingen av KST och ta initiativ till södra Ålands socialområde och ytterligare att staden skulle framföra till landskapet att staden borde få en särskild summa för sitt ansvar som "huvudstad". Pengarna skulle ses som en ersättning för ett välkomnande till stadens verksamheter till alla oavsett vilken kommun man bor i. Men tyvärr tyckte inte tillräckligt många att det är en bra ide.

Kära ålänningar! Kära självstyrelsedagsfirare!

Varmt välkomna till en högtidsstund där vi tillsammans skall ägna våra tankar åt den åländska självstyrelsen, glädjas åt den och hylla den. Det ska vi göra genom att dela ut stipendier ur självstyrelsens jubileumsfond till fem forskare och vi ska få del av den fantastiska åländska kulturskatt vi har idag i med huvudfokus på det skrivna ordet. Carina Karlsson kommer att läsa ur sin hyllade bok ”Mirakelvattnet” och hennes texter kommer att fördjupas och förstärkas genom musik av Ulvens döttrar. Det är en sann lycka för oss ålänningar att vi har en sådan rik kulturskatt att ösa ur och att skatten inte sinar utan tvärt om ständigt fylls på med nya fina ädla och värdefulla verk. Kulturen på Åland är en central del av vår självstyrelse, kulturen gör vårt samhälle intressant och utvecklande. Kulturen ger oss även genklang ute i världen och vår rika kultur har också lockat till inflyttning och fortsatt sin utveckling här på Åland. I ett samhälle där man inte låter kulturen ta plats blir armt och fattigt och där kan det inte finnas mycket att kämpa för. Kulturen ger näring åt själen, främjar kreativitet, är universell och främjar tillväxt. Kultur är livsviktigt! I år är det 150 år sedan Ålandskungen och Ålands första talman Julius Sundblom föddes. Julius Sundbloms intresse för kultur var brett. Sång, musik, litteratur, idrott och allmogekultur var alla lika kära för honom. Även om politiken och tidningen upptog en stor del av Julius Sundbloms liv hann han också vara verksam i olika föreningar. Bland annat var han med och grundade Ålands ungdomsförbund och stöttade Martharörelsen. Han var kommodor i ÅSS, Åländska segelsällskapet. Sundblom deltog också aktivt i organiserandet av de stora sångfesterna som arrangerades utomhus sommartid. Sången var Julius Sundbloms stora romantiska lidelse. Sällan var han så lycklig som när han på hemmaplan också kunde vara med och organisera sång- och musikfester . Han var om någon religiöst övertygad om att sången föder ädla känslor. Julius Sundblom var en naturbegåvning som talare. På sångfesterna var han en självskriven festtalare. Anni Blomqvist har sagt så här: ”Det var en upplevelse att höra Julius Sundblom hålla tal på sångfesterna. Han pratade om Åland, vår svenska kultur och vårt svenska språk så att tårarna strömmade nerför mina kinder. Och jag lärde mig verkligen hur värdefullt det är att ha en hembygd, en plats i världen där man hör hemma. ” Körsången har sedan dess en stark tradition och är också en viktig del för vår självstyrelse och vår kulturella identitet. Julius Sundblom var hela livet varmt engagerad i utbildningsfrågor, han var själv utbildad lärare. Han drev därför på grundandet av folkskolor i landskapet liksom grundandet av Ålands folkhögskola i Finström och lantmannaskolan i Jomala. 1930 fick Ålands lyceum sin ståtliga byggnad och åtta år senare Ålands sjöfartsläroverk. 1934 grundades Ålands museum. Ungdomsföreningarna uppmuntrades i sina sång- och musikintressen. 1938 ber han de unga hålla sig borda från andra gillen där icke god ton och god sed i högsätet sitter. Julius Sundblom var en stark politiker och han hade en förmåga att få de breda massorna av människor bakom sig. Jag tror att hans stora engagemang i samhällets olika delar och att han redan då såg värdet av kulturen gav honom den uppslutningen. Han var ju också en mycket skicklig retoriker och när man läser om honom framgår det ofta att han var mycket charmig. Ålands första landstingskvinna Fanny Sundström har sagt så här: ”Han är när han så vill, en stor charmör. Han lirkar och smickrar och när det inte går, låter han den misshaglige på ett lämpligt sätt få erfara att det kan vara riskabelt att inte stå väl med tidningsredaktören i Mariehamn”. Han ägnade hela sitt liv åt att Åland skulle förbli svenskt. I sitt offentliga liv - som lantdagsman (dagens riksdagsledamot), som grundare och chefredaktör för Ålandstidningen, som landstingets talman. I alla sina värv hade han Ålands svenskhet som yttersta mål. Fanny Sundström igen, om hans sätt att förhandla och agitera ”Han brusar inte upp som Björkman, böjer sig mjukt undan i en besvärlig situation men sätter i det rätta ögonblicket in sin stöt” Han var modig och uthållig och för sin kamp blev han fängslad och trots flera nederlag så hade han Ålands folk i det närmaste mangrant bakom sig. Efter avgörandet i Nationernas Förbund, där beslutet om att Åland skulle till höra Finland men med självstyrelse, hade Sundblom accepterat självstyrelsen och gett sitt allt för att utveckla den. Ändå fanns det hos honom, liksom hos de flesta ålänningarna då, en övertygelse om att det allra bästa för Åland ändå vore att höra till Sverige. Julius Sundblom var Ålands landstings talman ända till sin död. Trots att Julius Sundblom aldrig fick se sin dröm om återförening gå i uppfyllelse måste han ändå ha varit nöjd när han på ålderns höst betraktade sitt älskade örike. Åland var demokratiskt, självstyrt, svenskspråkigt och demilitariserat och vi har en rik kultur. Detta var till stor del resultatet av hans livsgärning. Den åländska självstyrelsen som vi kanske i vår vardag tar för given, för de flesta av oss har den funnits i hela våra liv som en självklarhet. Jag hoppas den här dagen har fått oss alla att stanna upp och fundera på rikedomen med vår självstyrelse och värdet av att den får utvecklas att bli än mer dynamisk och pragmatisk. Låt oss arbeta för att självstyrelsen får synas. Att vårt samhälle är annorlunda än vår omgivning är själva grundtanken med självstyrelsen och en fin symbol för demokratin. Jag tror att Julius Sundblom ler från sin himmel över det arbete som just nu görs för att utveckla vår självstyrelse vidare. För oss på Åland har vi två oerhört viktiga uppgifter. Den ena är att engagera ålänningarna i utvecklingen av självstyrelsen. Tala om vad den innehåller och vad den innebär för människorna så att de kan ta till sig och bli berörda. Det andra är att faktiskt fylla vår självstyrelse med ett sådant innehåll att den förblir intressant. För att få en reform att lyckas behöver de berörda ha del av den gemensamma drömbilden – bilden som visar vart vi är på väg, varför vi vill ändra, förklara visionen. När man förstår varför och hur – och man har fått uttrycka sin tveksamhet och fått den bemött på ett bra sätt - wow då kan utvecklingen ske med kraft. Det funderas väldigt mycket på vad människor ska sysselsättas med när de är arbetslösa. Men hur skapar vi fler jobb? Jobben skapas av företagare. Små företag som inte räknar timmar som läggs ner på jobbet varje dag utan som hela tiden jagar sysselsättning och affärer. Jobben skapas av dem, som vill och kan anställa. För att underlätta måste vi vara på vår vakt mot regelkrångel, mota och ta bort gränshinder, ta till vara kompetenser som finns för dem som vill komma in. På Åland är vi duktiga på att kommersialisera men inte lika bra på innovationer. I Sverige är man strålande på innovationer men sämre på att kommersialisera – samarbetar vi kan det bli en fantastisk mix! För att vi ska kunna ta tillvara innovationerna och verkligen göra verklighet och pengar av dem. För att kunna skapa resurser behöver Åland ha inte bara ansvar över att fördela sina skattepengar utan också för att skapa dem. Det ger en helt annan nerv och ett starkare incitament för att driva samhället och näringslivet framåt. Det här blir avgörande och oerhört viktigt det arbete som genomförs i Ålandskommittén under det närmaste året. Åland behöver människor. Åland är ett av få ö-samhällen som växer. Återflyttningen och invandringen står för den positiva tillväxten av Ålands befolkning. Den åländska befolkningen internationaliseras i snabb takt. En förutsättning för fortsatt tillväxt är att många väljer Åland som bostadsort och deltar i att utföra alla de arbetsuppgifter som finns här på Åland och att de studerande som lämnat Åland återvänder för att arbeta och bilda familj här. Utan invandring och återflyttning skulle den åländska befolkningstillväxten stagnera. Därför uppmärksammar vi särskilt alla de som under året fått åländsk hembygdrätt. Våra varmaste gratulationer och tack för att ni valt att flytta till, eller tillbaka till, Åland och deltar i vårt gemensamma samhällsbygge och tar del av alla de möjligheter som det medför. Avslutningsvis kära vänner - vill jag vända mig mot detta vackra konstverk. Ålands hav. Vågor och rörelse. Det är demokratins vagga. Demokratin är ständigt i rörelse. Ålandsrörelsen representerar förutom självstyrelsen hela Ålands identitet, rörelsen i havsvågorna och ljudvågorna i folkets röst. ”Danat ur havsvågors sköte”. Rör sig ständigt och vinner ny mark. Välkomna till självstyrelsedagsfirandet!

Grattis gudmor Sverige på nationaldagen!

Herr generalkonsul, fru Marika! Bästa nationaldagsfirare! Mina damer och herrar! Ålands självstyrelse framför våra varmaste gratulationer på nationaldagen. Grattis Gudmor Sverige! Vi har 600 år av gemensam historia fram till freden i Fredrikshamn 1809 då Åland skildes från Sverige och Åland kom under rysk överhöghet. Trots att vi inte längre tillhör samma länder har vi en livslång och viktig relation där Sverige har ett särskilt ansvar för oss. Åland har en strategiskt viktig betydelse för alla parter kring Östersjön. Det är speciellt viktigt för Finland, Sverige och Ryssland, de bildar en triangel med Åland i mitten. Betydelsen visas inte minst av att alla tre är representerade på Åland i form av vår landshövding, Sveriges generalkonsulat och Rysslands konsulat. I januari i år kunde vi läsa i media om regementet i Gävles topphemliga uppdrag under kalla kriget. Planen var att om ryssarna skulle anfalla Finland, då skulle Åland intas för att skydda Sverige. Planerna var så hemliga att regementets egna officerare inte ens kände till dem. Genom att inta Åland kunde man dels försvara Sverige från angriparna, dels låta Finland fokusera på att skydda sina egna gränser. Bland de kyliga vindar som blåser och de oroligheter som finns runt om oss så har Sverige ett särskilt ansvar för att det fästs vikt vid Ålands demilitariserade status och att den respekteras och vi upplever att Sverige nästan alltid har agerat exemplariskt även i fråga om demilitarisering och neutralisering. Det är också mycket uppskattat att Åland numera alltid är inbjudna att delta i nordiska säkerhetspolitiska diskussioner, ett initiativ som tillkom under Sveriges ordförandeskap. Ovärderliga tillfällen för oss att lyfta Ålands status och demilitariseringen samt hålla den levande. Centralt i tillkomsten av den åländska självstyrelsen var just örikets strategiska läge. Sverige var orolig för att Finland som ung nation skulle intas av Ryssland på nytt och att Ryssland då skulle från Ålandsöarna rikta en pistol mot Sveriges hjärta. Kampen slutade dock med att Förbundsrådet tillerkände Finland suveräniteten över Åland. Sverige erhöll garantier för Ålands demilitariserade status och neutralitet och gav genom Ålandsöverenskommelsen garantier så att Åland kan bevara sitt svenska språk, sin kultur och lokala sedvänjor. Jag vet inte hur väl den enskilde svensken känner till Ålandsöverenskommelsen och Sveriges särskilda ansvar och åtagande över Åland. Men Ålandsfrågan gjorde svenskarna medvetna om ålandsöarnas existens och kom att fungera som lysande turismreklam. I Finland uttrycktes en oro över de stora turistströmmarna som kom från Sverige till Åland. Var Svenskarna på väg att erövra Åland på nytt bakvägen? Men oron var obefogad. Åland hade så småningom börjat lära sig dra nytta av sin insulära charm och använda den. Nationernas förbunds beslut den 24 och 27 juni 1921 bygger broar mellan Finland, Åland och Sverige. Kontakterna med Sverige alltid har varit av stor betydelse genom den språkliga gemenskapen, det stora intresset bland ålänningar att studera i Sverige och även för svenska ungdomar att studera i vår högskola samt för TV-frågan. För att bevara och utveckla vårt svenska språk och vår kultur så har tillgången till det svenska TV-utbudet en avgörande betydelse. Vi är oerhört tacksamma för den starka insats Sverige gjorde för ålänningarnas möjligheter att se svensk TV genom Väddö-sändaren 1967. Nu har tekniken utvecklats och frågan behöver ses ur dagens perspektiv och ge oss möjligheten att ta del bl a av SVT-play men också andra internettjänster över gränserna. Vi behöver även flagga för att diskussionen om elöverföringstarifferna behöver hållas levande och drivas mot en lösning. Åland har numera ett större handelsutbyte med Sverige än med Finland. Orsakerna till detta är flera: en valutakurs som under perioden var gynnsam för åländska företag, etablerandet av svenska butikskedjor på Åland, möjligheten att få använda sitt modersmål samt att de allt större studiegrupperna i Sverige tar med sig handelskulturen och personliga kontakter vid återflytten till Åland. Det är förstås oerhört spännande även för oss att ta till vara att Mälardalen är en av världens snabbast växande regioner! Det var intressant att konstatera att Sverige är bra på innovationer medan Åland är bra på att kommersialisera. Ett samarbete där vi kan kommersialisera innovationerna vore fantastiskt. Tillsammans ska vi mota och ta bort gränshinder och ta till vara kompetenser som finns och möjliggöra för dem som vill komma in. För att vi på Åland ska lyckas med att ta tillvara innovationer och kommersialisera dem behöver vi utveckla vår självstyresle. Här är arbetet med det nya självstyrelsesystemet centralt. För att kunna skapa resurser behöver Åland ha inte bara ansvar över att fördela sina skattepengar utan också för att skapa dem. Det ger en helt annan nerv och ett starkare incitament för att driva samhället och näringslivet framåt. Det blir avgörande och oerhört viktigt det arbete som genomförs i Ålandskommittén under det närmaste året. Åland gästades av en riksdagsledamot från Sverige förra veckan och vi fick det glädjande beskedet att det goda samarbetet mellan Ålands lagting och Sveriges riksdag kommer att fortsätta bland annat kommer den åländska vänföreningen som bildades under den förra mandatperioden i Sveriges riksdag att arbeta vidare. Vi ser framemot ett aktivt samarbete och välkomnar vänföreningen att besöka Ålands lagting. Den här typen av vänner och kontakter är mycket viktiga och användbara. Ålandskungen Julius Sundblom uppmärksammas på olika sätt i år eftersom det är 150 år sedan han föddes. Hela sitt liv kämpade Julius Sundblom för att Åland skulle förbli svenskt. Allt han gjorde i sitt offentliga liv - som lantdagsman (motsvarar dagens riksdagsledamot), som grundare och chefredaktör för Ålandstidningen, som landstingets talman – hade han Ålands svenskhet som yttersta mål. För sin kamp blev han fängslad. För sin kamp och sina gärningar blev han Ålandskungen med Ålands folk i det närmaste mangrant bakom sig. Även om vi ålänningar var besvikna över att vi inte fick återförenas med Sverige för drygt 90 år sedan så bedömer jag idag att ålänningarna är nöjda och stolta över att vara ålänningar. Vi är oerhört tacksamma över de goda relationer vi har till vår gudmor Sverige i väster. Trots att Julius Sundblom aldrig fick se sin dröm om återförening gå i uppfyllelse måste han ändå ha varit nöjd när han på ålderns höst betraktade sitt älskade landskap. Åland var demokratiskt, självstyrt, svenskspråkigt och demilitariserat. Detta var till stor del resultatet av hans livsgärning. Bästa Herr generalkonsuln. Ni har ett viktigt uppdrag och jag vet att ni också uppfattar det så. Vi har redan haft flera givande diskussioner mellan er och självstyrelsen. Vi känner att det finns ett härligt engagemang och en imponerande mängd med kunskap hos er. Vi ser verkligen fram emot ett gott samarbete. Våra varmaste gratulationer än en gång till Sverige och vårt varmaste välkomnande till er vårt generalkonsulpar och hela er familj. Jag hoppas ni kommer att trivas på Åland och med oss ålänningar. Jag vill också passa på att gratulera till ännu en seger i Eurovision Song Contest. Jag föreslår att vi höjer våra glas och frambringar en skål för Sverige och för generalkonsulsparet! Grattis på nationaldagen!